Moonlight Peaks Recension

Kanske behöver en bondesimulator inte så mycket för att hålla en kvar ändå.

Moonlight Peaks ger faktiskt inte så mycket mer än sin yta. En rätt oförarglig mix av övernaturliga monster och agrikultur med en dejtingmekanik någonstans under huven. Jag finner dock att gameplayloopen, de enkla (men bitvis frustrerande) mekanismerna och den småtrevliga berättelsen är tillräckligt för att hålla mig engagerad. Synd att tiden är mitt största hinder.

Alucard

I Moonlight Peaks spelar du som Draculas avkomma. Efter du fått experimentera med såväl ansikte som outfit och valt hur din spelkaraktär ska se ut, kickar storyn igång direkt. Med att du tar ditt pick och pack och i vredesmod rymmer hemifrån. Flytten blir till titulära Moonlight Peaks, där vi snart förstår att såväl far som mor har en bakgrundsberättelse värd att nysta i.

Väl framme stöter du på fler övernaturliga odjur och väsen. Förutom en handfull andra vampyrer bebos bergstopparna av häxor, varulvar, siare och en och annan gast. För att inte nämna ett antal andra otippade besökare.

Det är färgrika karaktärer med en illustrationsstil som ekar av japansk influens. Här finns en omisskännlig mangaesk charm (särskilt om du kör med porträttstil 2) med varvstoppad representationsbarometer. Din spelkaraktär är medvetet androgyn och har möjlighet att bjuda upp flertalet lämpliga karlar och fruntimmer till reciprok romans, från de sötaste töserna till de goaste gubbarna. Det tar bara tid. Rejält med tid.

Små cykler i taget

Moonlight Peaks har som andra bondesimulatorer massvis med variabler att hålla koll på. Medan du lär dig hur alla mekaniker fungerar (energi, hunger, odling, skörd, förhållande, etc.) måste du samtidigt slåss mot klockan – din absolut värsta fiende i spel som dessa. Sessionerna är till en början korta; dina nätter är cirka femton minuter långa. Tack och lov låser spelaren gradvis upp massvis med verktyg och uppgraderingar för att göra livet lättare i Moonlight Peaks. Nätterna blir något längre och du hinner uträtta betydligt fler saker.

Moonlight Peaks är inte direkt nybörjarvänligt, men ska ha respekt för att det behandlar spelare som nyfikna individer. Frågan är om gemene spelare har såpass mycket tålamod att hen orkar ta sig an en så pass lång startsträcka. Att här saknas ett element av slagsmål samtidigt som enkla sysslor tar så pass mycket energi till en början gör att jag själv tvivlar på att jag hade spelat Moonlight Peaks utanför recensionsmöjligheten.

Framför allt borde handlingarna Gräva och Hova inte behöva någon energi alls. Kanske borde inte Fiska heller göra det. Att vissa handlingar borde få vara ”gratis” är främst för att du ändå fyller upp ditt magra lager så himla fort. Dina fickor (eller vad man nu ska säga) pallar tjugo föremål innan de är fulla. Ditt hus har i och för sig oändligt, men du kan bara se dess inventarium om du befinner dig på samma skärm. Du kan hur som helst expandera dina fickor genom att köpa uppgraderingar, som dock är så snordyra att vägen dit blir oerhört långsam.

Mysfaktorn består, men bara precis


Förutom mindre smickrande mekanismer som nämnts ovan har Moonlight Peaks en iögonfallande drogliberal hållning. En vampyr med till synes grova alkoholproblem och en varulv som ”köper grönt” för att ”hantera stress” är i och för sig inte affischmaterialet, men de har båda viktiga funktioner i berättelsen. Att tänka sig ”Orlock” (dvs. Nosferatu) som en suput får en dock att dra lite på smilgroparna ändå. Här finns en potential att utforska svåra teman, helt enkelt. Undertecknad har dock inte sett slutet till just dessa två berättelser.

Musiken gör å sin sida verkligen ett elegant lyft för hela upplevelsen. Nattens sus ljuder genom en sparsmakad användning av strängar, piano och blåsinstrument. Mellansekvenserna pendlar mellan tystnad och musik på ett effektivt sätt, och ljudmattan med såväl ambiens som effekter är genomgående oerhört bekväm som upplevelse. Soundtracken är 27 spår stort och finns att köpa via Steam för den nällade.

På det stora hela råder inget tvivel: Moonlight Peaks har mycket mer mys än rys. Vissa delar är mer frustrerande än andra, men är du lagd åt genrekombinationen bonde-söker-fru, nu med nattligt, övernaturligt tema, lär du tycka om Moonlight Peaks. Jag rekommenderar dock att kika in guider för att lätta på frustrationen.

Läs mer om vår betygsskala >>

0 Delningar
Summering
Moonlight Peaks är ett mycket mysigt bondedejtingspel med en hyfsat engagerande story och karaktärer, tillsammans med inte bara en utan två söta typer av karaktärsdesigner. Det kräver lite tålamod och/eller guide för att komma in i, men när du väl är inne finns ingen anledning att sluta innan eftertexterna rullar. Det är, passande nog, ett riktigt uppesittarspel.
Bra
  • Lagom beroendeframkallande
  • Färgrik skara karaktärer
  • Mysig musik (och stämning generellt)
Sämre
  • Svår tidsoptimering
  • Rätt långsam början/svårt att komma in i
7.5
Gillar
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.