AM2R: Return of Samus Recension

PC

Bland alla spel som släppts i Metroidserien finns det ett som har hamnat i skymundan, ett spel som är minst lika viktigt för berättandet och som utgör den andra delen i den första trilogin. Efter tio år får vi ta del av den berättelsen.

Ingressen är lite vilseledande så låt mig börja från början.
2005 påbörjades ett projekt av Milton ‘DoctorM64’ Guasti. Tillsammans med 27 andra eldsjälar började projektet ta form och under de kommande tio åren har de hunnit släppa en testversion och skapa en stor hype kring detta spel, som ironiskt nog gått under radarn för väldigt många. Den 6:e Augusti i år släpptes deras projekt ut i världen för att tas emot av hängivna fans och nostalgiker som levt med den romantiska förhoppningen om att del två skulle få en liknande revision som Zero Mission. Världen fick slutligen ta del av AM2R – Another Metroid 2 Remake.

När jag spelade Axiom Verge, som släpptes i Mars förra året, var jag eld och lågor över den otroligt snygga pixeldesign spelet erbjöd och hur tydliga och fantastiskt träffsäkra referenserna till andra spel var. Metroid var en av de stora inspirationskällorna där och du kunde se det i världens tilebaserade design, castletroid-upplägget och all underbar backtracking för att utforska tidigare onåeliga ställen – Allt som gjorde Metroidserien så fantastisk ur ett designperspektiv.

AM2R är inget undantag, det går snarare stolt i samma fotspår som Axiom Verge, men tar det ett steg längre, då det här faktiskt är ett Metroidspel. Milton själv kallar det en tribut till Metroid 2 och dess serie, men jag skulle kalla det den inofficiellt officiella revisionen på sagda spel. När jag i framtiden kommer spela igenom de tre första spelet i Metroid-sagan är det här mitt självklara val när det kommer till del två och Samus resa till Metroidernas hemplanet. Det här har blivit spelet kom gör den första Metroidtrilogin komplett.

Historien hittills

AM2R

Genom att läsa i loggen kan du ta del av världen du befinner dig i, med dess historia och invånare.

Samus har hindrat rymdpiraterna, ledda av Moderhjärnan, och stoppat deras planer att använda den främmande livsformen Metroid till att ta över galaxen. Metroider har visat sig vara ett större hot än vad Federationen trodde och de bestämmer sig för att utplåna dem en gång för alla. Efter att ha tappat kontakten med de trupper som skickats till Metroidernas hemplanet, SR388, beslutar sig Federationen att skicka Samus Aran. Hon har tidigare erfarenhet av Metroider sedan uppdraget på Zebes och anses vara den som har bäst chans att lyckas med uppgiften. Samus beger sig mot SR388 för att leta reda på och utrota de Metroider som finns kvar. Allt för att bevara den fred hon en gång gav galaxen.

När Samus landar på SR388 börjar hon genast utforska planeten. För den som spelat originalet kommer omgivningarna kännas bekanta. Bandesignen är densamma från originalet, men med en grafisk uppgradering som snarare påminner om Zero Mission och Super Metroid. Efter lite utforskande springer jag in i en död Metroid, men innan jag hinner reagera flyger en varelse fram från skalet. Det är en utvecklad variant av den klassiska manetliknande livsätaren – en Alpha Metroid.

I Metroid 2 utvecklade man designen och storyn bakom Metroiderna. Den klassiska formen vi sett tidigare är egentligen bara ett puppastadie, den första formen hos en Metroid. Utöver Alpha finns det några fler stadier, den ena starkare än den andra. Till skillnad från sin förlaga till GameBoy kan du inte längre skjuta missiler och skada Metroiderna bara genom att träffa dem. I AM2R krävs lite mer finess och träffsäkerhet då det bara är den gröna delen på magen som tar skada. Du måste med andra ord vara både flexibel, snabbtänkt och sikta bra om du ska kunna besegra Metroiderna.

Bekant spelmotor

AM2R

AM2R följer samma klassiska kartdesign som samtliga castletroid-spel har.

Det är inte bara själva världen och grafiken som påminner som sina två trilogisyskon. När de började utveckla AM2R använde de sig av motorn från Zero Mission, vilket märks i hur Samus rör sig. Det tog några sekunder innan jag började tänka ”speed run!” och kontrollerna är riktigt tillfredsställande och receptiva. Att spela spelet med ett tangentbord ger det inte rättvisa, därav stödet för en handkontroll. Och med såpass bra kontroller vill man gärna få hela upplevelsen på rätt sätt, som det en gång var.

Utöver den bekanta motorn så finns det även små extrafinesser att ta del av också. Knapparna gör samma saker som Super Metroid (sikta upp/ner, låsa siktet, etc) men det kommando jag gillar bäst är dock R2/RT-knappens funktion, som låter dig rulla ihop till en boll ögonblickligen. Detta får spelet att flyta på ännu smidigare och du kan röra dig väldigt effektivt genom omgivningarna.

