Dark Samus har fallit och hotet från Phazon är äntligen över. I efterspelet från denna långa militära kampanj har The Federation börjat utrusta sina trupper med kraftfullare vapen och mekaniska exoskelett, Mechs, för att aldrig hamna i ett sådant underläge igen.
Du är en marinsoldat som precis blivit färdigutbildad som Mech-pilot och du ska tillsammans med tre andra i din trupp utforska, analysera och tillintetgöra alla hot i Bermuda-systemet. Du är en av frontfigurerna för en ny era av soldater – detta är Federation Force.
Idag känns möjligheterna för ett ordentligt Metroid-spel som en fjärran dröm så det enda vi har fått på den fronten under de snart tio senaste åren är en minst sagt medioker titel med tveksam kvinnosyn. Nu har såklart vissa guldkorn dykt från seriens fans, men allt officiellt har lyst med sin frånvaro så visst har spelarbasen blivit irriterad. Man kan alltså förstå den frustration många kände när den första nya Metroidtiteln på flera år inte en var ett vanligt steg i serien utan en spinoff där man inte ens spelade allas favoritprisjägare Samus. Att dess mörka och dystra visuella design ersatts av ett mer komiskt och färgglatt dito var nog för att vissa till och med försökte göra en namninsamling för att Federation Force skulle läggas ner. Allt detta baserat på en trailer.
Gameplay
Det finns tre fel i denna bilden. Alla är silvriga.
Federation Force är ett FPS. Vi vet, det låter helt bisarrt att säga att ett spel till 3DS är ett FPS, men så är det. Kontrollerna är alltså den punkten många direkt kommer titta med tveksam blick på och den glada nyheten är att dessa fungerar förvånansvärt bra. Du går fram och svänger med den vanliga styrspaken och har du ett New 3DS eller Pro Pad kan du använda dessas extra spakar för ett mer traditionellt kontrollschema. För de som saknar detta alternativ förlitar man sig istället till det interna gyroskopet för att styra kameran. Denna är väl kalibrerad och så länge du har lite svängrum är denna variant ett fullt fungerande alternativ. Det är annorlunda från andra styrsätt, men efter en stunds spelande har man vant sig. Allt som oftast behöver du inte ens oroa dig för kameran då du likt vanliga Metroid Prime kan låsa kameran så att den följer dina fiender, och kamerastyrningen används mest för att sikta med lite mer precision och leda skott för fiender som rör sig snabbt. Annorlunda är alltså inte nödvändigtvis sämre, men beroende på vilken storlek du har på 3DS så kan ergonomin bli lidande då detta knappast är ett spel man kan sitta med i flera timmar utan att slita på handlederna. Ett av de bättre alternativen är faktiskt den hårdvarumässigt lättviktiga 2DS då dess robustare form sitter bekvämare i händerna.
Det finns två spellägen i Federation Force: Kampanj och Blast Ball. Den första är platsen för spelets story där man följer dig och din enhet när ni arbetar er igenom de olika uppdragen i Bermuda-systemet. Dessa är I grund och botten ganska enkelt designade med några olika sektioner som antingen har några enkla pussel och/eller fiender att eliminera vilka sedan avslutas med någon form av boss. Många aspekter lånas av Metroid Prime, men mycket har också skuritsbord. Framförallt så rör man sig inte mycket lodrätt då ens klumpiga Mech knappast är lika akrobatisk som Samus. Det finns inte heller någon backtracking, men man utmanas trots detta att hitta dolda uppgraderingar som är gömda på de olika banorna. Uppgraderingarna är saker man kan slänga in i sin Mech innan uppdrag och varje gång man dör riskerar man att förlora de som för närvarande är installerade, så man är alltid på jakt efter fler. Dessa är knappast lika extrema som de uppgraderingar man finner i huvudserien, utan de tar oftast formen av olika buffar och effekter som passivt hjälper dig. Det finns också ett Gear-system som tycks lånat från Monster Hunter där man har en samling med engångsutrustning som medpacks och missiler man kan välja mellan vid ett uppdrags början. Du kan dock bara ha med dig en begränsad mängd och har du dessutom fler spelare med dig så väljer ni alla från samma galleri, så det är viktigt att inte sno allt bra.
Problemet är att detta bara är en hederssak och inte ett existerande system och många online plockar på sig alla godsaker innan man ens hinner reagera. Detta kan kanske bero på det faktum att allt du gör är poängbaserat. Alla hemliga gömmor, dödade fiender, använda vapen och till och med hur snabbt du utför uppdraget läggs ihop till en poängpool i slutet. Denna är dock inte gemensam och ju mer poäng du har desto mer av den hittade utrustningen får du tilldelad dig. Detta leder till att man inte spelar så mycket med varandra som mot varandra, trots att hela temat i spelet är att man är en nära sammansvetsad grupp med allierade. Detta är en dissonans som gör flerspelarläget klart mindre roligt n det borde vara.
