För fans av serien ber jag om ursäkt redan nu. Ni är förmodligen vana med tankkontrollen som serien har haft från start (så vitt jag förstått) och ni är säkert vana vid den redan, men för mig är det lika roligt som att sakta dras upp från våt cement, samtidigt som jag desperat behöver gå på toa. Segheten i det här spelet får sirap i uppförsbacke att rodna och jag har tyvärr inte mycket positivt att säga om det.
Gameplay?
När jag väl tar kontrollen över min robot går spelet igenom några introduktioner för mig. Din robot kan rotera överkroppen med högra svampen (sikta, titta, etcetera), medan underkroppen styrs med den högra svampen (rörelse). Det låter ganska rimligt, men när du kastar in tankkontroll på benen, tillsammans med momentum, har du fullkomligt tappat mig. Det känns som att de ville göra de mest irriterande kontrollerna som existerade. Eller, för att lämna skämten åsido, göra det så realistiskt de kunde, men på bekostnad på gameplay och spelglädje. Jag kan se poängen med den här sortens kontroll, men det känns obekvämt och segt – ingen som helst känsla av att du är en duktig pilot.
Det finns säkert puritaner som tycker att jag klagar lite väl mycket på detta, men om du vänjer dig vid något som är trasigt kommer det bara kännas naturligt. Jag har inte det tålamodet med spel år 2021. Jag vill att spelen ska vara intuitiva och kännas naturliga när jag sätter mig med dem. Inte som att jag behöver läsa teori och ta körlektioner i ett par veckor innan jag kanske kan kontrollera den. Självklart kommer någon som kört samma bil i 20 år tycka att det är helt okej att kopplingen är lite hoppig, att växellådan är trög och att ratten har en tendens att dra åt vänster. Det betyder inte att det är bra! Att spela ett spel kräver bra kontroll, för det är grunden för spelupplevelsen. Mechwarrior 5 ger dig en sämre begagnad bil från 1993 som fick muta sig genom besiktningen. Och det är inte roligt.
Ljudet är…där
Röstskådespelet är inte häpnadsväckande dåligt. Vi pratar inte Resident Evil från 1996, eller Symphony of the Night från året efteråt. Det är bara … slätstruket. Det känns inte som att det finns något engagemang bakom replikerna och det är skrivet på ett så tråkigt sätt att det blir förutsägbart. Fortfarande inte dåligt, bara extremt intetsägande. Musiken är även den på en hållbar nivå, men den känns som generisk dramamusik vi har hört fyrtioelva gånger redan. Det är inget som känns minnesvärt. Det är bara platta ljud i bakgrunden för att ge en känsla av att det är en seriös produktion. Mechwarrior 5 känns bara som ett slött projekt som försöker tjäna lite pengar på en redan populär serie. Jag upplever ingen passion i spelet och det känns bara väldigt slentrian.
Att äta med ögonen
Min hemkunskapslärare brukade säga att vi äter med ögonen också. Presentationen är lika viktig som smaken. Hon åt dock smör med smörgås, så jag vet inte om hennes definition av att äta med ögonen var helt hundra. På samma sätt känner jag att det här spelet inte kommer ge någon större mättnadskänsla. Det här spelet är godisarna som är kvar i påsens botten – de är absolut inte äckliga, men de tilltalar dig bara inte. Spelet ser bra ut och tyngden från robotarna finns där, men det känns fortfarande alltför mediokert. Förstå mig rätt, dock – grafiken är för mig inte det viktigaste, men i ett spel med mediokert ljud och fruktansvärd kontroll spär det bara på känslan av att det är ett halvdant jobb som de inte riktigt brydde sig om.
Slutligen…
Jag har tyvärr inte mycket positivt att säga om det här spelet. Fans av serien kan säkert få en rolig upplevelse, men det är knappast ett spel som kommer charma nya spelare till att prova. Med tanke på att spelarbasen befinner sig under tusenstrecket enligt undersökningar för den senaste månaden (i skrivande stund, dock med en topp på ca 2700 vid release), känns det dock som att det är just fans av serien som fortfarande spelar det. Och visst, det är bra att spelet är unikt – jag har använt samma argument för Soulsborne-spel och deras svårighet. Det här känns dock snarare som ett trasigt spel som råkat nå kultstatus. Som filmen Trolls 2.