När du trycker på start (eller motsvarande knapp) kommer du till kartan, där du kan öppna en meny genom att trycka på B/cirkel (standard). Där hittar du en meny indelad i fyra delar som du lätt väljer med styrkorset. Därifrån kan du se vilka uppgraderingar du har till Samus dräkt, läsa om SR388 och dess historia i loggen, ändra inställningar i Options, eller kika vidare på kartan. Layouten är väldigt smidig och det känns som att de prioriterade effektivitet över estetik här, vilket är tacksamt.

Trogen musik som tillför något nytt

AM2R

Precis som i tidigare spel kan Samus hitta uppgraderingar till sin dräkt, som låter henne ta sig fram i ny terräng.

Det fanns inte många musikspår från Metroid 2, men det har inte hindrat dem från att skriva ny musik till AM2R. Den klassiska låten är med i upphottad version, men får sällskap av väldigt atmosfäriska och passande låtar. Jag känner inte någonstans att musiken känns fel eller dåligt skriven, utan den håller en väldigt hög standard för att vara ett indieprojekt. Ibland hör man bekanta tongångar från Super Metroid, vilket är en otroligt snygg flirt med sitt 16-bitarssyskon.

Med ett imponerande soundtrack på hela 42 låtar känns det väldigt naturligt att lyssna på det och tänka på Metroidserien. Stämningen har fångats på ett ypperligt sätt och de melodier som fanns att höra i originalet till GameBoy finns även med här, vilket bara förstärker Metroidkänslan. Milton Guasti, Darren Kerwin och Torbjørn Brandrud har verkligen lyssnat in sig på musiken från spelserien och lyckats fånga essensen i den.

Bossfighter som skrämmer och förtjuser

Utöver alla Metroider du måste slåss mot dyker det även upp en del andra varelser som du måste besegra. Många av bossarna, Metroiderna inräknat, bjuder på en utmaning som inte tillåter enkelspåriga tillvägagångssätt, utan kräver att man tänker efter lite och utnyttjar den akrobatik som spelet tillåter. En del bossar känns verkligen så NES:iga, med sina attackmönster som måste nötas in, tillsammans med en timing som gör skillnad på liv och död. Jag kan inte komma på en enda boss som inte var rolig att slåss emot, även om en del av dem känns mer som gimmick än en genuin utmaning. Då ska dock tilläggas att spelets sätt att lära dig hur de olika förmågorna fungerar visas väldigt bra på vissa av de gimmickbossarna. Allt känns genomtänkt och det är något som teamet ska ha en eloge för.

Spelet som vi inte visste att vi behövde

AM2R

Lyckokänslan som infinner sig när man springer in i ett rum och hittar en Chozostaty med sin överraskningsboll.

Jag kände inte till att AM2R existerade förrän på releasedagen. Jag fick reda på det av en slump via DavePretendos tweet om att han skulle streama det på Twitch. Hade det inte varit för att jag var uttråkad på jobbet och sneglade förbi på Twitter skulle jag aldrig ha känt till det här spelet. Det hade varit fruktansvärt, inte bara för att jag är helt förälskad i det här spelet, men för att bara någon dag efter release plockade Nintendo ned det från utvecklarnas hemsida. Då det saknas information kring hela situationen är det lätt att bygga egna, lika förhastade som bittra teorier kring detta, men då det har varit ett projekt som varit officiellt under tio år känns det inte som att Nintendo tog bort det av illvilja. De lät projektet bli klart och postas offentligt, så att fans av serien kan ta del av det. Av byråkratiska och politiska skäl måste de dock plocka ned det, så jag väljer att se det som att de valde att inte döda projektet innan det var klart, för vår skull. Det behöver inte stämma men jag väljer att tro det. För det här spelet är vad vi inte visste att vi behövde i våra liv. För inbitna NES-fantaster och Metroid-fans är det här en våt dröm som äntligen blivit verklighet. För att oinvigda är det ett fantastiskt plattformsäventyr i sann castletroid-anda, med otroligt snygg pixeldesign som utan problem fyller behovet efter Axiom Verge.

Spelet var gratis och torrentfilen kunde laddas ned från hemsidan för dem som hann plocka ned det, så känns er inte skyldiga om ni letar reda på ett eget exemplar på en torrentsida. Tvärtom – Se det som er skyldighet att leta reda på en av de vackraste tributer jag har sett till en spelserie som trollbundit så många. AM2R gör allting rätt och visar tydligt hur perfektion såg ut från en era där handlingen berättades med text och handling och pixlarna var som vackrast.

Läs mer om vår betygsskala >>

Bra

  • Vacker pixelgrafik som lever upp till sina föregångare
  • Kusligt och äventyrligt i stora mängder
  • Otroligt skön gameplay och spelkänsla
  • Starkt soundtrack som levererar
  • Det förlorade spelet har fått upprättelse
  • GRATIS

Mindre bra

  • Ljudet av Samus kanon låter komprimerat och fult
  • Det finns inte kvar på hemsidan
  • Blir troligtvis aldrig en officiel titel i serien
9

Världsklass

Uppfostrad av NES och SNES, med en förkärlek till pixlar och chipmusik. Tycker att ett objektivt tänk alltid är ett tyngre argument än fandoms, hype och nostalgi. Skriver 8-bitsmusik som ViperofVic på youtube och streamar dumheter på twitch under pseudonymen ViperofVG.

Glömt lösenord

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com