Det känns som att marknaden för färdigbyggda speldatorer har mognat de senaste åren. Förr var det nästan självklart att bygga själv om man ville få ut maximalt av pengarna. Idag är det inte riktigt lika enkelt. Tillverkarna har blivit bättre på att sätta ihop välbalanserade datorer och HP OMEN 35L Valorant Edition är ett bra exempel på det.
Jag har alltid haft ett gott öga till HP färdigbyggda speldatorer. De brukar hitta en bra balans mellan prestanda, kylning och design utan att datorerna känns överdesignade. Den här modellen sticker däremot ut lite extra. Inte för att den blinkar mer än allt annat på skrivbordet, utan för att hela datorn andas Valorant.
Och då menar jag verkligen hela datorn.
Temat finns på glaspanelerna, bland de förinstallerade skrivbordsbakgrunderna och till och med på LCD-displayen som sitter på vattenkylarens pumphuvud. När datorn startar möts jag av Valorant långt innan jag ens hunnit öppna spelet. Det känns faktiskt mer genomarbetat än många andra specialutgåvor jag sett genom åren.
Väl avvägda komponenter
Under skalet sitter en Intel Core i7-14700F, en processor med 20 kärnor och totalt 28 trådar. Den använder Intels hybridarkitektur där åtta Performance-kärnor tar hand om de tunga arbetsuppgifterna medan tolv Efficient-kärnor sköter bakgrundsprocesser. Det är en lösning som passar moderna spel riktigt bra eftersom Windows och andra program inte behöver konkurrera med spelet om processorkraften.
Till processorn sitter ett NVIDIA GeForce RTX 5060 med 8 GB grafikminne. Det är kanske inte grafikkortet som får flest rubriker, men efter mina tester tycker jag att det träffar en väldigt bra balans mellan pris och prestanda. Framför allt märks det hur mycket nytta den senaste generationens DLSS och Frame Generation gör i spel som har stöd för tekniken.
Arbetsminnet består av 32 GB DDR5 och det känns idag som en ganska självklar nivå för en speldator i den här klassen. Det räcker gott även för de mest krävande spelen och dessutom finns två lediga minnesplatser kvar. Totalt går det att bygga ut till 128 GB om behovet skulle uppstå längre fram.
Lagringen består av en 1 TB PCIe Gen4 NVMe SSD. Den levererar snabba laddningstider och Windows känns rapp i vardagen. Samtidigt ska jag vara ärlig. 1 TB börjar kännas lite snålt 2026. Ett par större spel och disken börjar fyllas snabbare än man kanske tror. Det är ingen katastrof eftersom det går att bygga ut lagringen, men jag hade gärna sett att en dator i den här prisklassen levererades med 2 TB från början.
Det ultimata testet för en speldator
För mig finns det egentligen bara ett spel som verkligen avslöjar hur bra en dator är och det är Microsoft Flight Simulator 2024.
Det spelet är fortfarande brutalt mot både processor och grafikkort. Flyger man över större städer med fotogrammetri, tät AI-trafik och avancerat väder får datorn verkligen arbeta.
Det var också här jag blev mest imponerad av HP OMEN 35L Valorant Edition.
Processorn hade inga problem att hålla jämna steg med simulatorn och jag upplevde aldrig att CPU blev den begränsande faktorn. Samtidigt gjorde RTX 5060 ett bättre jobb än jag hade väntat mig. Jag fick självklart justera grafikinställningarna för att hitta en bra balans, men resultatet blev en riktigt trevlig upplevelse där jag kunde fokusera på flygningen istället för att stirra på FPS-mätaren.
Det säger ganska mycket om datorn. Klarar den Microsoft Flight Simulator 2024 på ett bra sätt klarar den i princip det mesta.
VR pressar datorn ännu hårdare
Jag nöjde mig inte där. Jag kopplade även in mitt Pimax Crystal Super, ett VR-headset som tillhör det absolut mest krävande man kan använda idag. Den höga upplösningen avslöjar direkt om hårdvaran inte räcker till.
VR i Microsoft Flight Simulator 2024 är fortfarande ett riktigt stresstest och det finns inga mirakel. Ingen dator i den här klassen kommer att maxa alla reglage med ett sådant headset. Men med en genomtänkt balans mellan upplösning och grafikinställningar fungerade det förvånansvärt bra. Flygningarna blev jämna och framför allt tillräckligt stabila för att jag skulle vilja fortsätta spela.
