Ibland måste något dö för att något nytt ska födas.
Destiny 2: Forsaken kan sammanfattas med två ordspråk; att den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge, och att hämnden är ljuv.
Destinyveteraner kan sluta läsa redan här. Destiny 2: Forsaken är expansionen vi väntat på! Hoppa in och spela det!
Det är vida känt att Destiny 2 föll pladask efter den otroligt hajpade releasen i fjol. Fans som rycktes med i den filmiska rymdsagan om förlust och återkomst insåg snabbt att uppföljaren var en barskrapad och ihålig spelupplevelse. Borta var alla de system som gjorde Destiny 1 bra, ersatta med tråkiga kosmetiska variationer och köpincitament. Det dröjde inte länge innan hela internet riktade sitt kollektiva vrede mot Bungie.
När situationen var som allra mörkast dröp det av hat från svikna spelare. Till och med personer som inte spelat Destiny 2 anslöt sig till lynchmobben för att ryktesmässigt korsfästa Bungie. På sätt och vis förtjänade de det. Man kan säga att de grävt sin egen grav med dålig kommunikation, bristande spelsystem och ett förkastligt första tilläggspaket.
För mig som aktiv spelare och fan resulterade det i långa mörka månader där jag rutinmässigt loggade in varje dag bara för att bli missnöjd. Jag hade blandade känslor för mitt älsklingsspel. Jag var besviken, arg och ledsen. Mina 3000 spenderade timmar i Destiny 1 kändes skändade. Ändå kunde jag försvara de få, ack så få guldklimparna i spelet. Men det var lönlöst när precis alla hatade spelet. Omständigheterna gjorde det svårt att vara en insatt och aktiv spelare. Det var rent ut sagt pinsamt att säga att man spelade Destiny 2. Men hämnden är ljuv.
I dag är alla hatiska, cyniska, okunniga och dumma röster borta – de har gått vidare till nästa tacksamma offer på nätet. Mitt sociala flöde är rent och forsar med positivitet, kreativitet och humor. I dag när jag sitter i min fåtölj och spelar Destiny 2: Forsaken är jag självbelåten som fan och den känslan är underbar. Destiny 2 är bra igen. Men det var ingen slump att lyckan vände. Det krävdes ett enat kollektiv och fokuserad feedback för att nå fram till Bungie och det tog dem ett år att leverera. Men den som väntar på något gott, väntar inte för länge.
Ett skott i pallet
Vi blev varse om Destinys uppryckning när expansionens första trailer kom och vi fick se Cayde-6, vår älskade comic relief, mördas. Bungie gjorde ett drastiskt drag men det bevisade att studion var redo att offra allt för att Forsaken skulle lyckas. Skottet som dödade Cayde blåste genom något magiskt marknadsföringstrick bort negativa spekulationer och väckte istället nyfikenhet – och framförallt hämndlust.
Forsakens inledande kampanj handlar om att jaga rätt på personen bakom mordet på Cayde-6, det vill säga Prince Douchebag Uldren Sov och hans hantlangare. Äventyret inramas som en cowboyberättelse i rymden, där det nya området Tangled Shore ska likna vilda västern. Tempot är väl avvägt och friheten att välja vilken efterlyst förgripare du ska jordsätta först är en valfrihet vi inte skådat i Destiny tidigare. Dessutom erbjuder många av skurkarna roliga och minnesvärda strider.
Berättelsen om revansch är en uråldrig sådan och den i Forsaken skiljer sig inte från klichéerna, utan använder stoffet från kända hämndberättelser för att knyta samman trådarna mellan gamla och nya historier i Destiny. I Forsaken är Bungies manusförfattare i sitt esse och berättelsen har både flera lager och episoder. Cayde-6 död är bara början, inledningen till något mycket större. En saga som legat och ruvat i flera år.
För vardagsspelarna blir hämnden på Cayde den centrala spelupplevelsen som leder till mötet med the ”bad guy”. Men engagerade spelare upptäcker snabbt att Forsaken är långt ifrån över och att vår vedergällning bara är början på ett mycket större åtagande: The Dreaming City. I egenskap av varje fans våtaste dröm vecklar The Dreaming City sakta ut sig. Det är ett vackert och outforskat land fullt med hemligheter och berättelser att upptäcka. Raiden som ligger längst in i staden är en episk anstormning in i Bungies kanske bästa konstruktion när det kommer till bossar och integrerat berättande. Till och med en månad efter releasen finns det fortfarande hemligheter att nysta i.
