AOC Q27G4ZDR är beviset på att OLED blir allt billigare, till allas förtjusning (hoppas jag). För att hålla priset nere har många bitar fått stryka på foten, men beroende på vem du är kan det vara något välkommet.
Som bekant är AOC primärt ett gamingmärke, men faktum med att det visuella intrycket sällan har skrikit mindre gamer än på denna skärm. En rund, röd ram kring fästet på baksidan med tillhörande AOC Gaming-text är egentligen det enda som skulle sticka ut om Q27G4ZDR skulle befinna sig i ett kontorslandskap. Foten är liten och behändig, skärmen är lätt (dryga 5 ½ kilo) och storleken är det nu mer eller mindre standardmässiga 27 tum.
Specifikationer
| Storlek | 26,5’ (67 cm); 5,52 kg (med stativ); 4,09 kg (utan stativ) |
| Panel | QD-OLED, VESA Adaptive Sync, G-Sync, HDR10; 0,03 ms gtg. |
| Upplösning | QHD (2560 x 1440) |
| Uppdateringsfrekvens | 240 Hz (DP); 120 Hz (HDMI) |
| Anslutningar | 2 x HDMI 2.1 1 x DP 1.4 2 x USB-A 3.2 (varav en alltid-på) 1 x USB-B 3.2 (uppströms, för att ansluta portarna ovan) 1 x 3,5 mm hörlurs- och högtalaruttag |
| Övrigt | Bild-i-bild, blåljusfilter, roterbar 90°, 3-årig OLED-garanti |
| Energiklass | E (63 W) |
AOC Q27G4ZDR är mycket skärm för lite pengar. I skrivande stund är prislappen cirka 5 500 kronor (4 500 på kampanj, till och med!), vilket är riktigt bra för en OLED av den här storleken, upplösningen och uppdateringsfrekvensen. Man tog helt enkelt bort ett par delar. RGB-slingan och de inbyggda högtalarna är kanske rätt skönt att bli av med, men själv saknar jag fler USB-portar.
Det enda egentligen negativa med panelen som sådan är att den är lite ljussvag. Jag äger inga bra mätinstrument själv, men de påstådda 400 nits (cd/m2) låter som ett önsketänkande. Inte ens Ori and the Will of the Wisps ser så där ljusmättat ut som det gjort under tidigare skärmtester.
Inställningar
Jag saknar redan styrvårtan. Eller, jag saknar egentligen mer en styrdongel. De små, semi-externa, sladdanslutna kontrollenheterna som lät dig bläddra snabbt mellan inställningar på skärmen. AOC Q27G4ZDR har klassiska knappar undertill för att komma åt skärmens alla inställningar. Det är omständligt på det där oldchool sättet. G-Menu, AOC:s egen hålla-pli-på-app fungerar lite sådär. Den kan inte i detalj säga åt skärmen exakt allt som dess egna knappar kan. Sen är det dessutom fortfarande lite långsamt i att applicera ändringarna, men det gäller väl för allt skärmbetingat, egentligen.
Övrigt
Jag är på det stora hela väldigt nöjd med testen av AOC Q27G4ZDR. Efter att ha sett vissa rapporter om sämre reflexskydd var jag först lite skeptisk, men trots att min egen vistelsemiljö är väldigt ljus, har jag mellan få och inga problem alls i den aspekten.
Panelvården är relativt oförarglig. Skärmen tillämpar en pixelrotation för att undvika inbränningar, vilket verkar fungera riktigt bra. Det märks dock rätt tydligt när det händer, särskilt om du har skärmen i periferin. Det kan potentiellt störa när man spelar, men då kan man också stänga av funktionen. Panelen har för övrigt tre års OLED-garanti, om nu pixlarna skulle bli trötta i förtid.
Förutom till spel har jag min vana trogen använt skärmen rätt mycket till dokument och annan läsning, då så klart i porträttläge. Den är alldeles ypperlig för det, även om det kan tyckas lite att kasta pärlor för svin. Jag skulle gärna ta mig en sväng med pangare som Mushihimesama eller Ikaruga, men fick nöja mig med Kamui som inte ens tillnärmelsevis utnyttjar porträttläget på ett bra sätt. Fler spelgenrer borde experimentera med stående bildläge, men det är ett ämne för en helt annan typ av text.
AOC Q27G4ZDR är en svårklanderlig skärm som hade stått bra hos de allra flesta, från gamers till kontorsnissar. Det gör i och för sig att målgruppen är bred och diffus. Men de lär ändå ha gemensamt att de är ute efter en billig skärm med bra bild. Och där levererar AOC Q27G4ZDR riktigt bra.