Det är ett väldigt gott betyg.
Från simulator till Night City
Nästa stopp blev Cyberpunk 2077, ett spel som fortfarande hör till de snyggaste tekniska demonstrationerna av modern grafik.
Här fick RTX 5060 visa vad det faktiskt går för. Spelet flöt på riktigt bra med höga grafikinställningar och DLSS gjorde precis det jobb tekniken är tänkt för. Jag fick en betydligt högre bildfrekvens utan att bildkvaliteten tog någon större skada. Ray tracing fungerar också överraskande bra om man är beredd att kompromissa lite med de allra högsta inställningarna.
Sedan startade jag förstås Valorant. Det hade nästan varit tjänstefel att inte göra det.
Här känns datorn fullständigt hemma. Bildfrekvensen är skyhög, inmatningsfördröjningen låg och hela datorn känns byggd med just det spelet i åtanke. Det blir dessutom en ganska rolig detalj att Valorant följer med genom hela upplevelsen. Från skrivbordsbakgrunden till panelerna och LCD-displayen på kylarblocket finns temat ständigt närvarande.
Kylning och anslutningar
Jag gillar också hur datorn är byggd. Vattenkylaren håller processorn på en behaglig temperatur även under längre spelsessioner och luftflödet genom chassit känns betydligt bättre än hos många äldre färdigbyggda datorer jag testat. Fläktarna hörs när datorn belastas ordentligt, men ljudnivån blir aldrig störande.
På anslutningssidan finns det egentligen inte mycket att klaga på. Fyra USB 2.0-portar passar utmärkt för tangentbord, mus och annan kringutrustning. Utöver det finns två USB-A 3.2 Gen 1, två USB-A 3.2 Gen 2 och tre USB-C-portar, vilket gör att det finns gott om plats för externa SSD-enheter, VR-headset och annan modern utrustning. På grafikkortet finns dessutom HDMI 2.1b och tre DisplayPort 2.1a, vilket gör att flera högupplösta skärmar inte är några problem. Nätverket bygger på gigabit Ethernet tillsammans med Wi-Fi 6E och Bluetooth 5.3, så anslutningsmöjligheterna känns moderna.
Några små irritationsmoment
Ingen dator är perfekt och det gäller även här. Precis som många andra stora datortillverkare skickar HP med en del programvara som jag helst hade sluppit. Framför allt gäller det McAfee, som ganska snabbt börjar påminna om abonnemang och säkerhet. För mig tog det ungefär fem minuter innan jag avinstallerade det. Windows Defender räcker gott för de allra flesta användare och jag hade gärna sett att HP lät datorn vara lite renare från början.
OMEN Gaming Hub är däremot betydligt mer användbart. Där går det att styra RGB-belysning, övervaka temperaturer och göra enklare prestandajusteringar. Jag hade däremot gärna sett att programmet kändes lite snabbare och mer avskalat. Ibland känns det som att det försöker göra lite väl mycket.
Jag hade också gärna sett USB4 eller Thunderbolt för den som använder riktigt snabba externa lagringsenheter. Det är inget som påverkar spelprestandan, men hade gjort datorn ännu mer framtidssäker.
Slutsats
Efter flera veckors användning är det egentligen inte Valorant-temat jag kommer att minnas mest, även om det är ovanligt väl genomfört. Det är hur välbalanserad datorn känns.
Intel Core i7-14700F, GeForce RTX 5060, 32 GB DDR5-minne och den snabba PCIe Gen4 SSD kompletterar varandra på ett sätt som gör att datorn känns rapp oavsett om jag spelar Valorant, utforskar Night City i Cyberpunk 2077 eller sitter flera timmar i cockpit i Microsoft Flight Simulator 2024. Lägg till att den dessutom orkade driva mitt Pimax Crystal Super på ett övertygande sätt och det blir tydligt att det här är betydligt mer än en snygg samlarutgåva.
Visst hade jag gärna sett mindre bloatware, en större SSD och kanske några mer framtidssäkra anslutningar. Men det förändrar inte helhetsbilden. HP OMEN 35L Valorant Edition är en genomtänkt speldator som levererar där det faktiskt räknas. Och det viktigaste betyget jag kan ge är kanske det här. Jag hade utan problem kunnat ha den stående på mitt eget skrivbord.
