Låt oss peka ut de mest uppenbara detaljerna direkt: Dragon Ball FighterZ är kanske ett av de absolut bästa spelen som någonsin publicerats med Dragon Ball-licensen. Att slänga detta projektet på Arc System Works, tidigare kända för BlazBlue och Guilty Gear, var ett genidrag. Deras kompetens inom fightingspel är objektivt bland de bästa på marknaden. Deras cel-shadade visuella stil som de etablerade i Guilty Gear gör sig perfekt med Akira Toriyama’s tecknarstil. Detta resulterar i ett spel som i många fall ser ut att ha plockats direkt från animen det baseras på. Något som stärks ytterligare av alla referenser man kan hitta.
Lätt att förstå, svårt att bemästra
Detta är ett 2D-fightingspel, vilket kan vara avskräckande för folk. Genren ifråga har en tendens att definieras av komplicerade inputs, vilket ofta resulterar ofta i att man slåss lika mycket med kontrollen som motståndaren. Dragon Ball FighterZ är dock extremt strömlinjeformat i jämförelse med dess komplicerade diton inom genren. Den enda rörelsen du behöver kunna är att röra spaken i en kvartscirkel framåt eller bakåt. Detta räcker för att du ska kunna använda alla special moves i hela spelet och är extra trevligt om du som jag gillar grapplers som i vanliga fall brukar ha de mest knöliga inputsen. Här är de istället lika lätta att använda som vilken annan karaktär som helst.
Du slipper även komplicerade combos. Du har fyra primära attacker: light, medium, heavy och ki. Genom att masha antigen light eller medium så gör du automatiskt en fullt fungerande combo. Samtliga karaktärer i hela spelet styrs på det här sättet. Det finns såklart mer traditionella kombinationer man kan lista ut. Men det faktum att det finns ett enkelt alternativ som är fullt legitimt gör spelet avsevärt mycket mer användarvänligt för nya spelare.
Med enkla kontroller och licenstrogna animationer blir varje strid spektakulär
Utöver dessa har du dels den tidigare nämnda ki-knappen. Denna är på de flesta karaktärer länkad till någon av seriens ikoniska energiattacker. Du har även en knapp för dragon rush vilken används för att bryta dig igenom motståndarens gard. Slutligen har du även Super Dash, en målsökande attack där din karaktär flyger fram till motståndaren, vilken fyller två funktioner. Först och främst kan den användas för att flyga igenom svagare ki-blasts – när du möter folk som spammar projektiler är den guld värd. Dels används den även för att jaga ifatt motståndare. Oftast efter att du själv har slagit iväg dem så att du kan fortsätta din combo.
Som standard har du tre karaktärer du spelar. De två som för närvarande inte kontrolleras kan kallas in för att göra assisterande attacker, en standard i team-baserade fightingspel.
I korta drag är Dragon Ball FighterZ lätt att lära sig men har ett mycket högt kompetenstak. Även om det är för tidigt att spekulera ser det dessutom ut att vara det första Dragon Ball-spelet med potential för e-sport. Flera stora events har redan uttryckt intresse i att anordna turneringar, så under det kommande året får vi se om det tar fart.
Som taget direkt från animen
Vi har redan nämnt att spelet ser fantastiskt ut rent grafiskt och allt ifrån karaktärer till attacker är så troget resursmaterialet det kan vara. Det märks att utvecklarna själva är fans, för spelet är fyllt till brädden med referenser till serien. Blockerar man vissa avståndsattacker reflekteras dessa och träffas saker i bakgrunden. Kraftfullare attacker är till och med kapabla till att rent utav förstöra hela spelplanen. Det bästa exemplet på detta är planeten Namek som efter en massiv attack övergår till det vulkaniska utseende platsen får under animens ikoniska strid mellan Goku och Frieza.
På det temat finns det också “Dramatic finishes” vilket är cutscenes som spelas upp när vissa krav uppfyllts. Ett exempel är hur en strid mellan Tonårs-Gohan och Cell kan sluta med en trogen återuppspelning av slutet på Cell Games-berättelsen då Gohan äntligen besegrar monstret. Beroende på vilka lagmedlemmar man har så förändras också vissa attacker. Android 18’s level 3 super är i normala fall en team-up attack mellan henne och Android 17. Har du Krillin på laget så tar han istället den senares plats i attacken.
Eller en kärleksfull återskapning av hur Trunks gör entré efter Namek-arcet
Musiken är bra, men står inte direkt ut. Den passar utmärkt till spelet och Dragon Ball i sin helhet, men det är inte många låtar som är minnesvärda. De som är det är dock riktigt bra. Vidare finns det ett litet irritationsmoment med röstinställnignarna – i alla fall på PC. I vår version av spelet återställs rösterna till Japanska varje gång spelet startas om. Något som är lite synd då deras Engelska röstskådespelare är alldeles utmärkta (Förutom Trunks då, som låter lite som han äter limpor med cigaretter till frukost och talar genom näsan). Däremot är det inget fel på de japanska rösterna. Att man manuellt måste välja engelska varje gång ifall man föredrar det språket är dock grymt frustrerande.
