Det har skett en del förändringar sedan The Elder Scrolls Online släpptes april 2014 till PC och Mac. Från att det lanserades med en drös buggar som överlevt betafasen, har spelet sett många mindre och några större uppdateringar. Klagomål har förmedlats, förbättringar har gjorts och de mest passionerade spelarna höll Tamriel befolkat. Men precis som så många onlinerollspel före det kunde inte ESO livnära sig på prenumeranterna. För några månader sedan skedde ett namnbyte och en övergång till en frivillig betalningsmodell (spelet i sig måste fortfarande köpas). Tamriel Unlimited har nu även nått konsolerna Playstation 4 och Xbox One.
Men frågan på allas läppar är: Är det värt att återvända till Tamriel?
Backspegeln
När The Elder Scrolls Online kom var det lika älskat som hatat. Somliga prisade det för den rika världen och robusta karaktärsutvecklingen medan andra ratade det för de många buggarna. För många var det också svårt att hantera övergången från singleplayerupplevelse till onlinemultiplayer. Även om många önskat ett Skyrim med multiplayer var resultatet ändå något av en besvikelse. Istället för en interaktiv och öppen värld där varje mugg gick att stjäla och varje figur kunde bli mördad fick vi ett klassiskt MMORPG med vertikal progression.
Själv såg jag potentialen. Jag var lojal länge och betalade prenumerationen, även de månader då jag kanske bara spelade någon timme i veckan. Buggarna och ojämnheterna såg jag självklart, men precis som i Skyrim – som i ärlighetens namn också var en buggfest – kunde jag se bortom skavankerna. Upplevelsen och berättelserna var den starkaste drivkraften. Men när sagorna var slut och slutspelet tog vid förstod jag som så många andra att spelet inte hade något att erbjuda. Först en och en halv månad senare tillkom raider, men då var det redan för sent.
Den här recensionen kommer inte att djupdyka i spelets system eller funktioner då dessa redan behandlats i den tidigare recensionen och förhandstitten. De som inte är bekanta med onlinerollspel eller The Elder Scrolls Online bör förslagsvis läsa dem först (observera dock att de är skrivna för ett år sedan och mycket har förändrats sedan dess när det gäller spelets kvalitet).
Dotterns ville såklart vara med och skapa en karaktär. Mot våra protester slutade ändå med att hon fick heta Törnrosa.
En ny start
Jag förstår det inte riktigt själv men dagen The Elder Scrolls Online återlanserades som The Elder Scrolls Online: Tamriel Unlimited uppdaterade jag spelet. Min sambo startade en ny karaktär och gav sig in i spelet med nytänd förtjusning. Ganska omgående blev vi lika insatta som för ett år sedan. Efter det införskaffade jag och min sambo ytterligare ett konto och vi spelar nu tillsammans regelbundet. Till viss del handlar det om friheten med ett spel utan prenumeration. Vi kan spela hur mycket eller lite vi vill, spendera några kronor då och då på något kosmetiskt och fortfarande ha tillgång till ett komplett onlinerollspel – helt utan begränsningar. Men det handlar lika mycket om förbättringarna och utökningarna som spelet sett sedan vi sa upp vår prenumeration.
Även om spelet är bekant och uppdragen desamma har utvecklaren ZeniMax Online Studios finjusterat så många aspekter av spelet att de inte ryms i denna text. Det inledande uppdraget, när spelaren undkommer Molag Bals dödsrike, har fått bättre regisserade scener, blivit strömlinjeformat och kortare. Buggar är nästan obefintliga, strukturen är stabil, animationer har förbättrats, tyngd har tillkommit i närstrid och andra system har omarbetats. Det finns dock några funktioner som bara måste nämnas i detalj då de tillför vitala aspekter för ett MMORPG.
End Game
Craglorn, ett område för höglevlade, tillkom i spelets första uppdatering och ger spelare möjligheten att äventyra bortom spelets grundläggande områden. Här finns en story, uppdrag, grottor, trials (raider) och mycket annat att upptäcka. Craglorn är däremot mycket svårare än de ”vanliga” områdena och rekommenderas för grupper om fyra spelare, men de som vågar sig dit kommer märka att de inkasserar mycket mer XP.
Dagliga aktiviteter
Varje dag kan spelare åta sig olika sysslor i form av dagliga hantverkarbeställningar (så kallade writs) och grottsaneringar. Direkt när en karaktär sätter igång med ett hantverk går det att utföra små beställningsjobb som erhåller råvaror och inspiration (erfarenhetspoäng för hantverk). Dessa är anpassade för karaktärens skicklighet och är ett bra sätt att öka deras hantverkskills.
Vid level 45 kan en karaktär också ta på sig dagliga uppdrag (så kallade pledges) från äventyrarguilden Undaunted. Dessa skickar ner en grupp spelare i grottor för att besegra bossar och monster. Det finns flera nivåer av dessa och alla genererar de värdefull loot. De är bra att ta under nötandet upp till maxlevel och är samtidigt belönande för dem som utmanar sig själva.
Karaktärsutveckling
En del av den tidiga kritiken mot The Elder Scrolls Online var att det inte fanns någon karaktärsutveckling efter level 50 och en nådde veterannivå. Nu har ett nytt system kallat champion system gjort att karaktärer fortsätter att utvecklas även efter veterannivå 14, den i nuläget högsta nivån. Vad som händer är att erfarenhet fortsätter ackumuleras och spelaren erhåller poäng att portionera ut i de olika arketyperna tjuv, magiker och krigare. Där går det att finna passiva egenskaper som till exempel förstärker en karaktärs resistens eller attack. Det fina med detta system är att intjänade poäng kan användas på andra karaktärer inom samma konto. På det här sättet belönas spelaren istället för den enskilda karaktären.
