Nyligen släppta spel
Voidling Bound recension
Detta har hänt: Människan har börjat rymdresa på rutin och har hittat nya världar i universum. Bland de olika solsystem vi utforskat hittar vi en planet där en tidigare sovande livsform vaknar till liv. Vi börjar kalla den för lesion. Lesion är tyvärr inte den typen av livsform som bjuder in på en kopp brunjom och lite skvaller. De går snarare och bestämmer sig för att få svart bälte i massmord. De beger sig alltså ut i universum för att konsumera allt med puls. Detta utgör såklart ett hot för alla andra livsformer i universum. Vi bestämde oss för att göra någonting åt det. Men vad? En forskar...
Pokémon TCG: Chaos Rising Recension
Det var ju passande att bara veckor efter min och M:s test av Perfect Order, kommer nu nästa set: Chaos Rising. Som för att omfamna sitt namn är affischpojken ingen mindre än en Greninja EX, alltså en Greninja upp-och-ner (Greninja EX har säkert mer i görningen än så, men det låtsas vi inte om nu). De ackompanjerande färgerna går i blått och ett solblekt spektrum av gult och rött. Passande då att våra startlekar båda tillhörde det gula. Eklektiskt elektrisk Kvällen tog sin start på Alphabar, en lokal spelbar i Örnsberg, Stockholm, med tillhörande spelbutik, Alphaspel. Ingetdera är på något sät...
Bubsy 4D Recension
Bubsy 4D är ett oväntat kompetent 3D-plattformsspel med riktigt bra kontroll, smårolig humor och tydlig Sonic-känsla. Men utan stark Bubsy-nostalgi blir det mer en trevlig genomspelning än en ny favorit.
Clockwork Ambrosia Recension
Clockwork Ambrosia beskriver sig själv som ett metroidvania med vapensmide (”crafting”). Eftersom crafting ofta innebär en rätt hög tröskel för att verkligen få ut något av det, ryggade jag undan. Men den här konstformen alltså. Pixlarna är ju så ljuvliga, grönskan så grön och solskenet så intensivt. Det gick inte att säga nej, och väl var ju det! Handjärnet Det känns betryggande att vandra genom metroidvania-djungeln på stadig fot. För det mesta har en lärt sig precis vad som funkar och vad som inte gör det. Clockwork Ambrosia funkar, utan tvekan. För det första är ”crafting” en klart dålig b...
Wardrum Recension
Wardrum verkar på förhand vara vad du får om du stoppar ned ett par tre spelgenrer i en mixer och låter den gå runt ett tag. Kanske är det en nydanande sötsur sås du upptäcker; kanske är det surströmming med strössel. Tack och lov är det mer av det förstnämnda. Det som avgör är dock i slutänden vad såsen serveras till och hur mycket av den man förväntas inmundiga. Lyckligtvis är Wardrum även välsignat med en av världens vackraste grafiktyper, den av Octopath Traveler populariserade HD2D-looken. Måhända är den under ytan inte fullt lika gracilt utförd som många andra i samma grafikklass, men de...
Mumintrollet: Vinterns värme Recension
Mumintrollet: Vinterns värme är för just vintern vad Snusmumriken: Mumindalens melodi var för våren. Spelet fullkomligen andas vinter ur varenda por. Det är nästan lite synd att vi inte fick det just i vintras – men bättre sent än aldrig. Jag tror till och med att jag tycker mer om det än Snusmumriken. En värld i flux Jag är inte helt säker på fysikens lagar i Mumin-världen, men tydligen är denna iteration av den ett separat kvanttillstånd. Kartan i Mumintrollet: Vinterns värme är nämligen inte densamma som i Snusmumriken. Jag är dock helt med på noterna, och tycker det är fullkomligt rimligt ...
Spica Adventure Recension
Spica Adventure är ett av de där små urgulliga arkadspelen som kommer lite från ingenstans. Ta en del Clockwork Aquarius, och en del New Zealand Story, toppa med lite Parasol Stars och du har troligtvis något väldigt likt det här. Spelet debuterade i arkadhallarna så sent som 2005 och är lite av en spirituell uppföljare till just Parasol Stars. Maskiner som stod i samma hallar då är med andra ord spel som Espgaluda II, Tekken 5 och Dancing Stage Fusion. Med det sagt finns Spica Adventure inte ens med i databaser som arcade-museum, vilket kanske ändå gör det till lite av en doldis. Så nu kastar...
The Rogue Prince of Persia Recension
The Rogue Prince of Persia har på Switch funnits digitalt sedan den 16 december 2025, men släpps nu även i två fysiska utgåvor (Standard och Immortal Edition) – dock keycard-version – från den 10 april 2026. Inför den lanseringen har utgivaren Ubisoft skickat en recensionskod. Spelet är utvecklat av Evil Empire – studion bakom mycket av efterarbetet på Dead Cells. Redan där anar man vart det barkar: tempo, precision och ett tydligt fokus på roguelite-struktur. Min relation till serien är lite som till Sibylla. Den har alltid funnits där – men bara vid några få tillfällen varit mer än… just Sib...