En apokalyps med bakverk
Kloner av världens främsta kämpar har dykt upp världen över. När våra hjältar beger sig ut för att undersöka orsaken till detta så anfalls de dock av någon form av mystiska vågor. Vågorna slår ut både dem och deras krafter och det är upp till dig, en själ utan kropp, att länka upp dig med dem för att lösa situationen. För så länge du är länkad till någon kan du låna deras krafter till deras normala potential.
Vem är du och varför är du där? Allt du får reda på är att du länkats upp med huvudkaraktären tack vare en återuppstådd Android 16. Du får också snabbt reda på att skurken bakom allt är en ny fiende: Android 21. Likt Cell är hon en mix av alla kända kämpars DNA. Skillnaden är att hon även har en dos av Majin Buu med i mixen. Detta leder henne till att skapa tusentals kloner, då hon kan äta upp dessa och därmed få deras krafter. Hon ser såklart originalen som extra fina delikatesser, vilket är varför hon använder vågorna för att slå ut deras krafter så att hon i lugn och ro kan jaga rätt på dem.
Det är upp till dig att stoppa henne, men många frågor lämnas obesvarade. Varför är 16 på hennes sida trots att han hjälpte huvudkaraktärerna genom att länka upp dig med dem? Varför är tidigare skurkar som Frieza och Cell vid liv igen? Slutligen: Vem är Android 21?
Oavsett motivationer måste varje antagonist ha sitt posing-game på topp
Storyn är uppdelad i tre delar som alla berättar samma scenario, men med olika perspektiv och twists. I den första länkas du upp med Goku, vilket leder till den version av storyn som du troligtvis hade sett i ett normalt fightingspel. I den andra länkas du istället upp med Frieza, vilket är en variant med motvilliga allianser och ett ganska förutsägbart slut. Avslutnigsvis länkas du ihop med Android 18 och arbetar FÖR 21 istället för emot. Något som leder till att du får mycket mer information om henne och hennes motivationer. Vi tänker inte spoila några twists, men allt är inte så svart på vitt som det först verkar.
Även om berättartekniken är lite intressant så är storyn i sig inte särskilt fantastisk. Den känns snarare som en typisk “Villain of the week” man ibland ser i animen. Hade inte 80% av speltiden tagits upp av enformiga strider mot kloner hade den känns lite bättre. Just nu är det tyvärr väldigt mycket dötid mellan de mumsiga storybitarna. De riktiga guldkornen är däremot de små cutscenes du ibland får i början av strider där dina valda karaktärer har lite rolig banter. Cell kritiserar exempelvis Nappa för att han inte kan bli Super Saiyan, medan Gotenks har en Pose-off med Captain Ginyu. Tyvärr är dessa inte nog för att väga upp för de andra svagheterna med spelläget, men de är för roliga för att inte nämna.
Bekanta spellägen
Varje matchup känns som en ny upplevelse
Onlineläget i Dragon Ball FighterZ är utmärkt. Nu är jag kanske lite färgad av att jag i skrivande stund är obesegrad online, något jag misstänker kommer förändras snabbt sekunden jag loggar in igen efter release.
Överlag verkar dock nätkoden vara relativt stabil, i alla fall när du spelar mot folk som inte bor alltför långt bort. Den är inte bäst på marknaden och ibland får man riktiga rötägg till matcher, men överlag slipper man lagg. I de fallen när uppkopplingen sviker är det dock extremt frustrerande att möta folk som spammar attacker då den enda egentliga kontringen förlitar sig på bra timing.
Det är inga direkt unika spellägen online. Det finns casual, rankat och separata lobbies, vilket vi sett tidigare, framför allt i Arc Systems Guilty Gear-serie. Men man säger även att det inte är lönt att laga något som inte är trasigt. Så detta är egentligen inget minus – men det kunde ha varit ett klart plus med lite nya tillägg. Offline är det inte mycket annorlunda då det utöver storyn bara finns ett Training-läge (Som visserligen fungerar utmärkt) och Arcade mode.
Med 2017 bakom oss har vi mer eller mindre en skyldighet att meddela att det finns lootboxes i FighterZ också. Lyckligtvis är deras “Capsules” 100% kosmetiska och innehåller primärt extra färgscheman till karaktärer eller lobbyavatarer.
In alles
Dragon Ball FighterZ är en perfekt mix av casual fun och ett seriöst fightingspel. Med mekaniker som alla snabbt kan lära sig öppnas portarna för en helt ny community av potentiella fighting-fans som tidigare inte vågat sig ut på scenen. Med ett galleri av karaktärer som alla har tonvis med personlighet och intressanta mekaniker, som exempelvis Captain Ginyu som istället för mer traditionella super-attacker kallar in medlemmar ur The Ginyu Force för att slåss, finns det tonvis med variation i laguppställningarna.
Förhoppningsvis får spelet fotfäste inom e-sportsscenen, vilket skulle vara ett säkert kort för att säkerställa vidare support för titeln. Tills vidare väntar vi med stor spänning på potentiella DLC-karaktärer. Nu får det dock vara nog med recension – jag vill spela mer!
