Snusmumriken: Mumindalens melodi är magi på flera plan. Förutom dess vackra samarbetskonstellation är det något visst att se ett spel med stöd för femton språk, där svenska är så självklart att titeln till och med är fullt lokaliserad.
Men en fin titel betyder ju inte så mycket om inte gameplay kan matcha. Tur då att Snusmumriken är en fröjd att kontrollera i vad jag bara kan beskriva som ett av årets bästa mysspel.
Mumin-mys
Snusmumriken kommer tillbaka till Mumindalen efter en vinter på resande fot, så som han alltid gör när Mumin-familjen går i ide för vintern. Väl där möts han av ren landskapsvandalism. Parkvakten har tagit lagen i egna händer, i framtidsvisioners namn. Han har låtit bygga en stor fördämning i syfte att kunna bevattna en uppsjö (höhö) parker han ämnar anlägga tillsammans med sina ”konstaplar”. Värre än finns inte Mumintrollet att hitta någonstans. Snusmumriken är inte den som lägger två strån i kors, utan skrider snabbt till verket med att fördärva alltihop och återställa Mumindalen till sitt ursprungliga skick – och hitta sin vän.
Snusmumriken: Mumindalens melodi går alltså ut på att montera ned dessa parker varhelst de har dykt upp, medan du samtidigt letar efter mumintrollet. Största delen av spelet är rätt fritt utforskande av Mumindalen, där du låser upp tillgång till nya områden via att leta nya instrument och öka deras nivå. Nivån för dem är gemensamma och du samlar nivåökande poäng genom att utföra tjänster för befolkningen och vara vänlig mot naturen (spela musik för fåglar, till exempel).
Ung åldersgrupp
Pusslen i Snusmumriken: Mumindalens melodi är enkla sådana baserade på plattformshoppande, tajming och utforskande (samt lite flöjt, trumma och munspel). Det mesta innehållet är egentligen obligatoriskt, men det presenteras på ett sätt som gör att det känns valfritt och får mig som spelare att vilja utforska varenda liten vrå av Mumindalen. Det märks att det här är en titel från 3 år, som är den yngsta åldersmärkningen. Presentationen är så familjevänligt sockersöt att till och med källmaterialet höjer på ögonbrynen.
Rent estetiskt är Snusmumriken: Mumindalens melodi en fullträff. Grafiken ser ut som vattenfärg, men är mer väldefinierad än exempelvis Dordogne. Linjerna är lätta att tolka, vilket gör att även yngre spelare lär kunna förstå och navigera som det är tänkt. Även gränssnittet är föredömligt tydligt och här finns en mängd tillgänglighetsinställningar att välja bland.
Spelet flyter för det mesta på i sina 30 bildrutor per sekund och ser fullkomligt ljuvligt ut i 4K – på PC. Den enda riktiga hickan jag stötte på var att ett sidouppdrag verkar ha låst sin progression, eftersom jag inte kan interagera med en viss karaktär. Klassisk barnsjukdom för nya spel, i min mening, och tack och lov är uppdraget inte obligatoriskt för något achievement, om man jagar sådana.
Skorr, men inte Mårran
Jodå, Mårran är här och hon är precis lika kusligt obehaglig som jag minns henne. Hon är dock ett välkommet inslag; mina största problem ligger faktiskt annorstädes. Överlag har bandet Sigur Rós gjort ett rätt bra jobb med att fånga en ambiens som känns helt rätt för Mumindalen. Jag kan dock omöjligen vara den enda som tycker att ett par musikstycken var direkt malplacerade. Det gäller egentligen främst ett ljudspår med sång som förekommer under spelets senare halva.
Jag vill tillägga att det var en del år sedan jag senast befattade mig med Mumin, men att jag under de knappa fyra timmarna det tog till eftertexterna för mig ändå stötte på några enstaka tillfällen som kändes underliga. Tillfällen som fick mig att ställa frågan ”Beter sig den här karaktären verkligen så här?”. Dessa tillfällen är dock svåra att peka ut utan att spoliera handlingen. De kan så klart också vara en produkt av att mitt minne trots allt tillhör en 34-åring (hemska tanke!).
Som sagt: Snusmumriken: Mumindalens melodi är ett förträffligt mysspel som med fördel kan spelas av de allra yngsta. Det ger mig dessutom en nyfiken vilja att återbesöka källmaterialet på ett sätt jag faktiskt inte trodde att det skulle. Vi är inte alltför bortskämda med spel från Mumins värld, och därför blir man lite extra glad när en så här ambitiös titel visar att det nordiska samarbetet är starkt.
Snusmumriken: Mumindalens melodi släpptes den 7 mars på PC och Mac (via Steam) och Nintendo Switch. Cirkapriset är 200 kronor, med en deluxeutgåva för cirka 300 med extra digitalt lulllull (konstbok, soundtrack och kosmetiska bonusar). Denna recension är möjlig tack vare en recensionskod.