Vid närmare eftertanke, att slänga in gevär i fotboll låter som en intressant idé
Att spela ensam innebär såklart att man undviker detta och det finns både robotar och mods till din Mech för att kompensera för bristen på extra spelare. Problemet är att spelet blir väldigt enformigt och monotont fruktansvärt snabbt. Det känns som en långsam version av Metroid Prime, som visserligen har med mycket v det som gjorde denna titel så fantastisk, men i extremt nedbantat format.
Det andra spelläget är Blast Ball, vilket är en bollsport soldaterna spelar som träning och nöje. Det är två lag med tre spelare mot tre andra och man ska i korta drag skjuta in en stor boll i motståndarnas mål för att få poäng. Föreställ er kärleksbarnet mellan Fifa och Rocket League, ge det en hög gevär och halvera hastigheten så har du en bra bild av detta spelläget. Det är egentligen ett ganska mysigt bonusläge, men det är helt avskuret från resten av spelet. Det hade varit trevligt ifall de paintjobs man låser upp i Blast Ball även kunde användas i det vanliga spelet, men så är tyvärr inte fallet. Som minispel fungerar det dock utmärkt, men blir även det enformigt ifall man spelar mer än någon enstaka match i rad.
Grafik och ljud
På tal om dissonans så kan man inte undvika att nämna grafiken, för denna skiljer sig extremt mycket ifrån huvudserien. Istället för de förhållandevis realistiska tidigare spelen kör Federation Force på ett utseende som hör hemma bättre i en samling bobbleheads snarare än i ett Metroidspel. Grafikstilen hade såklart kunnat ursäktas, den klenare hårdvaran i 3DS är anledning nog för att gå med en enklare stil, men resten av spelet låtsas fortfarande som de har samma mörka ton som Samus egna äventyr. När detta presenteras i en färgglad och minst sagt karikatyrlik miljö är det svårt att ta spelet på allvar. Hade detta varit ett medvetet satiriskt spel hade det passat, men med dess befintliga presentation hade något mer nedtonat varit avsevärt mycket bättre.
Det tveksamma temat till trots så är grafiken egentligen acceptabel. Texturerna är kanske lite dassiga, men animationerna fyller sin funktion och spelet är i alla fall tydligt. Musiken är en mixad påse med godsaker – det håller visserligen samma tema som resten av Metroid Prime, men låtarna står inte ut alls utan faller ner i det stora havet av mediokra verk. Stilen är korrekt, men utförandet är på tok för generiskt och lider dessutom av samma problem med grafiken som storyn då den inte alls matchar tonen som grafiken försöker sätta.
In alles
Federation Force har en story som lämnar minst sagt mycket att förvänta. Egentligen kan den sammanfattas i fem enkla punkter:
- Du befinner dig i Bermuda-systemet
- Space Pirates dyker upp
- Du blir beordrad att lista ut varför ovanstående pirater dykt upp igen, utöver det faktum att de är mer eller mindre obligatoriska att ha med i en Metroidtitel.
- Stoppa Space Pirates medan dina överordnade beter sig som fangirls över hur fantastisk Samus är.
- Kör allt igen och försök få bättre score.
Mängder med pirater, nära total brist på prisjägare
Det är alltså inget litterärt mästerverk vi snackar om här utan det känns mer som de fyllt ut en redan befintlig mall med så lite text det kunde komma undan med. I all ärlighet känns det som Federation Force tidigare var en egen titel som sedan fått en Metroid-makeover. Ifall det hade varit bättre eller sämre som egen licens kommer vi aldrig få veta. Mekaniskt sätt är det egentligen helt okay, men tack vare att Metroid sitter fastklistrat över hela produkten kommer ingen att se vad detta spelet tillför – man kommer bara se vad som saknas från Metroid.
Metroid Prime: Federation Force är ett harmlöst spel. Det är inte fantastiskt men inte heller fruktansvärt dåligt. Det ligger och flyter i den ständigt växande poolen med mediokra titlar som kunde blivit intressanta, men snubblade någonstans på vägen. Som det är nu är Federation Force en ganska repetitiv titel med hyfsat solid mekanik bakom sig. Den lyser av medelmåttighet och kommer inte upp till den nivå som dedikerade fans förväntar sig av Metroid, men det kunde varit värre. Vi Omnämner ingeT särskilt spel Här, mEn Realistiskt sett kan Man göra vissa antaganden.
Tills dess är det upp till dig om du vill spana in Metroid Prime: Federation Force. Det är ofarligt, men det finns större monster i rymden.
