Jag tror jag var 17 år när jag spelade mitt första Kingdom Hearts-spel. En kompis i gymnasiet som delade mitt spelintresse insisterade att jag skulle prova Kingdom Hearts II och utan att tveka kastade jag mig in i en av de märkligaste spelserier jag någonsin haft nöjet att spela. Med en enorm dos charm, melodrama och Disney var det omöjligt för mig att inte inte falla pladask. Men när eftertexterna till Kingdom Hearts II rullade hade jag ingen aning om att det skulle dröja nästan 13 år innan Kingdom Hearts III skulle släppas. Väntan har stundtals varit olidlig och frustrationen har varit stor. Och nu sitter jag här, stirrandes på tv:n samtidigt som eftertexterna rullar över rutan. Då återstår bara några frågor: Är Kingdom Hearts III ett bra spel? Var väntan värt det?
Den sista striden väntar
Kingdom Hearts-serien är kanske inte den lättaste att förstå och hänga med i. Det har inte hjälpt att det släppts flertalet sidospel som man måste spela för att ha någon form av förståelse för seriens röriga berättelse. Kingdom Hearts III presenterar oss därför med möjligheten att få berättelsen summerad för oss i korta drag, vilket är väldigt välkommet.
Kingdom Hearts III utspelar sig direkt efter Kingdom Hearts: Dream Drop Distance. Vår kavata lilla hjälte Sora har förlorat de flesta av sina krafter och måste bege sig ut på en resa för att träna upp sin styrka igen. Vid sin sida har han sina trogna följeslagare Janne Långben och Kalle Anka och tillsammans reser den udda trion runt bland olika världar med Disney-teman. Vissa världar är bekanta från förr, men de flesta är nya och något som är nytt för Kingdom Hearts III är att vi även får besöka några världar baserade på Pixars filmer.
Bortom horisonten väntar den stora slutgiltiga striden mellan gott och ont och förutom Soras förlorade krafter måste också de goda samla ihop en grupp med sju stycken utvalda krigare som kan stå upp mot mörkrets krafter. Soras bästa vän Riku reser tillsammans med Musse Pigg för att rädda en av dem, Aqua, ur det mörka helvete hon fastnat i.
Det är inte riktigt fullt så rörigt som det låter. Jag lovar. Bara nästan.
Till oändligheten och vidare !
Ett av Kingdom Hearts dragplåster har alltid varit möjligheten att besöka olika Disneyvärldar och möta alla karaktärerna vi fått se i filmerna. Självklart stämmer detta även med Kingdom Heart III och denna gång ligger fokuset på nyare filmer så som Trassel, Frost och Big Hero 6. Precis som tidigare spel så lyckas Square Enix och Disney få till det väldigt bra och nästan alla världar vi besöker känns spännande och färgsprakande. Sora, Långben och Kalle anpassar ibland sina utseenden till de världar de besöker och visst, det känns lite konstigt att ingen kommenterar på att Sora har med sig en enorm talande anka och hund (eller vad sjutton Långben nu är för något), men det är helt enkelt sådant man får leva med.
Det finns dock en värld som jag tycker misslyckas lite och det är världen baserad på Pirates of the Caribbean. Det kan vara den mer realistiska stilen på grafiken, den tråkiga gråbruna färgpaletten eller bara själva tonen på källmaterialet som är bra mycket mörkare än resten. Kanske kan det vara för att jag hellre hänger med Rapunzel eller Woody framför en halvdassig Jack Sparrow. Hur som helst så klickar inte Pirates-världen riktigt och blir mest en värld man jäktar sig igenom bara för att komma vidare till nästa. Det finns en del jag tycker fungerar bra också. Ett av huvudmomenten i Pirates-världen är att man ska styra ett skepp och strida mot pirater till sjöss och jag kan inte låta bli att fundera över hur ett piratspel från Square Enix skulle kunna se ut.
Käka nyckel, din usling!
