Att recensera MotoGP 15 visade sig vara mer problematiskt än vad jag först förutspådde. Inte för att spelet icke fungerade – ett fenomen som annars är vanligt i dagens spelvärld – och inte heller för att jag ej fick möjligheten att genomgående testa det. Problematikens kärna utges av konflikt mellan subjektivitet samt objektivitet och i sin tur kampen för att balansera de två sidorna. Personligen fann jag Milestones senaste inkarnation av motorcykelspel att vara oerhört trist. Gäspningar avlöste varandra och tvång krävdes för att ens fortsätta spela. MotoGP 15 är dock inte dåligt, det är bara inte gjort med mig i åtanke.
Mitt intresse av motorsport – samt spel baserade på motorsport – har alltid varit minimalt. Jag har definitivt spelat ett eller annat bilspel, men de har tillhört arkadvarianten, inte realistiska återskapelser av verkligheten. Så när skivan sattes i förväntade jag mig att MotoGP 15 skulle falla innanför liknande ramar, ty jag har aldrig upplevt något annat. Jag hoppades på motorcykelracen från GTA:s Los Santos, men det som bjöds var en käftsmäll av grövsta drag. När detta skrivs har jag inte ens lyckats med att komma näst sist i ett race. Jag har krockat, ramlat, fumlat samt svängt galet i vartenda kurva. Så det är icke konstigt att man blir uttråkad, men åter igen, det är sällan spelets fel. MotoGP gör faktiskt mycket rätt. Det erhåller ett detaljerat djup, en varierad mängd spellägen samt ett stort fokus kring personlig anpassning.
Reklam för spelets officiella hemsida – i spelet!
Den personliga anpassningen var den bit som intresserade mig mest. Spelet är i mångt och mycket byggt kring din egna förare (som kan vara man eller kvinna) samt teamet bakom denne. Det skall sägas att alternativen för skapandet av din karaktär är begränsade till ett antal olika grund-utseenden som prickar in världens alla etniciteter. Möjligheten att leka med ansiktet i minsta detalj – likt Fifa-serien – saknas. Karaktären bär dock för det mesta på en hjälm. Du har däremot en större mängd av val när det kommer till skapandet av ditt team där färger samt loggor tar det huvudsakliga fokuset. Denna karaktär, med följe, spelar du sedan med i ett detaljrikt (om något komplicerat för mig) karriärläge. Förutom själva tävlandet ger karriärläget dig möjligheten leka med ekonomi och andra ting.
Utöver det ovannämnda spelläget bjuds det även på allt från Grand Prix till vanliga race samt tidsfokuserade tävlingar. Är du inte mycket för att spela ensam finns dessutom ett massivt och varierat flerspelarläge som erbjuder turneringar med upp till tolv spelare. En extremt positiv funktion låter dig spela tillsammans med en vän vid sidan om, en möjlighet många moderna spel saknar. Rent tekniskt finns det inte mycket att hämta, spelet låter som ett spel med motorcyklar skall låta. Grafiken är känns däremot ganska daterad samtidigt som avsaknaden av musik (det finns men är sparsamt fördelat) lyser igenom.
Är du ett fan utav MotoGP 15 som sport, eller serien sedan tidigare, finns det troligtvis ingen anledningen till att inte plocka upp årets utgåva. Är du däremot inte särskilt förtjust i något av det och enbart söker efter ett lättare racingspel skall du nog hålla dig borta. Fysiken och styrningen kan för de ovana bli oerhört svårhanterlig, trots spelets försök att handleda en. Vill du ge det ett försök trots allt, var beredd på en lång samt bred inlärningskurva.