Detta tre-stegs-narrativ är hundra gånger mer engagerande än den platta berättelse Destiny 2 inledde med i fjol. Vi såg viss utveckling i spelets föregående DLC, Destiny 2: Warmind, men Forsaken rymmer så mycket mellan varje sida och rad att det inte går att jämföra med föregående spel. Det integrerade lore-samlingarna gör dessutom att spelare för första gången kommer åt Destinys historier i själva spelet!
Om det finns en nagel i ögat när det kommer till berättandet så är det hur snabbt Cayde blir bortglömd. Efter att hämnden är uträttad och dammet lagt sig rycks du som spelare direkt mot the Dreaming City och nästa hot. Bungie har lagt grunden för en uppföljare och eventuella konsekvenser, men även om du som spelare stannar upp finns det ännu ingen fortsättning på den storyn. Treenigheten är rubbad och en reva i mänsklighetens ledarskap har uppstått, men det är lämnat till morgondagen. Känner jag Bungie rätt kommer de att brodera ut epilogen, frågan är bara när.
Just roll with it
I ett försök att balansera Destiny 2 tog Bungie bort slumpartade vapenegenskaper. Det var ett stort misstag. Nu är slumpen tillbaka i Destiny och allt känns bra igen. Insatta fans förstår hur viktig slumpen är för spelet, men för nykomlingar kan de liknas med trisslotter. Visst, den kan vara en biatch för det mesta, men den gången du får ett vapen med åtråvärda egenskaper är lyckan total. Inte nog med att systemet ger din hjärna mikrobelöningar, du får även bättre verktyg. Dessutom kan ett extra bra vapen väcka andras avund. (Som när min fru fick klanens första nya exotic, ett asgrymt svärd. Och den första masterworkade Vouchsafen. Och en till likadan, före resten av oss!)
Nya vapenegenskaper finns att se i Forsaken, så som two-burst sidearms och aggressive frame shotguns.
Några av spelets bästa och unika vapen har fixerade egenskaper, men är å andra sidan låsta bakom svåra uppdrag. Dessa väcker motivation och tävlingsinstinkt hos spelare, samt skiljer de bästa från mängden. Möter du en spelare med just de vapnen vet du exakt vad de har gått genom för att få dem – och det är respekt.
Destiny 2: Forsaken har på så sätt satt Grinden (med stor bokstav) i centrum igen. Inte sedan Destiny: The Taken King har det funnits så mycket att göra. Det finns långa quester, hemligheter, sekvenser av uppdrag, ranger att klättra, ovanliga vapen att hitta, lore att läsa, kistor att öppna och mycket, mycket mer. Dessutom är exotics exotiska igen. Inte ett enda exotiskt föremål delas ut under något av kampanjerna, de är antingen knutna till långa quester eller gömda långt, långt ner i lootpoolen.
Det ekonomiska spelet
Bungie har en vana att röra om i Destinys ekonomi med varje stor uppdatering och Forsaken är inget undantag. I ett försök att göra varje uppgradering av vapen och rustning meningsfull valde Bungie att öka kostnaderna för varje enskild uppgradering. Dessa ökningar har kollektivet kommit fram till är lite väl dyra, särskilt eftersom en av de resurser som krävs är väldigt ovanlig. Veteraner sitter troligtvis på en guldgruva av resurser från det gångna året, men för de flesta spelare blir varje uppgradering en kostsam investering.
Bungie har meddelat att de ska undersöka tillgångarna till dessa resurser och vilka möjligheter det finns att utöka tillgängligheten av dem. Tills det att en ändring sker rekommenderar jag spelare att vara återhållsamma med uppgraderingar.
Amors pilar
Destiny 2: Forsaken introducerar spelare för en ny vapenklass: pilbågen. I en science fiction-värld där laservapen och rymdmagi är vardag kan ett primitivt vapen som pilbågen framstå som ett skämt. Men Destiny är lika mycket fantasy som det är sci-fi och pilbågen är ett utmärkt tillskott till spelets växande arsenal. Pilbågen är ett precisionsvapen och kräver takt och is i magen av sin användare för att skina. De här pilarna ska sitta i huvudet och inte hjärtat.
När du drar bågsträngen och släpper iväg pilen mot fienden märks det att Bungie lagt ner stora resurser på att få bågen att kännas naturlig och mäktig. Tyvärr står bågen i skuggan av andra vapen i Forsakens pvp. I rätt händer kan en pilbåge vara extremt dödlig, men generellt finns effektivare vapen. Över lag har tidigare bespottade vapentyper fått en knuff i rätt riktning – framförallt granatkastare – och det finns inte längre någon direkt ”dålig” vapentyp.