Tjuveri
Något alla saknade när ESO släpptes var möjligheten att tjuva andras ägodelar. Guild för krigare och magiker fanns självklart med, men det lika självklara tjuvarna gick inte att finna någonstans. Inte heller lönnmördarna tillhörande The Dark Brotherhood. Den senaste uppdateringen implementerade den första delen i vad ZeniMax Online Studios kallar justice-systemet. Med detta första lager av lagstiftning kan spelare träna sina karaktärer i att sno föremål från andra, samt mörda.
Självklart är dessa brott olagliga i Tamriel och spelare som ertappas får ett pris på sitt huvud. De kommer i olika nivåer men kan alltid betalas av, för rätt pris. Det olagliga godset kan säljas av till andra skurkar som gömmer sig i kloaker under städerna, eller tvättas om spelaren själv vill behålla det. Det är inte bara pengar inblandade när det kommer till att vara skurkaktig, även om det är det många vill tro. Genom att stjäla och sälja gods låser karaktärer upp egenskaper som gör dem bättre på att smyga, sno och förhandla i skumraskaffärer. Intressant är att mord inte ger något annat än problem, vilket är en snyggt implementerad moralmarkör. Det vill säga tills den dagen The Dark Brotherhood kommer.
Förstapersonsperspektivet för tankarna tillbaka till tiden då vi spelade Skyrim på Playstation 3. Av praktiska skäl rekommenderar jag däremot att nyttja tredjepersonsperspektivet.
Ett av de mest omfattande onlinerollspelen på konsol (testat på Playstation 4)
Förutom Final Fantasy XIV: A Realm Reborn och DC Universe Online finns det inte direkt några riktiga onlinerollspel på konsol. The Elder Scrolls Online: Tamriel Unlimited fyller därför ett tomrum samt att det får tillgång till en marknad som tidigare varit exklusiv för PC-spelare. Genom sin release har spelet fått nytt liv och Bethesda en ny inkomstkälla. Hur som helst passar The Elder Scrolls Online: Tamriel Unlimited mycket bra på konsol. Konsolspelare som verkligen vill kunna förlora sig i ett omfattande onlinerollspel behöver inte leta längre än till The Elder Scrolls Online: Tamriel Unlimited.
ZeniMax Online Studios var från början tydliga med att de designade ESO för flera plattformar. Det var därför ingen överraskning att spelets funktioner anpassats för den relativt ”begränsade” kontrollmetoden på konsoler. Spelaren har tillgång sex aktiva egenskaper åt gången och karaktären styrs på ett enkelt sätt, något som lämpar sig väl för handkontrollen. Trots att spelet gör sig naturligt på kontrollen känns den ändå klumpig emellanåt. Framförallt är det knepigt att loota föremål då det är kopplat till samma knapp som hopp är. Därför ser det många gånger ganska lustigt ut när en själv och andra spelare hektiskt hoppar omkring bland döda kroppar som de försöker länsa på guldmynt och föremål. Som tur är går det att ändra om kontrollens funktioner under inställningarna på Playstation 4.
Förutom ett användargränssnitt som anpassats för konsolerna är det främst kommunikationsmöjligheterna som är nedgraderade för att passa handkontrollen. Det finns bara ett sätt att direkt samtala med andra spelare: röstchatt. Borta är textchatten från PC-versionen. Istället använder sig spelare av olika chattrum där det huvudsakliga rummet är ett där spelare enbart kan höras när de är i varandras närhet. Annars har grupper och guilds egna rum för kommunikation. Det är alltså otroligt komplicerat att föra samtal på flera fronter samtidigt. Det enda sättet att kontakta spelare som gått ur chattrummen är att skicka dem privata meddelanden via spelets brevsystem eller genom Playstation Network eller Xbox Live.
Hur detta kommer påverka spelet i längden går inte att förutse nu, men ZeniMax kommer behöva förse spelare med alternativa och lättare metoder att kommunicera. Raider kommer bli otroligt tjattriga när över tio personer skall göra sig hörda, för att inte tala om guilds som kan husera 500 medlemmar. Dessutom exkluderas personer som inte känner sig bekväma med att vara i röstchatt med kollektiv så pass stora som de kan bli i ESO. Jämför till exempel Destiny, där röstchatten max delas mellan sex personer.
För rösta gången i Elder Scrolls-serien kan spelare besöka utkanterna av Black Marsh, ett lika dödligt som vackert träsk.
Ett bättre skriftrulle än i fjol
Det är utan tvekan att The Elder Scrolls Online: Tamriel Unlimited sett något av en återfödelse i övergången till buy-to-play. Återvändande spelare har mycket nytt att uppleva och för nya spelare väntar en omfattande onlinevärld att upptäcka. Spelet är fortfarande lika rik på story, intressanta karaktärer, spännande miljöer och an mångfald av aktiviteter. Många uppdrag är för mig fortfarande minnesvärda och jag förundras än idag över hur queert ESO är jämfört med andra spel. Varken kön eller sexualitet har något värde och det är lika självklart att en kvinna är gift med en kvinna som med en man.
The Elder Scrolls Online: Tamriel Unlimited är ett mer komplett spel i år med mycket högre kvalitet än i fjol. Med den slopade prenumerationen är spelet en väl värd investering för den sugen på ett onlinerollspel, vare sig det är på PC eller konsol.
