Jag är positivt överraskad av Deep Rock Galactic. För en månad sedan hade jag aldrig hört talas om utvecklaren Ghost Ship Games eller deras gruvactionspel. Men jag är glad att jag gjorde det och än gladare att få spela det. Jag har inte haft såhär kul sedan Helldivers!
Gräva guld i rymden
Deep Rock Galactic är ett action och science fiction-spel för upp till fyra spelare som utspelar sig i slumpgenererade och fullständigt förstörelsebara grottor på den farliga planeten Hoxxes IV. Ni spelar som ett gäng kaxiga och illaluktande dvärgar som också råkar vara de bästa gruvarbetarna i galaxen. Er arbetsgivare är ett girigt bolag som ständigt gör nedskärningar, särskilt på säkerheten. Arbetet går ut på att samla så mycket mineraler och ädelstenar ni kan. För att klara av kvoten – och överleva – är ni tungt beväpnade och utrustade med verktyg och manicker som underlättar med utforskning, utgrävning och utplåning.
Det finns fyra roller med särskilda inriktningar och specialiseringar. En som är tungt beväpnad och mer av en supersoldat än gruvarbetare; en ingenjör som påminner om en viss Torbjörn; en vandrande gruvmaskin som gräver tunnlar snabbare än vad du hinner säga öl; och en smidig filur med änterhake. Även om en homogen grupp kan överleva en expedition, blir uppdragen så mycket roligare när alla roller kan bidra med sina specialverktyg.
Ingenjören kan till exempel bygga plattformar med ett snabbhärdande skum. Soldaten har en zip-line alla kan åka på och scouten har ett gevär som skjuter långvariga lampor. Var och en har en hacka att gräva guld med.
Resurserna gruppen gräver fram utöver den nödvändiga kvoten för att bli evakuerade används för att köpa uppgraderingar till vapen och utrustning hemma på rymdstationen. Där kan spelare även köpa kosmetiska tillbehör som skägg och hattar eller dricka öl för att få passiva bonusar till nästa uppdrag.
Fullt uppgraderad. Du har begränsat med ammo. Det är bra att ha någon som täcker din rygg.
Stenhårt men väl avvägt
Medan de fyra spelbara yrkena i Deep Rock Galactic erbjuder variation och spännande synergier mellan spelare är guldklimpen i spelet dess tempo. Ghost Ship Games träffar den perfekta balansen mellan lugn och stämningsfull utforskning och fullskaligt kaos. Även om du efter 40 timmar trampar kängorna mjuka och går in i en rutin (spelet har i dagsläget fem uppdragstyper med flera variationer på högre nivåer) är rytmen underbar.
Ett uppdrag börjar med att din kapsel borrar in i skorpan på planeten varpå du börjar orientera dig i de initiala grottorna. Primära och sekundära mål är tydliga. Allt eftersom du gräver mineraler och kommer djupare in i systemet påkallar du monstrens uppmärksamhet och vid kritiska punkter behöver du försvara dig mot anstormande horder. Lugnet övergår direkt till galenskap då grottväggar faller samman i eldstriderna. Planering och strategi övergår till instinkt och magkänsla. Överlever du kan du återgå till att lugnt knäcka guld. När du sedan påkallar upphämtning behöver du springa och panga i desperation för att hinna med kapseln hem.
Det är kaos och panik när det är som bäst!
Väl tillbaka på stationen kan du och dina vänner spendera era hård förvärvade resurser på att köpa vapenuppgraderingar, modifikationer och skäggfärger. Dela en bärs och dansa på borden medan den sista av er gör sig i ordning. Sedan drar ni ut igen. För det blir aldrig bara en expedition.
Angående slutspelet i Deep Rock Galactic måste jag erkänna att jag inte mer än doppat tån i det. På de högre nivåerna finns svårare uppdrag, djupdykningar (som i stort sett är tre uppdrag i följd) samt mutationer. Mutationer är negativa variabler som tillför spännande och livsfarliga egenskaper till uppdraget, som till exempel ett spöke som konstant jagar er. Mutationerna medför också en procentuell bonus och av den anledningen kommer du vilja ta dig an dem.
Det bästa co-op-spelet på länge
Det är alltid lika svårt att betygsätta ett spel man tycker om. Men om jag ska behöva lyfta fram några skavanker med Deep Rock Galactic – vilket jag måste – skulle det vara introduktionen till rymdstationen. Uppdragsmekaniken och vapenhantering förklaras ypperligt i ett par inledande uppdrag, men stationens funktioner och olika användningsområden är något du får lära dig själv. Detta kan bli stressigt i en grupp med erfarna spelare som jäktar till nästa uppdrag.
Varierande serverstabilitet och uppkoppling är också något som ibland skaver. Troligtvis jämnar det ut sig med tiden, men det är något jag tror beror på att Deep Rock Galactic använder sig av peer-to-peer där uppkopplingen till spelaren som agerar värd i spelsessionen påverkar kvaliteten. Majoriteten av min speltid har tack och lov varit mjuk och smidig.
Jag trodde aldrig att jag skulle förälska mig i de flottiga rymddvärgarna, men Deep Rock Galactic är ett fenomenalt co-op-spel. Om du bestämmer dig för att ge dig in i detta actionspel bör du släpa med dig ett par av dina vänner. Även om du kan åtnjuta spelet själv i små doser (du får leasa en robot som hjälp) och spelet lätt matchar ihop dig med andra, finns det inget som kan ersätta nära vänner du kan skratta och ha kul med. En främling kan ju lätt missförstå när du vådaskjuter dem på skoj.
Deep Rock Galactic finns ute nu på PC via Steam, Microsoft Store och Xbox One samt genom Xbox Game Pass. Värt att notera är att Deep Rock Galactic har cross platform play-egenskaper och är en play anywhere-titel genom Microsoft Store och Xbox One.