Thundercrash gör Titanen till en levande kryssningsmissil som kan färdas långa avstånd för att leverera död.
Bredvid den nya pilbågen har vi dessutom nio nya subklasser att utrusta oss med, tre för varje klass. Dessa är inte av ett nytt element utan är snarare variationer på befintliga inriktningar. Däremot går de inte att förkasta som ”reskins”, då de utvecklar klassernas funktioner. Well of Radiance förvandlar Warlocks till de healers de alltid var menade att vara och Titanens Banner Shield är en rörlig sköld som buffar lagkamraternas skada. Hunters kan leva ut sina vildaste ninjadrömmar med de nya Spectral Blades som ger dem många osynlighetsmöjligheter eller gå all in på förstörelse med Blade Barrage. De nya subklasserna är både roliga att använda och tillför ny gruppdynamik till raider och crucible, utan att försätta de gamla subklasserna i limbo.
Handsken är kastad
Förändringarna Forsaken bär med sig har även sipprat in i spelets pvp-läge, Crucible, där vi nu ser en generellt snabbare time-to-kill. Detta, tillsammans med Destinys förändrade ammunitionsekonomi och vapenregleringar har gjort klimatet i crucible mer actionpackat och dynamiskt. Även om shotguns och pulse rifles regerar på de högre nivåerna, finns det utrymme för alla möjliga vapenkombinationer – jag rekommenderar dock inte tripple shotguns, det är bara larvigt.
Varje gång en spelare inkasserar fem, tio eller femton energi i banken, låser sig motståndarnas bank och vaktas av en fiende.
Den största nyheten i Destiny 2: Forsaken är det nya tävlingsläget Gambit. I en mix av pve och pvp skickas två lag om fyra kämpar in i varsin arena för att dräpa monster och fylla sin bank med energi som fienderna släpper efter sig. Vid särskilda intervall kan en spelare från vardera lag invadera motståndarna för att sätta käppar i hjulet. När banken är full dyker en boss upp och laget som först besegrar sin boss vinner. Det låter enkelt men Gambit är ett dynamiskt spelläge som rymmer mycket taktik och strategi. I sällskap av vänner är Gambit mycket roligt!
När Bungie utannonserade Destiny 2: Forsaken sa de att Gambit inte var som något annat spelläge. Precis som många andra var jag kritisk, men i dag måste jag erkänna att Gambit verkligen är något nytt. Det är ett tävlingsinriktat spelläge som passar många typer av Destiny-spelare, både från pve- och pvp-fältet. Gambit är dessutom en tårtbit av Destiny 2 som bjuder in spelare till en ny berättelse i och med dess ledande karaktär the Drifter. Mystisk och med anknytningar till gamla skurkar är han inte någon att lita på, men looten han erbjuder är potentiellt bland det bästa som finns just nu.
En ny guldålder
Det tog ett år av misär men jag kan i dag ärligt förkunna Destiny 2: Forsaken som spelseriens nya guldålder. Nu har aldrig varit en bättre tid att återvända till Bungies rymdsaga. Nya och förlupna spelare har en del att ta ikapp (en nackdel med onlinespel), men om ni har stöttning av en vän på vägen finns det mycket att ge sig hän åt. Tack vare de många aktiviteterna som erbjuds är Destiny 2 åter igen ett hobbyspel som du kan spela varje dag och som dessutom ger uppgraderingar i power level på daglig- och veckovis basis. Länge leve Grinden!
Destiny 2 är bra igen.
Självklart finns det brister i spelet. Det är inte perfekt. Den nya ekonomin är obalanserad, det finns buggar och glitches här och där som stör spelupplevelsen, vissa uppdrag är lite för dryga och även om Bungie strukturerat sitt berättande lämnar de fortfarande en massa lösa trådar för spelare att invänta fortsättningen på. Men alla dessa är små problem i periferin, smärre irritationsmoment snarare än centrala problem. Bungie verkar också ha lärt sig att lyssna på spelarna och har inom rimlig tidsram gett svar på kollektivets frågor och feedback. Flera lösningar är under utveckling i studions verkstad och ska implementeras i mitten av oktober.
Destiny 2: Forsaken är bara en månad gammalt men på den tiden har jag hunnit bli trygg med spelet och kan våga hoppas på en ljus framtid för serien. Det vore naivt att inte fortsätta vara avhållsam och kritisk, men spelets tillstånd är så pass stabilt nu att jag vågar släppa garden. Jag har roligt igen. Det känns bra att vara en fan.
