Resident Evil HD Remaster Recension

Tillbaka till herrgården där allt började. Robert har testat Resident Evil HD Remaster. Håller spelet fortfarande efter tjugo år?

Jag vandrar nedför trappan med pistolen i högsta hugg. Utanför pågår en kraftig storm som ekar med full kraft. Lungorna kippar efter andan och jag kan höra mitt eget hjärta banka innanför bröstet. Tystnaden är kompakt i det smala rummet. En klocka tickar i hörnet och tavlan på väggen stirrar blint på mig. Plötsligt ser jag en kropp med en människoliknande varelse som sörplar blod från den avlidne. Den noterar min närvaro och reser sig med armarna mot mitt håll, redo att gå till attack. Sakta går den mot mig högt stönandes. Jag osäkrar mitt vapen, siktar och trycker av. Några sekunder senare är allt åter tyst.

Detta är inledningen till Resident Evil, spelet som markerade standarden för framtida överlevnadsskräckspel när det gavs ut våren 1996. Aldrig förr hade världen fått uppleva något mer skrämmande än vad som skedde i den där herrgården som kryllade av monster och zombies. 2002 gavs en omarbetad version ut till Gamecube men det är först nu spelet ges ut i full HD-upplösning till dagens konsolgeneration. Och jag njuter hämningslöst över vad jag ser i ordets rätta bemärkelse. Välkommen till Resident Evil HD Remaster!

Grafiken är mycket vacker och fylld med fina detaljer. Notera ljussättningen och skuggorna.

Grafiken är mycket vacker och fylld med fina detaljer. Notera ljussättningen och skuggorna.

En fest för ögonen
Det första som slår mig är den otroligt vackra grafiken och ljussättningen som tornar fram efter introduktionen. Mina ögon bländas över alla detaljer som sticker ut i bakgrunden. Det är skuggor som svingar på väggar, blixtar som mullrar utanför fönstret, lampor som fyller upp hela salar och dimmor som ligger tät över marken utanför byggnaden. Trots att den visuella ytan är gammal med dagens mått så imponerar den stort. Capcom har inte sparat på krutet utan tagit varje beståndsdel från de tidigare versionerna, slipat dem och skakat fram ett resultat som lämnat ytterst lite att önska. Det är helt enkelt en enda stor färgpalett där hjärnan konstant bombas med nya intryck.

De fasta kameravinklarna är ett irritationsmoment i kritiska situationer som kräver en snabb reaktion. Det händer ofta att kameran fort byter position och hamnar på spelkaraktärens framsida istället för att visa vad som finns framför den. Gissa min frustration när jag försöker fly från en fiende och helt plötsligt hamnar i armarna på den på grund av en kamera som lever sitt eget liv. Här hade Capcom kunnat låna ”bakom-axeln-perspektivet” från Resident Evil 4 och underlätta sikten. Förmodligen hade en del av tjusningen med det gamla skräckupplägget försvunnit.

Lättskrämd? Gillar utmaningar? Bra!

Resident Evil blev känt för sitt pusselbaserade upplägg där spelaren ska hämta saker för att avancera vidare och detta är precis vad som väntar mig i denna uppföljare. Det är nycklar som ska hittas för att låsa upp stängda dörrar, artefakter som ska passas in i någon formation eller en staty som behöver flyttas från plats A till plats B. Det är svårt och man kommer med största sannolikhet irra omkring och dö ett flertal gånger innan polletten trillar ned.

Var redo med geväret. Döden lurar bakom varje hörn!

Den täta atmosfären ligger som en blöt filt över hela äventyret och griper tag i spelaren från första sekund. Man vet aldrig som väntar bakom nästa dörr och konsten att vara förbered på det värsta blir ganska fort ditt bästa verktyg. Att möta en stor haj kommer definitivt att få ditt hjärta slå lite hårdare och rentav hamna i halsgropen.

Resurserna måste hushållas klokt och planeras efter dina val. Gör jag rätt att ha med mig en extra medicinväxt eller ska jag lämna utrymme för ammunition? Kan jag passera den där zombien utan att slösa värdefulla patroner som kan användas bättre längre fram? Risken att man fastnar är stor och ursäkten ”bara lite till” kommer väl till pass när två timmar passerat och hemläxan skriker efter din uppmärksamhet.

Klassiker att återuppleva

Resident Evil HD Remaster är ett praktexempel på hur en lyckad återutgivning ska se ut. Här har utvecklaren gjort precis allt rätt och satsat rejält för att fräscha upp en gammal titel till en ny generation spelare. Att produktionen fortfarande dras med de fasta kameravinklarna är något jag har överseende med jämfört med spelets övriga sidor som lätt väger över i min bedömning.

Spelet är i grunden anpassat för äldre veteraner som var med på den tiden när det begav sig. Yngre noviser kommer knappast se poängen med pusseltänket och kamerainställningarna. Men i sin helhet är utgåvan en klar förbättring som åldrats med värdighet. Detta är en investering väl värd pengarna och ett stycke spelhistoria i sin renaste form.Skaffa det genast, lås in dig, ratta kontrollen och upptäck skräck när den är som allra bäst. Nu väntar jag med spänning på Resident Evil 2 HD Remaster.
Läs mer om vår betygskala >>

0 Delningar
Bra
  • Grafiken
  • Atmosfären
  • Spännande
Sämre
  • Kameravinklarna
8
Bra
Hösten 1993 introducerades jag till spelvärlden med ett SNES och Super Mario World. Sedan dess har konsolerna och spelen rullat på genom åren. När jag inte spelnördar arbetar jag som lärare och tränar på gym. Anser att Resident Evil 2, Super Mario 64 och The Legend of Zelda: Ocarina of Time är de bästa spel som gjorts.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.