Det här med indiespel gillar jag väldigt väldigt mycket. Ett litet gäng eldsjälar som samlas kring en idé de tror på, hur konstig den än må vara. Därför känns det lite vemodigt när jag måste plocka fram stora dumma yxan i det här fallet. För trots studions alla ansträngningar med kickstartande och greenlightande så är det högst tveksamt om Animal Gods går att spela över huvud taget.
Still Games verkar vara något av indiespelens mindfulness-gurus. De arbetar enligt uppgift på ett berg i West Virginia med utsikt över Potomac-floden. Det ger avtryck i spelet Animal Gods som de har knåpat ihop också. Den grafiska profilen är minimalistisk men mjuk. Vattenfallen många. Tempot avslappnat. Och soundtracket skulle mestadels platsa i receptionen på vilket spa som helst. Synd bara att det inte räcker för att göra ett bra spel.
Vad vi har att röra oss med är ett top down-spel med klassisk Zelda-smak, samt en liten mystisk Link-liknande figur att spela med. Även svärd, sköld och pilbåge bär vissa likheter med arsenalen i Legend of Zelda-spel. Men där är det slut på likheterna. Istället för en uppsjö monster av varierande slag är fienderna bara kvadrater. Och vapnen bär man inte ständigt med sig utan de funkar bara i var sin därför särskilt avsedd dungeon.
Storyn är inte fullständigt obegriplig, men fångar inte direkt in undertecknad. Leveransen, långsamma textrutor där huvudpersonen Thistle läser upphittade dagboksanteckningar utan möjlighet till snabbspolning, ökar risken för flintskallighet hos gamers av alla kön, såvida icke de är synnerligen harmoniska buddhister eller liknande.
Vissa andra recensenter och tyckare runt om på Internet lovprisar grafiken i Animal Gods och till viss del kan jag hålla med. Närmare bestämt de delar som verkar inspirerade av Charles Rennie-Mackintosh och ett våldsamt smakfullt typsnitt. Nivån är dock väldigt ojämn, så en del andra grafiska lösningar ser slarviga ut och i vissa fall verkar de mer gjorda i PowerPoint än Illustrator.
Om sanningen ska fram vet jag inte ifall Animal Gods vinner i längden. Efter att ha lagt en dryg timme på att dra igenom två tredjedelar av spelet tröttnar jag. Det är nästan aldrig varken spännande eller roligt, men däremot tidvis tröttsamt komplicerat. Ett RPG utan RP. Eller ett actionspel utan action om man så vill. Flera koncept och idéer känns intressanta, relevanta eller åtminstone genomtänkta. Men överlag är det kort, långsamt och intetsägande, som att nån bundlat en meningslös interaktiv novell med sitt ganska bra musikalbum.
Jag önskar Still Games all lycka i framtiden, men i fallet Animal Gods känns Steam-prislappen på tio dollar som pengar i sjön rakt av. Spel med liknande eller bättre story, grafik och gameplay går det tretton på dussinet på, på otaliga flashspelsajter, och det alldeles gratis dessutom. Ett snyggt typsnitt och några drömska ljudsekvenser gör ingen sommar, ens för en indiestudio i bergen. Spelet finns tillgängligt till Wii U samt från Steam till Windows, Mac och Linux.
Läs mer om vår betygsskala >>