Har du spelat Kingdom Hearts förr så vet du vad som väntar. Sora ska banka skiten ut skurkarna med en enorm nyckel! Stridssystemet har inte ändrats speciellt mycket sedan tvåan, men är mer finslipat och Sora har en och annan ny specialattack eller nya vapen att slåss med. Stridsystemet är väldigt mycket hack’n’slash. Då och då trycker du på en annan knapp för att utlösa en specialattack eller en attack tillsammans med dina följeslagare eller så bläddrar du lite snabbt i en liten meny nere i vänstra hörnet för att kasta magi, frammana vänner som hjälper dig i strid eller för att använda föremål. Det blir egentligen inte mycket mer komplicerat än så. På tal om de nya specialattackerna så är dem riktiga spektakel att se på och riktigt roliga att utföra i striderna! Denna gång kan Sora av någon anledning kalla på tivoliattraktioner som hjälper till att spöa fienderna. Tänk dig ett enormt snurrande vikingaskepp, tekoppar eller en slingrande bergochdalbana!
Kalle och Långben hjälper dig i nästan alla strider under spelets gång och i varje Disneyvärld så får du hjälp av en eller två andra karaktärer. Till exempel så får du en hjälpande hand av Woody och Buzz från Toy Story när du besöker deras hemtrakter. Dina följeslagare kan vara riktigt hjälpsamma under striderna och förutom att slåss så gör dem sitt bästa för att hela dig. Jag tyckte också att de fungerade lite bättre i Kingdom Heart III än i tidigare spel. De kastar inte ut helande föremål i onödan och Kalle Anka verkar lite mer benägen att försöka hålla sig vid liv än han var i Kingdom Heart II. Han verkar ha lärt sig något under vår långa väntan i alla fall!
Utanför striderna finns det en hel del minispel med olika typer av vinster och positiva effekter. Ett av de större minispelen är matlagning. Tillsammans med Remy från Rattatouille så lagar Sora olika maträtter genom olika typer av quick time events. Att knäcka ett ägg kräver exempelvis stor försiktighet och att salta och peppra kan vara riktigt klurigt! Maträtterna du lagar kan du sedan få nytta av inför svåra strider då de kan boosta exempelvis din styrka eller magi.
En vacker röra
Kingdom Hearts III är helt sagolikt vackert. Grafiken håller måttet mer eller mindre hela tiden och alla karaktärer och alla omgivningar sprudlar av detaljer. Jag hade lite problem med låg framerate under en del intensiva strider när mycket rörde sig på skärmen och det påverkade helt klart hur en del av mina strider gick. Det är inte lätt att ducka när hela världen hackar, om vi säger så.
Med den snygga grafiken får vi också ett helt fantastiskt soundtrack. I Kingdom Hearts och Kingdom Hearts II kunde jag ibland uppleva musiken som enformig, men i Kingdom Hearts III är detta inte fallet! Musiken är baserad på de olika världarna och gör sitt jobb väldigt bra utan att den blir tjatig. Utada Hikaru har bidragit med en ny låt till spelet och även Skrillex har varit med på ett hörn.
Men det finns en del saker som Kingdom Hearts III hade kunnat göra bättre. I mitt tycke kändes spelet kort och berättelsen gick stundtals fram lika snabbt som ett expresståg. Ibland har spelet också ett tonproblem och det är svårt att inte bli distraherad när karaktärerna i ena stunden skämtar och skrattar och sen i nästa ger sig in i en melodramatisk monolog hjärtan, ljuset och mörkret. Men ja, det känns lite som om Kingdom Hearts alltid haft de problemen.
Sedan är Kingdom Hearts III ett väldigt lätt spel. Jag spelade ut spelet på 26 timmar på normal svårighetsgrad, men kände inte att jag fick någon form av större utmaning i spelet. Vänner jag snackat med som spelat på de svårare nivåerna sade samma sak.
En resa når sitt slut..?
Kingdom Hearts III är på många vis ett bra avslutande kapitel på berättelsen om Sora, hans vänner och deras kamp mot mörkret. Samtidigt finns det allt för många trådar som aldrig knyts samman och med den röriga berättelsen är det inte lätt att hänga med i svängarna. Kingdom hearts III är trots detta kanske det mest rättframma spelet i hela serien och har ett bättre flöde än de tidigare delarna. Men det är också så vackert och magiskt. Det finns stunder i Kingdom Hearts III som kommer att stanna med mig resten av livet och det fick mig att både skratta och gråta en skvätt. Det var länge sedan jag spelade ett spel där jag var som trollbunden hela vägen igenom.
Kingdom Hearts III är kanske inte för alla. Det är rörigt, melodramatiskt, konstigt och alldeles… alldeles underbart.
