Hallå där! Nakadai här. Eftersom jag har ett ohälsosamt förhållande till spelkläder tänkte jag att jag skulle ge er en liten inblick i diverse plagg som jag införskaffat genom åren. Att bara posta kläderna i sig vore bar skrytsamt och löjligt, så givetvis kommer jag gå loss och ge er anekdoter, kuriosa eller annat roligt om de olika spelen de involverar. I den första delen hoppar vi in i Overwatch och tar del av spelets ”frontfigur”. Vi kommer posta varje lördag, men ni kan följa oss på Twitter för att hålla er uppdaterade. Okej, då kör vi.
Klädesplagg: T-shirt
Spel: Overwatch (officiell merch)
Motiv: Tracer
Köpt: På ett LAN-café utanför lägenheten. Jag såg tröjan, gick in och frågade vad han ville ha för den, varpå han hämtade ett ex. Tydligen sålde de inte tröjorna så det blev ett undantag för min del. Tack och bock, farbror!
Tracer är en karaktär från Overwatch och är spelets frontfigur då hon bl.a. medverkar på spelets framsida. Hon är, tillsammans med Winston, Reaper och Widowmaker, huvudpersonerna i spelets första officiella trailer, där hon yttrar de numera kända orden ”The world could always use more heroes”, tillsammans med det ikoniska ”Don’t worry luv, the cavalry is here!” som har blivit en slogan för spelet och definitivt henne. Hon är även en av de frontfigurer som visar på spelets diversitet och inkluderande natur.
Inkluderande på ett fantastiskt sätt
Det som Blizzard har gjort riktigt bra är att de har inte presenterat henne baserat på hennes sexuella preferens, utan har låtit henne vara sin egen person. I julserien Reflections fick vi följa henne på jakt efter en present till sin partner och när hon väl kommer hem märker vi att hon har en flickvän. Internet exploderade, av väldigt olika skäl. En del tyckte att det var politiskt korrekt och onödigt. Den mer sansade delen av internet (för att inte tala om diverse minoriteter) såg detta som ett fantastiskt drag av Blizzard, som låter karaktärerna vara naturliga och trovärdiga. Plötsligt fick personer som inte stämmer överens med normen en chans att identifiera sig med personer som faktiskt påminner om dem.
Att inte bejaka den verkligheten i spel är tyvärr ganska vanligt, men Blizzard har valt att inkludera dylika läggningar och tillstånd. Detta gör karaktärerna mer levande och till skillnad från många andra som försöker sig på samma approach har inte Blizzard kastat det i ansiktet på oss. De är fortfarande sina egna personer, utan karikatyrartade överspel för att visa att t.ex. Tracer är gay (eller bi) eller Symmetra autistisk. De använder det subtilt, på ett övertygande och trovärdigt sätt som låter oss se dem som personer, inte läggningar eller sjukdomar.
Weiron från Killinggänget är en karikatyr på Göteborgare (trots att en del säkerligen låter sådär ibland) och kan omöjligt representera hur deras dialekt faktiskt låter. De vet att det är roligt, att det är satir. Många spel använder homosexuella, queers och autistiska personer (för att nämna några) som ett skämt, och/eller extremt överdrivna på ett beklämmande sätt. Blizzard har valt att göra det på ett snyggt sätt. För dem är homosexualitet och autism lika naturligt som färgerna på kläderna de använder. Det är så det faktiskt är och det är så det borde vara.
Kvinnan som försvann
Tracers riktiga namn är Lena Oxton och arbetade tidigare som stridspilot. Hon var känd för sin vågade flygstil och valdes därför ut för ett experiment där hon skulle manövrera ett stridsflyg som skulle kunna teleportera sig. Stridsflyget kallades för Slipstream. Under den första provflygningen gick något snett och planets teleporteringsmatris fick problem. Detta resulterade i att Lena och Slipstream försvann. Då det inte fanns några spår av henne dödförklarades Lena.
Tracer i hennes Origin-skin Slipstream – ett litet stycke bakgrund som ger oss en bild av hennes förflutna.
En månad senare dök hon plötsligt upp, men olyckan hade förändrat hennes molekylära design och hon hoppade in och ut ur genom tiden. Vad hon led av fick namnet kronologisk disassociation. Hon var ett levande spöke som kunde försvinna flera timmar, ibland flera dagar, varje gång. Hon hade ingen kontroll över det.
Läkare och forskare var förbryllade och Lenas fall verkade hopplöst. En dag kom dock Winston, den genetiskt förändrade, hyperintelligenta gorillan från månen, med en uppfinning som skulle kunna stabilisera hennes tillvaro. Med en kronisk accelerator var det möjligt att hålla Lena på plats, i nutiden. Detta gav Lena möjlighet att kontrollera det vilket gav henne förmåga att blinka sig genom tiden genom att sakta ned och snabba upp tiden hon befinner sig i.
Välkommen till Overwatch
Efter att hon fått den kroniska acceleratorn av Winston började hon sticka ut med sin förmåga att teleportera sig själv genom tid och rum, vilket fick uppmärksamhet av Overwatch och Jack Morrison, deras dåvarande ledare. Trots att det som hänt Lena fortfarande låg färskt i minnet tackade hon ja till erbjudandet om att sluta upp med specialstyrkan som kämpade emot det mekaniska hotet.
Som kadett i Overwatch fick Tracer nya kläder som gick i organisationens karaktäristiska färger.
I hennes första uppdrag skickas hon till London, King’s Row, där hon med ett team skulle slå till mot Null Sector – en terrororganisation av revolterande omnics som stred mot människorna. Efter ett larm i King’s Row skickas några medlemmar från Overwatch för att stoppa upproret. Kampanjen tog namnet Uprising i själva spelet. Tillsammans med veteraner som Reinhardt, Torbjörn och Mercy skickades hon iväg på ett uppdrag där de skulle immobilisera luftvärnskanoner och stoppa det uppror som Null Sector startat. Torbjörn var måttligt nöjd med att en gröngöling var del av attackstyrkan, blev bitter och mumlade ”oh great, the cavalry is here” för sig själv. Lena gillade uttrycket och tog det till sig. Som medlem i Overwatch fick hon ett kodnamn. Lena blev från och med då känd som Tracer. Resten är spelhistoria.
