Ett traditionellt Zelda i fågelperspektiv, fast där du spelar som döden – med ett viktigt uppdrag att återupprätta balansen i världen och livet-efter-detta.
Från början ser Spindle inte ut som en nyhet värd att ta upp. Det tar dock inte lång speltid innan man ser den välpolerat skinande ytan som visar upp ett oanat djup.
Spindle är produkten av en Kickstarter-kampanj som drog in strax över 59 000 euro och avslutades den 30 augusti 2021. Utvecklarna på Wobbly Games har sedan dess dock funnit en utgivare i rutinerade Deck13 (CrossCode, Lords of the Fallen). Det finns i skrivande stund på PC/MAC/Linux och Nintendo Switch.
Det osar charm
Spindle hänger sig helt oförblommerat Zelda-seriens tidiga designspråk. Det innebär fågelperspektiv, en världskarta med grottor och dolda uppgraderingar samt en rejäl boss i slutet på varje grotta. Lägg här till lite moderniteter så som 360 graders navigering, automatisk sparfunktion och ett lagom antal Prestationer att låsa upp.
Ändå var det med visst förbehåll jag tog mig an Spindle. Har man inte trots allt spelat massvis av det här förr? Förutom säkert hälften av alla Zelda-spel är actionäventyr i fågelperspektiv knappast en svältfödd genre (Blossom Tales, Alundra, 3D Dot Game Heroes, Golden Axe Warrior, m.fl.). Spindle ger mig dock något mer än denna genre brukar. Det är en berättelse med lite mer tuggmotstånd, lite tyngre tematik. Den enda brasklappen här är väl egentligen att teckenmängden är därefter, och att den exposition den utgör kan komma lite i vägen för själva spelandet. Bitvis mer berättande än uppvisande, helt enkelt.
Enkel, men fulländad spelmekanik
Jag säger inte att Spindle har den bästa spelmekanik bland denna sorts actionäventyr, men det är baske mig inte långt ifrån. Dina fyra actionknappar får en efter en sin funktion, allt eftersom du låser upp nya förmågor. Och bland dem står ingen använd för lite. Alla får de sina egna pussel att agera huvudmekanism för; alla sina bossars nådastöt oumbärlig.
Bossarna är alla bland de bäst designade jag mött i den här sortens spel. Precis som pusslen gör det precis lagom uppenbart vad som ska användas och ungefärligen hur, är bossarnas rörelser och attacker extremt väl avvägda. Framför allt är det djupt tillfredsställande att hitta lösningen på vart och ett av dessa element.
Av någon anledning valde jag att börja Spindle på svåraste svårighetsgraden. Ingen blev mer förvånad än jag när jag kände att den var perfekt. Ingen boss behövde fler än tio försök, varav minst ett gick åt till att prova rena tjurrusningen. Designen gör dock att det intelligenta valet alltid vinner i slutänden, som sig bör. För spelare som hellre vill uppleva sagd berättelse finns två lägre grader (Easy och Normal) samt inställningar för att göra vissa minispel lättare. Utvecklarna verkar ha tänkt till vad gäller tillgänglighet, helt enkelt.
Mycket att njuta av
Spindle tar inte lång tid att bara nå sluttexterna i (det kan du förmodligen på en handfull timmar), men här finns så klart en drös sidouppdrag – och innehåll kvar efter sluttexterna. Knutet till dessa finns åtta Prestationer att låsa upp, vilka är en blandning av kryptiska och framstegsrelaterade. Min egen speltid gränslar tiotimmarsstrecket och jag lär komma tillbaka för de sista godbitarna.
Även soundtracken, med sina många kompositörsnamn, är något väl värt att njuta av. I avsaknad av en ikonisk trudelutt för världskartan finns här åtminstone ett par tre urmysiga grottmelodier som lagt sig i långtidsminnet.
Där finns helt enkelt inte mycket negativt att säga om Spindle för den som uppskattar både texttunga genrer och Zelda-spel i 2D. Jag kan min smak, och Spindle har profilerat den med häpnadsväckande precision. Beskriver det här ens i grova drag din smak? Missa då inte Spindle!
Spindle släpptes den 13 oktober på PC/MAC/Linux (via Steam) och Nintendo Switch för den rekommenderade prislappen cirka 20 euro (220 SEK på Nintendo eShop). Denna recension är av PC-versionen och möjlig tack vare en recensionskod.
