B.Ark – Bio-Interstellar Ark – är studion TicToc Games tredje spel. Det utannonserades under Nintendos Indie World-presentation i mars. Spelet är en blandning mellan fabel och rymdskjutare för upp till fyra spelare samtidigt. De fyra djuren, en hund, en katt, en kanin och en björn, använder olika spelstilar och specialförmågor på sitt uppdrag att rädda universum undan de onda Dark Tide.
B.Ark – mänsklighetens sista hopp
De fyra djuren heter Barker, Felicity, Marv och Lucio, och de är de sista som kunde räddas från Jordens övertagande i händerna på ondingen Chog. Deras flyktkapsel plockas upp av kapten Salty som genast sätter dem i var sitt rymdskepp.
Skeppen du och dina eventuella medspelare styr besitter alla olika förmågor så som exploderande, spridande, målsökande och extra skott. På vägen kan de också plocka upp olika tillfälliga uppgraderingar som försvinner vid en fullträff från fienden. Här finns dessutom en stark superattack och ett slags sprint som låter dig korsa massiva laserväggar av fiendeeld i ett nafs – oskadd.
Alla mekaniker i B.Ark bygger som i de flesta skjutarspel på tajming. Det handlar om när man ska använda sprinten, var det optimala stället att använda superattacken är, och så vidare.
Delad, halverad och ändå mångdubblad glädje
B.Ark går att köra med upp till tre andra spelare på delad skärm. På Switchen räcker det dessutom med en JoyCon per spelare, vilket gör det till ett lika bra plug ’n play-spel som exempelvis Jamestown. Det blir aldrig heller orättvist hektiskt i dessa flerspelarodysséer. Faktum med att B.Ark är betydligt enklare mer fler spelare, eftersom fiendernas livmätare inte skalas upp med antalet spelare. Kanske är det därförvarje bana har separata High Score för singel- och flerspelarlägena.
Oavsett du spelar ensam eller i sällskap kommer du dock att slås av att B.Ark är ett kort spel. Knappa sju banor med tre svårighetsgrader på varje, varav en är en specialbana du låser upp efter eftertexterna. Längden är inget jättestort klagomål när prislappen är så liten, men det lämnar ändå ett litet sug efter mer. Och som man brukar säga: Om det största problemet med något är att det inte finns mer av det – hur stort är då det problemet egentligen?
Ljud
I B.Ark utgörs majoriteten av allt tal i form av små djuriska mumlande och läten i stil med spel som Banjo-Kazooie. Tillsammans med ett soundtrack som osar lite lagom rymdhjältetema lyckas TicToc verkligen ro hem den känslan av lördagsmorgonstecknat som de stolt proklamerar. Det saknas månne en catchig titellåt bara.
Liten, men naggande god
De små animationerna du kan låsa upp som minnen i spelet gör sitt för att ge varje karaktär sin bakgrundsberättelse. Och de är en ren fullträff i charm. Berättelsen är verkligen inget att skriva hem om, och är väl knappast ett försäljningsargument i sig, men dessa mellansekvenser är charmiga till tusen, rysligt välanimerade för sin (troligtvis) minimala budget, och åtminstone introfilmen fick verkligen igång mig som spelare med ett rejält ”Aww!”.
B.Ark är helt enkelt en liten, naggande godbit med hjärtat på rätta stället. Med sina tre svårighetsgrader lär det dessutom ge dig något att bita i även om du är en van ”shmuppare”.
B.Ark släpptes den 29 juli på PC (via Steam) och Nintendo Switch med en rekommenderad prislapp på cirka 80 kronor. Denna recension för för Switch-versionen och möjlig tack vare en recensionskod.
