[gameinfo title=”Spelinfo” game_name=”Donkey Kong Country: Tropical Freeze” developers=”Retro Studios” publishers=”Nintendo” platforms=”Wii U” genres=”Plattform” release_date=”21 februari 2014″]
När Kungen över Djungeln skulle ta stegen in i nästa generation fick Texasbaserade Retro Studios åter igen äran att skapa Nintendomagi. Ända sedan de imponerade med klassikern Metroid Prime har Retro Studios aldrig givit Nintendo någon anledning att tvivla på dem. De har till och med fått en att undra de inte Nintendo bättre än Nintendo själva.
Hur som helst så imponerar Retro Studios igen med den här bananen, trots att den kan locka fram gorillan i oss.
Välkommen till djungeln
När Donkey Kong Country först kom -94 var det ett tekniskt grafikmonster på ett åldrande Super Nintendo. Det var tjugo år sedan, men ännu idag, på en modern maskin är gorillan ett kraftpaket. Det kanske inte är fotorealistiskt rent grafik menabsolut inom ramen för Nintendo-estetik. Donkey Kong Country: Tropical Freeze har många vackra scener och mäktiga setpieces. Det är färgstarkt och otroligt vackert.
Spelplanen består av olika öar med unika teman som savann, korallrev och självklart djungler. Banorna på dessa öar följer temat men är ändå så pass olika och varierade att resan över en ö aldrig blir trist. Det blandas friskt mellan banor på marken, i luften och i vatten. Ibland till och med alla tre i en och samma bana. En eller två gånger per ö möts man av de klassiska rälsbanorna men här är variationen också frisk då det inte bara är gruvvagnar som används.
De absolut vackraste banorna i spelet är de där siluetterna utgör den grafiska estetiken. Att de är få till antalet gör att de inte tröttas ut. Den i havet t.ex. är en fröjd för ögonen.
Den här gången är aporna många till antalet. Förutom radarparet Donkey och Diddy ser vi flickan Dixie och gamle Cranky och alla har de unika egenskaper som kommer till nytta i djungeln. Diddy kan med sin jetpack glidflyga korta sträckor och Dixie kan med hjälp av sin propeller till hästsvans hoppa högre. Båda aporna har ärtbössor att störa fiender med. Cranky kan i sann Joakim von Anka-stil studsa på sin käpp över taggiga ytor och kommer till stor nytta på vissa banor. I singleplayer hjälper de andra aporna Donkey genom att rida på hans rygg, men spelar man multiplayer kan en andra spelare styra en av de andra aporna direkt.
När Kong-POW-mätaren uppe i vänstra hörnet är full går det att utföra en attack som förvandlar alla fiender på skärmen till värdefulla föremål. Hit med kardan, Cranky!
Även slackern Funky hjälper till under äventyret, men inte med flygturer som i äldre spel, utan som en handelsman. Under banornas gång samlar spelaren ihop pengar som går att byta mot värdefulla föremål, så som extraliv, hjärtan och samlarföremål. Dessa kan vara till stor hjälp på de jävligare banorna. Ett bonushjärta och tillfällig odödlighet är att rekommendera mot bossarna.
Djungelns lag
Om du spelade Retro Studios förra spel, Donkey Kong Country Returns till Wii, kanske du minns hur fruktansvärt svårt det var. Detta spel är precis lika svårt, om inte svårare. Banorna har blivit något färre sedan sist, men de har å andra sidan blivit längre. Varje bana börjar ganska lugnt och sansat för att sedan eskalera i moment och svårighet mot slutet. Vid många sektioner kan det vara extra svårt, då kommer döden ofta och inte sällan på ett sadistiskt sätt.
Spelet har en sådan design och ett tempo som gör att det är lätt att springa in i faror eller dribbla bort sig själv. Allt för ofta dyker en fiende plötsligt upp under ett hopp eller så faller marken samman under dig. Det är detta som gör att spelet är lite av en försök-och-misstag-modell. Döden tvingar en att göra om och göra rätt. Precis lagom innan kontrollen flyger in i TV:n, när vrede och koncentration blandas till ett slags zen-tillstånd, uppnår man det perfekta flytet som håller ända in i mål. Och det är vackert. Tyvärr kan irritationen ibland överväga glädjen.
Banorna på räls är bland de snabbaste och mest adrenalinladdade. Här gäller det att ha snabba reflexer och is i magen. Eller ett bra minne, för du kan räkna med att behöva komma ihåg alla ställen där du gjort fel och dött. Gång på gång.
Det är en sak att banorna är svåra och kräver lite skicklighet, det är nästan uppskattat i dagens strömlinjeformade spel, framför allt hos dedikerade spelare. Men det är en annan sak när kontrollen arbetar emot dig och hindrar inlärningen. I ett spel som kräver millimeterprecision är det inte uppskattat när kontrollen inte är millimeterprecis. Det är inga stora problem, kontrollen är absolut inte ”trasig”, men några av dess funktioner är inte responsiva nog medan andra är för responsiva.
Knappen för att greppa saker, bland annat de förfärliga lianerna, verkar ibland inte reagera. Det är som om det är en fördröjning mellan att knappen trycks ned och Donkey agerar. Detta gör att tunnor, fiender och annat inte plockas upp när det behövs, flytet bryts och följden kan lätt bli döden. Igen.
En annan funktion som sabbar tempot är sprången. Problemet är inte språnget i sig, utan att den är bunden till samma knapp man använder till att banka på marken för att aktivera diverse mekanismer. Står Donkey still bankar han, rör han sig tar han språng. Detta medför i hetsiga situationer att spelaren råkar ta språng istället för att banka. Oftast resulterar det olyckliga språnget i ett fall mot döden eftersom mekanismen man ska banka på inte sällan är placerad vid ett stup.
Det går inte med säkerhet att veta när Donkey lyckas greppa lianerna. Ibland bara missar han dem. Det är förjävligt. Varför greppar han inte automatiskt? Varför?!
Banana done
Donkey Kong Country: Tropical Freeze är till helheten ett mycket bra spel med vackra och fantasifulla världar. Spelets bossar är bland de roligaste på länge och utmanar verkligen. Tropical Freeze kräver dock skicklighet och tålamod av sina spelare för att dess värde ska uppskattas. Bakom den sockersöta färgen och de humoristiska figurerna döljer sig en speldesign som påminner om den gamla hårda skolan, som dock kanske inte tilltalar alla dagens spelare.
Men om du är villig att svettas, gråta och blöda, blir det här Nintendos plattformssvar på Dark Souls.
[youtube id=”HSxDAyit9ak” width=”600″ height=”350″]
[recension titel=”Donkey Kong Country: Tropical Freeze” betyg=”8,5″ skribent=”Daniel Vallejo” datum=”2014-02-22″][/recension]
Jobus
Spännande! 😀 För gamla HC-DK-spelare då 😉 ! Jag tar mig an utmaningen!