En av årets största nördfestivaler, Dreamhack Stockholm 2025, ägde rum i helgen som gick. Vi var två från Varvat som släpptes lösa inne på Älvsjömässan och deltog i festligheterna.
Förväntningar
Undertecknad börjar närma sig 40 med stormsteg, har noll intresse av eSport samt har aldrig varit på ett offentligt arrangerat LAN-party. Är inte Dreamhack både till för ungdomar, LAN-konässörer och eSportare? Vad gör jag här, egentligen?
Samtidigt som jag tänker dessa tankar, minns jag hur Dreamhack Stockhom 2024, den anrika festivalens premiär i huvudstaden, var om inte en fullträff, så i varje fall något oerhört trevlig. Årets upplaga är, spolieringsvarning, bättre på de flesta plan.
Guldläge
Helgen efter novemberlönen, Black Friday, första advent och inga större kringliggande evenemang att behöva konkurrera med: Dreamhack Stockholm 2025 hade alla föresatser att slå rekord. Det gjorde de också, med över 60 000 besökare (8 000 fler än föregående år). Att både Ulf Kristersson och prins Daniel besökte evenemanget under fredagen gjorde ju knappast det mediala avtrycket mindre.
Trots sitt ur ekonomiska perspektiv absoluta guldläge, var fokusen faktiskt inte fullt så fokuserad på ren konsumtion. Antalet säljare var i princip bara Elgiganten (festivalens huvudsponsor), Artists’ Alley-folket samt en handfull av Älvsjömässans egna fik och restauranger. För Evnia, AOC, Corsair med flera handlar det alltså om att knyta ett mer långsiktigt band till konsumenterna, som ju dessutom är oerhört spritt i åldersspann.
Ett bredare åldersspektrum än det man ser på Dreamhack är rentutav svårt att tänka sig. Spelare, cosplayare, barnfamiljer, unga par, gamla par – alla samsas på ett sätt som inte hör till vanligheterna, även om nördstämpeln så klart är uppenbar. Och mångfalden stannar inte där, i och med festivalens internationella prägel. De flesta utropare får fint exercera sin engelska med jämna mellanrum.
Ännu bättre?
Själv hade jag som sagt roligare på årets upplaga av Dreamhack än föregående. Jag misstänker dessutom att skillnaderna hade varit ännu större om jag hade hunnit sätta min fot där på fredagen. Det har inte minst att göra med hur man jobbat med layouten.
Den största hallen, A-hallen, var huvudattraktionen även i år. Det är där två stora scener samsas med utställare och Elgigantens el gigante pop-up-butik. Den fick dock hjälp av B-hallen för Meet ’n Greet, turneringar (främst Overwatch) samt indiespel och brädspel. Förra året huserade det traditionella LAN:et i B-hallen, men det hade nu flyttats till tidigare oabonnerade C-hallen (som för övrigt brukar husera Antikmässan framåt vårkanten).
Guldstjärnan går nog ändå till hur arrangörerna lyckats göra Dreamhack till ett riktigt IRL-spel.
En grundkurs i spelifiering
Jag kan inte få nog av erfarenhetspoäng, nivåer, nummer som går upp och progressionsmarkörer som blinkar och har sig. Min hjärna ser antagligen ut som rena neurokemiska fyrverkeriet på ställen som det här. På Dreamhack Stockhom 2025, såväl som på dess föregångare, är nämligen hela festivalen ett stort spel.
Du kan delta i spelet antingen via appen, eller (något mer omständligt) ett klassiskt ark med plats för klistermärken. Varje monter i A- och B-rummen är i princip sin egen station, i vilken du kan skanna QR-koder och samla på dig XP. Vissa koder ger mer än andra, och att hitta dem alla är en del av det roliga. Innan du får skanna dem måste du oftast göra någon aktivitet i montern, vilket ofta är en aktivitet jag ändå gärna hade provat (exempel: enkla LEGO-byggen, montering av F1-däck, testspela en demo, med mycket mera).
Efter 100 XP kan du växla in dem till en marker i ett bås nära entrén. På andra sidan samma bås använder spelarna sina marker till att spela på chokladhjul.
Nå, nu vann man ju inte någon choklad i och för sig, men likväl några småprodukter av varierande villhöver-faktor. Dessvärre underskattade nog arrangörerna både popularitet och tur, för de högsta vinsterna var slut redan någon gång på lördagen. Jag fick höra en käck dam med lagom grov västgötska ondgöra sig över att vissa QR-koder inte verkade göra det som appen ville att de skulle göra. Jag fick mer eller mindre detta bekräftat även på annat håll också. Det var med andra ord aldrig på agendan att maxa något, tyvärr.
Vad saknas och vad kan göras ännu bättre?
Kommer jag sakna Dreamhack? Nja, två dagar gjorde mig rätt mätt och glad.
Saknar jag något på Dreamhack? Kanske. Retrospel är ju min ynnest, men lyser med sin frånvaro på årets evenemang. Det sagt har vi retrofantaster en uppsjö andra tillställningar som är alldeles våra egna – inte minst de finfina mässorna Retrospelsmässan och Retrogathering, samt ansenliga delar av RetroMania.
