Born of Bread Recension

Jag skulle säga att Born of Bread är en light-version av Paper Mario, men det har på tok för många kolhydrater för det.

Born of Bread är ett mysigt litet rollspel med uppenbara inspirationskällor, nämligen de första två Paper Mario-spelen. En vimsig, lättsmält berättelse med ett par moralkakor. Det försöker och vill så innerligt väl med uppdragsstrukturen och slagsmålssystemet, men det når tyvärr aldrig riktigt hela vägen. När man dessutom påträffar buggar av olika slag och storlek längs med vägen, försurar det upplevelsen. Det blir dock aldrig riktigt frätande på pH-skalan.

En brödgolem

En munter bagare, han bor i slottet,

han bakar bröd och serverar ugnshett.

Han bakar en limpa eller tre,

han råkar baka en levande.

Okänd skald

Så blev Papa Baker en far. Hans son får namnet Loaf och hamnar per omgående i trubbel. Samtidigt som han blev varm i ugnen återuppväcks nämligen en prins och hans lojala underhuggare. De är fast beslutna om att återuppliva sitt fallna imperium. För det behöver de fem skäror från den legendariska solstenen, och en av dem finns i slottet där äventyret tar vid.

Storyn är lättsam, karaktärerna en härlig blandning av mänskligt och antropomorft. De är rätt roliga att följa, även om de allra flesta är hyperboler av olika humör och karaktärsdrag. Born of Bread är till en början en extremt trevlig upplevelse som snabbt visar precis en sådan hjärtfullhet som man finner i dess inspirationskällor. Tyvärr nöts ett solklart toppbetyg så småningom ned till medioker nivå när det står klart att vissa delar inte är särskilt genomtänkta.

Många ingredienser

Grunden i slagsmålssystemet är att det är turbaserat och att ditt party består av Loaf och en kompis. Karaktärerna har separata hälsopoäng (HP), men samma magimätare (WP). Där tillkommer sedan ihärdighetspoäng (RP) och en publik som kan älska eller hata dig (tänk: Twitch). Fiender har styrkor och svagheter bland ett rätt stort antal olika typer. Hittills är det rätt grundläggande.

Najs.

Loaf och vännerna har olika färdighetsträd. Loafs låses upp av vapen han kan ha med sig i ryggsäcken, vars kapacitet du kan utöka och därmed bära tyngre vapen i. Kompisarna har i stället separata träd med attacker i fem ”lager”. Det sista är en ultimat attack/magi, men de andra fyra lagren har var för sig tre attacker att välja mellan. Du låser upp dem som en form av belöning för att utforska (hitta ödlor, slå ödlor, få ödlors spöken, ge ödlors spöken till skum typ, få färdighetspoäng att sätta ut). Lite välkommen strategi är det i att välja vilka och vad du ska ta med av dessa. Jag stötte dock här på min första bugg: poäng som försvann utan att låsa upp något. Den här sortens buggar är som rivjärn mot tålamodet, och är tyvärr bara toppen av berget buggar Born of Bread dras med.


Utforskande gör dig inte bara impopulär bland ödlor, det kan även ge dig en hel del broscher (boon). Dessa broscher kan du bära för diverse bra effekter: mer HP/WP/RP, snabbare återfångst av WP, se fiendes HP/styrkor/svagheter m.m. Vissa broscher finns dessutom i dubbletter, vilket gör det lätt att bygga ett riktigt kakmonster.

Krispig på utsidan; mjuk på insidan

Jag finner att det mesta motstånd går att bryta genom med en strategi: lägg allt på hög WP och använd dina starkaste attacker tills motståndarnas deg är så knådad att den knappt duger till skorpor. HP duger rätt bra utan levelbonus och RP, som används för att skapa ett bättre försvar i x antal rundor, använde jag knappt en enda gång efter introduktionen. Du måste alltså inte använda RP alls, och bonuspoäng för nivåökning är bättre spenderade på HP, eller helst WP. Inte en enda situation förekom där denna strategi inte funkade, vilket får mig att ifrågasätta spelbalansen.


Tyvärr används heller inte det publiksystem som ska se ut som Twitch särskilt bra. Det är inte helt uppenbart vad de gör, utom att ge dig extra WP lite då och då. Introduktionen skummade bara över systemet och presenterade inte direkt några fördelar. Broscherna som har med publiken att göra kan man hellre bortse från, till förmån för mer HP och WP.

Vad gör jag med degen?

Miljöerna i Born of Bread är skapade på ett sånt sätt att du vill utforska. Massor av små detaljer är förstörbart med ditt grundvapen, den trogna stekspaden. Andra detaljer kan vara förstör- och/eller användbara med någon av de kompisar du samlar på vägen. Det mesta genererar klöver, som är spelets valuta. Denna används till att köpa helande föremål som återställer HP/WP/RP eller vapnen och broscher. En stor del av spelet spenderar du dock med proppfull plånbok. Åtminstone om du finner lika mycket nöje i att ha sönder omnejden som jag själv.

När du inte får klöver får du mat, något som du sällan hinner använda. Du får nämligen fullt i HP och WP (och RP, antar jag) mellan varje ny nivå, och det tar sällan lång tid att uppnå en. Genom hela spelet hade jag fullt i matförrådet, som då innehöll max tio föremål. Det kan bli större, men ett av uppdragen som låser upp större förråd är såpass buggigt att bara en bråkdel av spelare verkar kunnat lösa det. Jag lyckades på något sätt precis innan slutet (så dags då!).


Born of Bread hade alltså behövt en stund till i ugnen för att uppnå den kvalitetsmarkör man bevisligen är ute efter. Förutom ett slagsmålssystem som du kan skippa hälften av, finns här många buggar. ”Komplettionisterna” i läsarskaran måste tyvärr få veta att flera uppdrag kan låsa sig och flera räknerelaterade prestationer är i dagsläget trasiga på ett eller annat sätt. Dessa ”hårda låsningar” är ovanpå en mängd av mjuka diton som kan lösas med en omstart. Här pratar vi om buggar med kollision, väggar, kamera, initieringssekvenser, med mycket mera.

Köket svänger

Musiken i Born of Bread har samma goda kvalitet som narrativet. Den lättsamma flamsigheten ger ett par riktigt stämningsfulla bakgrundsstycken, varav ett par har en imponerande kreativitet i ljudet (samplad hjärtmonitor, till exempel!). Det är synd att de flesta fajter är över i ett nafs, för bland slagsmålsmusiken finns ett par rejäla bangers. Soundtracket signeras irländaren Robert Kilpatrick och Born of Bread är hans spelsoundtracksdebut.


Satan vad jag vill tycka om Born of Bread. Här finns så mycket karaktär i berättelsen att jag vill äta det med kanterna på. Det låter sig dock inte göras i dagsläget – inte än, vill säga. Det borde inte vara så här, men utvecklarna jobbar åtminstone på att kavla ut problemen ett efter ett. Förhoppningsvis är de klara innan limpan börjar mögla.

0 Delningar
Summering
Born of Bread är absolut något för det utsvultne Paper Mario-fanet och kommer att vara värt ett mycket högre betyg när spelet patchas ordentligt. Fram till dess kan jag bara rekommendera det för frivilliga betatestare.
Bra
  • Riktigt trevlig story
  • Bra musik med ett par fantastiska bitar
Sämre
  • Många och irriterande buggar
  • Slagsmålssystemet är underbakat
5
Okej
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.