När utvecklare väljer att återsläppa spel är det en del saker som spelar en ganska viktig roll. Tid och utförande. Var det tillräckligt länge sedan vi såg spelet sist? Risken att det blir ett desperat försök att mjölka ur pengar ur spelet blir lätt påtagligt om det inte görs med lite finess. Shadow of the Colossus är ett underbart spel, men har fått en version på varje konsol sedan release till Playstation 2. Vi väntar dock fortfarande på versionen till Playstation 4. Det känns litegrann som när en släpper uppföljare efter uppföljare, bara för att få ut mer pengar på namnet. På den punkten står Rogue Trooper Redux säkert.
Vad de dock misslyckas med är förnyelsen till en ny konsol. När jag spelar spelet blir jag påmind om varför viss nostalgi borde förbli just det – ett minne. Miljöerna är sådär dystra och diffusa som de ofta var till spel av Sonys andra generation av spelkonsoler. Kontrollerna och animationerna är lika taffliga som när de kom. Problemet är att när de kom 2006 var det här bra. Med dagens standard ser och känns de otroligt dåliga. Jag känner igen skyboxes och tom grafisk design från Soul Reaver 2 och Ratchet & Clank-serien och även om det passar scenariot blir det lite för uppenbart att det är en nyversion utan särskilt stor ansträngning.
En story ingen brydde sig om
I en mörk framtid har jorden (kallad Nu-Earth) råkat ut för en hel del tråkigheter och med hjälp av supersoldater ska ”de goda” försöka ta tillbaka planeten. Våra hjältar är ett gäng kloner som fått liv av någon som har en fetish för Doc Manhattan från Watchmen. Deras främsta motstånd kommer från Nords, en gasmaskförsedd armé av generiska bad guys.
Under spelets första timme hinner du träffa två av dina vapenbröder, Gunnar och Bagman, som omkommer i striden. Rogue karvar då ut deras personlighetschip och installerar dem i sin egen utrustning. Gunnar (som vagt uttalas Gunner på engelska) blir ditt gevär, medan Bagman blir din ryggsäck. Du hittar mer fantasi i botten av ett gammalt mjölkpaket. Vi får inte heller någon exposition för de olika karaktärerna. Ingen story, bara poff! – du har två polare i dina föremål. Senare i storyn träffar du även personen som kommer installeras i din hjälm. Denne får åtminstone lite story innan han blir en del av din utrustning, men det är minimalt. För att göra det värre heter han Helm. HELM! Jag har inte tillräckligt med handflator för att facepalma det här.
Fr.v.: Gunnar (trendfrisyr), Bagman (rakad) och Helm (mohawk). De får en hastig introduktion i början. som ger oss ledtrådar om deras olika funktioner i spelet.
Att deras namn är pinsamt tråkiga hjälper inte. Med denna bristande karaktärsutveckling känner jag ingen som helst koppling till varken Rogue, Gunnar, Bagman eller Helm. De känns otåligt inkastade bara för att få roller i spelet, trots att de är kvintetten som det är fokus kring. Premissen med personlighetschip är intressant, men de har verkligen slarvat bort det i själva spelet.
Det är exakt samma spel i HD, vilket gör det föråldrat i allt utom upplösningen med dagens standard.
Rogue Trooper till PS2 – i HD
Rogue Trooper Redux är en nyversion av Rogue Trooper som släpptes till Playstation 2, men en väldigt trogen återgivning. Eller ja, den känns snarare lat, med copy/paste som främsta metod. Det är en identisk HD-version som följer story och kinematografi till punkt och pricka, fast med lite mer texturer. Det är dock inte mycket annat som skiljer spelen åt eller ger Redux en uppfräschning. Jag har inte spelat det första spelet, men när jag känner på kontrollerna blir jag påmind om hur slö denna revision känns. Det är samma utdaterade kontroller som en är van med från PS2-eran. De är klumpiga och obekväma och jag har svårt att njuta av spelet när jag tar mig igenom det.
Du hackar terminaler genom att lägga din hjälm (Helm) vid datorn. Din hjälm…vid datorn.
Gameplay fungerar men det är på ett minimum. Hade den varit värre hade den varit trasig. Spelet använder ett coversystem, med lite kofotade smygsekvenser (som inte på något vis behövs). När jag försöker se mig omkring bakom skyddet känns synfältet begränsat och jag undviker det för att kunna få mer flexibilitet när jag ska skjuta Nords. De förbättringar som rimligtvis borde ha gjorts finns inte här. Det är exakt samma spel i HD, vilket gör det föråldrat i allt utom upplösningen med dagens standard.
När spelet släpptes 2006 mottogs det varmt och det förvånar mig inte. För elva år sedan vad det här bra. Det höll måttet och gav spelare en upplevelse. Idag, två generationer senare, är det här inte mycket mer än en trevlig nostalgitripp. Personligen skulle jag hellre sätta mig med originalet till Playstation 2 – om jag hade spelat det. Helst av allt skulle jag sätta mig med serietidningarna som spelet är baserat på om jag var tvungen att välja någon av de tre. Men det är jag inte.
Ett uttjatat koncept vi inte behöver mer av
När jag såg karaktärerna från spelet första gången gick min första tanke till Doc Manhattan i Watchmen och Smurfarna. Det är en lika intressant som tvivelaktig kombination. Att se dessa klonade supersoldater springa runt med militärhjälmar från 70-talet, bar överkropp och Belgian Blue-muskler tappade jag snabbt hoppet. Den här stereotypen om krigsgalningar med bar överkropp och mycket kött för en kannibal blev liksom gammalt på 90-talet. Vi hade redan sett Rambo med Sylvester Stallone och Commando med Arnold Schwarzenegger. Tillsammans med Dolph Lundgren och Jean Claude van Damme fick vi vår beskärda del av machohjältar redan då. För att vara rättvis så ska det nämnas att serietidningen gjorde debut 1981 så den släpptes under en period då det här var häftigt. Att de springer runt i utrustning som snattats från ett militärt förråd i Vietnam känns nästan rimligt då. Men det här är ett spel som släpptes 2006 och vi pratar om en nyversionen som släpps idag, 2017.
Fler polygoner, högre upplösning, men samma tomma värld som 2006.
Jag kan förstå att det finns en potentiell entusiasm i det här spelet för inbitna läsare av serien och de som växte upp med originalspelet till Playstation 2, men det gör det till en väldigt smal demografi. Fans kommer säkert uppskatta det här, men jag ser ingen anledning att ge sig på det här spelet om en inte vill streama det och göra youtubevideos. För alla som inte läst eller spelat föregångarna blir det här ett ganska intetsägande och genant spel. Det erbjuder inte något särskilt, såvida ni inte vill få en tillbakablick till hur mycket sämre det var förr.. Om G.I. Joe är Gucci är Rogue Trooper Redux ”3 för 2” på Willys. Om en inte vill göra ”Hey whazzup guys!”-videos på youtube kan en lika gärna gå tillbaka till originalet på Playstation 2 och spela det.
