Destinyspelen är dels kända för att vara spelen alla hatar, men inte kan sluta spela. Det är dock lätt att glömma det fantastiska som är de kooperativa inslagen. Du teamar ihop med två andra guardians och kör storyn, klarar strikes och nightfalls. Du ökar antalet till sex stycken och ger dig på de olika raids som spelen erbjuder. Tycka vad en vill om den nya raiden i Destiny 2. Calus ställer dig inför tre olika utmaningar och det är en genial raid rent spelmekaniskt och jag ska strax förklara varför jag tycker det.
Klädesplagg: T-Shirt
Spel: Destiny
Motiv: Guardians
Köpt: Loot Crate Gaming
Jag älskar co-op. PvP har aldrig varit min grej, vilket säger en del om den kooperativa delen i Overwatch. Jag har dock spelat sönder det för tillfället. Då jag längtade efter lite mer avslappnad PvE och just co-op var Destiny 2 ett självklart val. Särskilt då många från Team Moerda hakade på dit. Med den kommunikativa och fokuserade co-op vi hade i Overwatch kändes det otroligt lovande att ge sig in i den vackra världen som är Destiny 2 tillsammans. Efter att ha spelat Army of Two-spelen, Gears of War-serien, Borderlands 1+2, m.fl. känner jag att jag skulle vilja uppleva riktig co-op.
En sällsynt genre
Vissa av er kanske undrar vad jag pratar om, men jag tycker det är en otroligt stor skillnad på att kunna vara två eller fler spelare samtidigt och att faktiskt spela ett spel som kräver två (eller fler) spelare för att klara av saker. Enligt mig är ett spel inte ett kooperativt sådant om du kan klara av det själv. Det är klart det samarbetas, men det är inget som förväntas av spelet. Det är inte designat för att spelar med samarbete. Det är designat för att spelas i sällskap. Med A Way Out fick vi en av de mest intressanta visningarna på ett annars ganska klyschigt och tråkigt E3. Utvecklat av Hazelight, med ledning av vår landsman Josef Fares får vi ett spel som faktiskt är designat för att vara för två spelare som måste samarbeta.
Med Leviathan får vi en raid som erbjuder samma sak – en genuin, äkta co op-upplevelse. Trots att tidigare raids i serien varit starkt fokuserade på pussel, timing och rytm i ett välfungerande fireteam har det ändå hittats omvägar. Vi har sett spelare köra igenom tidigare raids själv eller med en kompis. Trots att Vault of Glass, Fall of Crota och de andra raiderna som Destiny erbjöd var tungt fokuserade på co-op var de tydligen inte helt designade för att vara just det. Inte om du kan hoppa in och plöja igenom den själv. I Destiny 2 erbjuder Leviathan spelmekanik som inte låter dig vara själv, då det är helt omöjligt att klara av det då. Den är designad för att göras med andra guardians.
Början på något vackert.
En för alla, alla för en
I Destiny 2 tar du dig an den utmaning som Kejsar Calus har anlagt för dig. Det är badmassaker i Royal Pools, springtävling i Gauntlet och dödskenneln i Pleasure Gardens – allt varvat med spirsamlande och hysteriskt moerdande i Castellum mellan varje moment. Vad dessa moment har som jag älskar är genuin, tvättäkta co-op.
I Royal Pools har du fyra personer som måste stå på fyra plattformar, med två stycken som byter av de andra kontinuerligt. Tre på vänstersidan, två på högersidan. Att göra det på mindre än sex personer är nästintill omöjligt. I Pleasure Gardens Får varje spelare en boost som tillsammans ackumulerar tillräckligt mycket för att kunna göra en vettig mängd skada på hundarna. Är det till exempel tre stycken som springer runt kommer du tappa i både boost och antal spelare som kan dela ut skada på bossarna. Det är en avsevärd skillnad i DPS. Det är säkert möjligt, men inget vi kommer få se än på ett tag. I den tredje utmaningen (och min favorit) får vi se essensen av kooperativt samspel.
Fokus, timing och framförallt kommunikation är livsviktigt för att kunna klara av de olika utmaningarna.
The Gauntlet
I ett av momenten framhävs det som gör co-op så otroligt speciellt. Fyra spelare måste stå på fyra plattformar för att aktivera utmaningen. När teamet tagit ned varsin boss ska två stycken springa ett varv på insidan av skölden. För att ta sig förbi olika hinder och få mer tid till den tidsinställda bomb de bär på måste de utanför hjälpa till. När hindren öppnats spawnar Scions i sköldar som måste plockas bort snabbt. Om inte kan fireteamet räkna med en ofrivillig wipe ganska snart. Detta moment upprepas och när det väl sitter bra är det den absolut bästa upplevelsen jag har haft när det kommer till genuin co-op.
Alla sköter sina roller (som kräver en hel del multitasking och snabba beslut) och disciplinen måste vara på en hög nivå. Vill du leka finns det patrols och en strikelista att leka med. Efter x antal timmar i föregångaren har jag äntligen hittat min drömklan. Rutinerade, fokuserade spelare som får skit gjort. Vi förlorar, borstar av oss och tar nya tag. Tilten är minimal och de flesta fattar att misslyckanden är en naturlig del på vägen mot framsteg.
Mängden saker att hålla reda på, särskilt för de fyra som skjuter, kan få de flesta att säcka ihop av utmattning.
Delad glädje är dubbel glädje
Det är samarbete i sin renaste form. Jag kan ärligt talat inte komma på något annat spel som gör det lika bra. Jag säger inte att raiden är den bästa någonsin, men hur du måste samarbeta och kommunicera med andra gör den fantastisk, rent spelmekaniskt. Det är inte 20-40 pers som i World of Warcraft, men det är så mycket mer intimt och genuint. Det är garanterat obeskrivligt och storslaget att som 40 spelare samordna och koordinera en raid. Som en person som föredrar mindre sällskap är det här dock helt perfekt. Antalet människor i raiden är med andra ord en smaksak. Och jag älskar det här.
