Spelens indiemarknad är i dag lika fascinerande som svårnavigerad. Den har gett oss en konstant malström av upplevelser i hela kvalitetsspektrat, från kloakavskrap till AAA-konkurrenter. På en sådan marknad blir det allt svårare att sticka ut – men inte omöjligt. Många skapare försöker sig på helt nya upplevelser och intressanta kombinationer. Som Summer Catchers, till exempel.
Genrer korsas
Summer Catchers är en endless runner. Det enda du behöver göra under själva spelomgången är att välja vilken del av din utrustning du ska använda; skärmen skrollar helt automatiskt samtidigt som ditt fordon obevekligt tillryggalägger milen. På vägen dyker olika hinder upp som du i bästa mån måste försvara dig mot med din bils utrustning. Så här långt inga konstigheter.
Spelets är uppbyggt kring ett slags hubbvärld (eller snarare flera olika) som förnyas efterhand som du kommer längre i storyn. Varje värld har minst en karaktär som ger dig uppdrag och ledtrådar, en affär där du kan köpa utrustning och kosmetiska uppgraderingar samt en postlåda där du kan korrespondera med karaktärerna du tidigare mött. Inga konstigheter här heller.
Konstigheter
Utrustningen må till en början vara billig, men de kan bara användas en gång vardera. För att kunna komma långt behöver du köpa många av de olika sorterna. Betalningen är i form av svampar du plockar upp på vägen medan nu kör. Men du kan inte använda delarna exakt som du vill. De är relegerade till en slumpgenerator som spottar ut tre saker du kan använda, slumpmässigt från de du äger/har köpt. Det innebär att du kan sitta fast med alternativ som inte hjälper dig, vilket händer oftare än vad det borde (trots patchar). Varje hinder kan ju överkommas med flera olika medel, men det räcker inte alltid. De senare prylarna som till exempel helikopterpropellern är dessutom inte särskilt billiga, vilket tvingar spelaren till att slita och släpa för att få ihop till mer seriösa åkturer.
Alla konstigheter understryker ett stort problem med dagens speldesign: fixeringen vid slumpen. Detta är ett ämne som förtjänar sin egen avhandling, men här duger det gott att poängtera hur det gör upplevelsen objektivt sämre (trots patchar!).
Men …
Summer Catchers är ett paket med förvirrande innehåll, men presentationen är det inget som helst fel på. Rent visuellt är det en rejäl dos Swords & Sworcery, som i sig ger vibbar av klassikerna Another World och Flashback. Det är gull-mysigt på precis samma sätt som det förstnämnda, men har ett bättre grepp om bakgrundsdesign och hur de tvådimensionella elementen som sprites ska röra sig. Förvånansvärt nog verkar de inte ha alls samma utvecklare. Annars känns Summer Catchers som en naturlig utveckling av sin förlaga/inspirationskälla.
Manuset är, precis som tidigare nämnda Swords & Sworcery, väldigt underfundigt och till brädden fyllt med humor och charm. Karaktärerna får en livlig gestaltning som gifter sig väl med den visuella stilen. I synnerhet huvudpersonen har en hel del snarkiga, självmedvetna kommentarer som får en att dra på smilbanden med jämna mellanrum.
Ljudet är signerat det Moskva-baserade indiebandet Geek Pilot Soundworks och består av 33 låtar. Denna resa började redan 2015 och trion har levererat ett soundtrack som går hand i hand med spelets i övrigt enastående estetiska presentation. Det finns att köpa separat som DLC för 3,99 euro på Steam, och är enligt undertecknad ett bättre köp än spelet i sig.
Ibland skakas burken om och banan blir en rutchkana. Var beredd på en hel del av det här. Summer Chasers är ett vackert spel.
Jag vill tycka om Summer Catchers mer än vad jag gör, men det bryter för konsekvent mot både god speldesign och personlig smak. Tillhör du de som älskar slumpelement i dina spel kommer du säkert ha ett helt okej umgänge med Summer Catchers (och kan antagligen lägga till ett poäng på betyget). Om du som jag föredrar en stramare, mer kontrollerad spelupplevelse, eller bara ser slumpen som en okej krydda för variationens skull, finns här mycket lägre hängande och mer välsmakande frukt att sätta tänderna i.
