Dead by Daylight Recension

Vinden blåser genom gräset. Det är kyligt i luften och spöktimmen är slagen sedan länge. Ett fasansfullt skrik hörs eka mellan träden och de fåglar som suttit där påbörjar sin flykt genom natthimlen. Jag kikar upp bakom ett förruttnat trästaket. Kusten verkar klar, jag klättrar försiktigt över. Fumlar, min t-shirt fastnar i en rostig spik. Bakom mig hör jag fotsteg och mitt blod fryser till is. Det är över nu. Jag vänder huvudet och beskådar den best som nu hånler mot mig. Den höjer sin ena näve och det svartnar för min blick.

Ett läderansikte senare

Dead by Daylight låter på pappret som det perfekta spelet för en skräckentusiast som mig själv. Kort sagt går det ut på att du får spela antingen en överlevare som ska utföra olika uppdrag på en karta, eller som monster. När du väljer att spela monster så är ditt enda egentliga mål att slå ihjäl alla överlevare och ta dem till ritualplatser, där de förs vidare till en okänd dimension.
Det finns en uppsjö olika monster och alla är inspirerade från olika skräckfilmer och skräckspel. Alla överlevare och monster har ett skill tree som sakta byggs på och förbättrar din valda karaktär, vilket gör det lättare att uppfylla de olika uppdrag som finns på kartorna. So far, so good.

Till en början har du knappt några förmågor alls, detta blir dock ett allt mer utfyllt träd desto mer du väljer att spela som en karaktär

Själva gameplayet är dock inte lika vasst som konceptet. Spelet har funnits ute som dels early access till PC och senare som en fullversion även där ungefär ett år innan det släppts till konsol. Det märks bland annat i hur få det är som faktiskt spelar spelet på konsol samt att det är lite väl plottriga menyer. Det är tidskrävande att navigera dessa med ett styrkors och uppgraderingsmenyerna blir också kniviga. Det har även inte optimerat så särdeles bra när det kommer till hur kontakten med spelets servrar sköts och det händer rätt ofta att man kastas ut ur lobbyer eller de spel man kunnat gå med i.

Haunted Hospital och annat gott

När spelet väl fungerar så är det dock riktigt kul. Att spela som överlevare är nervpirrande och känslan av att vara jagad av något som är mycket bättre än dig själv är rätt läskigt. Det som ger ett extra lager av skräck är det faktum att du spelar mot andra människor enbart, vilket gör att det inte heller går att förutse hur monstret tänker. Självklart finns det bra och dåliga vägar att ta på de olika kartorna och man kan lära sig vilka som fungerar bäst, men det är tillräckligt varierat för att kunna erbjuda olika möten varje gång. Kartorna känns lagom stora och många inger en härlig klaustrofobisk känsla. Det är extra trevligt när du höjer volymen lite och hör hur det flåsas i nacken på dig.

Se inte så ledsen ut, du får sticka nålar i dem nästa gång

När du spelar som överlevare är det allra bäst om du har ett gäng vänner att lira med. Lagarbete är A och O när det kommer till att ens ha en chans mot det monster du möter. Skulle det vara så att du inte har någon att spela med (dina vänner kanske hatar skräck) så har du ändå tillräckligt med visuell information för att kunna klara dig. Dock finns det en risk (eller kanske chans) att du hamnar med en som pratar franska och en som pratar humbug, dock är det bara att trycka på mute i de lägena.

Som monster är du själv i din jakt på fräscha offer. Till skillnad från överlevare, som spelas i tredje person, så är monstrets syn från första person. Detta gör så att du inte ser lika mycket runt om dig, utan blir mer fokuserad på vad som händer direkt framför dig. Du ar dock en del visuella trick som hjälper dig i jakten, bland annat så ser du spår efter folk som springer eller är skadade. Du har även en del olika övernaturliga förmågor som hjälper dig att nedgöra alla stackars överlevare, dock så måste du hantera cooldowns och sådant för att kunna maximera effekten av dina förmågor. Personligen tyckte jag att monster var det roligaste att spela då kontrollen kändes extra tight i första person. När du spelar överlevare så bråkade kameran rätt så mycket och styrningen kändes inte helt optimal.

Nerver av stål

Det som spelet verkligen lyckats med är ljuddesignen. Vinden ilar mellan träden, golvplankor knarrar när du smyger och fotstegen låter härligt våta när du traskar i träskmarken. På de kartor där man spelar inomhus så ekar allting precis lagom och som monster kan du, med lite träning, avgöra var de andra är baserat på vart ekona kommer ifrån. Det är stundtals även lite läskigt att spela som monster, troligen eftersom du är så fokuserad på vad du ska göra. Som överlevare var mest pirrigt och oftast svängde jag runt med kameran (när den väl var på min sida) och var rätt beredd på vad som gömde sig bakom hörnen. Som monster ska du ju vara den stora och obehagliga besten, dock kom jag på mig själv med att mest smyga omkring och hoppa till när en överlevare väl stack upp huvudet. Jag är nog ett rätt dåligt monster när det väl kommer till det. Grafiken är däremot inte mycket att hurra över. Animationerna är rätt stela, karaktärerna rör sig ryckigt och texturerna ser ut som något från Playstation 2. Utvecklarna har varit smarta när de varit sparsamma på belysning i spelet, då mycket av vad du ser mest sticker i ögonen. Inomhuskartorna är inte lika farliga som de som är utomhus, vilket troligen beror på att det inte är lika som fladdrar omkring inomhus. Det förtar känslan lite och det blir mest ett uppdragsfokuserat spel där merparten av spelarna är rätt svaga.

Långt ifrån det snyggaste spelet, vilket förtar lite av känslan

 

Summan av kardemumman

Dead by Deadlight har ju funnits ute på marknaden ett tag och det är svårt att egentligen säga något nytt om det. Det finns lite extra monster och överlevare som släppts till det men i slutändan är det som PC-versionen. Det är ett helt ok spel att spela med vänner men det är svårt att motivera till ett köp om du vet med dig att du inte kommer ha så mycket tid att sätta dig in i det. Gillade du PC-versionen har du troligtvis redan spelat det ganska mycket och då är det också svårt att motivera till att du ska börja om hela resan igen. Har du däremot aldrig testat det och råkar gilla konceptet med att spela monster och överlevare så är det verkligen rätt för dig!

Läs mer om vår betygsskala >>

0 Delningar
Bra
  • Stundtals riktigt bra känsla i spelet
  • Bra ljuddesign
  • Roligt med vänner
Sämre
  • Fult!
  • Har du otur får du vänta länge på matcher
  • Klumpiga menyer
6
Skapligt
Stor spel- och filmentusaist som prompt hävdar att pixel- och spritegrafik är det bästa som hänt världen. Utvecklar småspel, fotar och pysslar med musik alldeles för mycket. Anser att spel är konst, tar gärna upp diskussionen med folk som anser otherwise. Utöver det en rätt chill, kaffeberoende (maler egna bönor!) gamer som inte backar på utmaningar. Orerar gärna högt och ljudligt om Hideo Kojimas briljans och Metal Gear-seriens storhet.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.