Rugrats: Adventures in Gameland Recension

Den här typen av neoretro är precis vad denne recensent vill ha, även om det är baserat på en serie med mycket begränsat nostalgivärde.

Rugrats: Adventures in Gameland utannonserades för nästan exakt år sedan. Innebär det att spelet haft en kort utveckling? Kanske, men det är icke desto mindre imponerande. Nittiotalsnostalgiker kommer ha en fältdag med det här.

Vad hette Rugrats ens på svenska?

Rugrats är en sån där titel som aldrig fick någon översättning till svenska, även om dialogen så klart översattes. Serien gick tillräckligt mycket på teve för att de flesta i undertecknads generation ska ha något slags koppling till den. Själv kan jag inte minnas att jag sett ett enda avsnitt, men nog sitter titellåten ingraverad i det primitiva nervsystemet. Därför känner även jag ett sting av nostalgi när Rugrats: Adventures in Gameland nu bjuder in till en plattformsfest som hämtad direkt från 90-talet.

Rent grafiskt är det här en tudelad titel: en bit högupplöst bredbild med karaktärsdesigner och animationer som hämtade ur serien, och en bit som nog närmast kan beskrivas som ett bortglömt NES- eller Game Boy-spel. Jag skulle inte vilja vara utan någon av dem.


Den högupplösta varianten har rikt detaljerade bakgrunder och minspel för karaktärer och fiender på ett sätt som vittnar om mycket passion från utvecklarna The MIX Games och WALLRIDE. 8-bitarsvarianten har i stället enkel, färgglad grafik som presenteras i bildförhållandet 4:3, med tillhörande (valbart) krattfilter. Den sistnämnda verkar vara producerad i Carbon Engine, med hjälp av Limited Run Games som också producerar spelets kommande fysiska utgåva.

De två grafiska stilarna komplimenteras av två separata musikaliska diton. Du kan dock välja att ha 8-bitarssoundtracken till den moderna grafiken och vice versa. Och vilka härliga soundtracks sedan! Kanske blir du som jag trött på signaturmelodin efter ett tag, men här finns mer att hämta. Bossfajterna är bland annat fenomenala.

På tal om bossar

Du har förmodligen spelat spel som Rugrats: Adventures in Gameland – många gånger. Det är ett typiskt plattformsspel som nästan känns som det legat nedgrävt sedan sena 80-talet och nu hittats av digitalarkeloger. Du spelar som en av fyra karaktärer, Tommy, Chuckie, Phil eller Lil, och ska ta dig genom en handfull banor av plattformshoppande medan du undviker fiender och samlar mynt. Varje karaktär har sina styrkor och svagheter som påminner en hel del om Super Mario Bros. 2 (dvs. Doki Doki Panic i västerländsk skrud).


Rugrats: Adventures in Gameland ter sig som de bättre inläggen i sin genre. Det låter dig till exempel välja svårighetsgrad och vilken bana du vill börja på, i bästa Mega Man-anda. Du kan dessutom ta dig an dem alla med en andra spelare! Banorna är målmedvetet designade och har ofta flera vägar till mållinjen. Det enda du behöver samla är egentligen nyckeln till banans slut, men du vill ju även ta alla tre Reptar-mynt utspridda på varje bana för att låsa upp sista boss, eller hur?

Banor såväl som bossar är väldigt roliga, men också väldigt enkla. Rugrats: Adventures in Gameland har en väldigt lättsam svårighetsgrad även på Bid Kid (Hard). På så sätt är det förmodligen ett ypperligt spel att ta sig an tillsammans med ett yngre barn. Om inte annat hinner ni ta in estetiken och njuta av flera genomspelningar. Själv klockade jag in på 112 minuter med samtliga Prestationer tagna, men det här är en titel som jag lätt kan tänka mig återvända till förr snarare än senare.

Rugrats: Adventures in Gameland släpptes den 10 september på PC (via Steam – testad version), PlayStation 4–5, Xbox One/Series X|S, Nintendo Switch samt NES (gäller så klart en version med bara 8-bitsgrafik och -ljud). Den digitala prislappen är cirka 269 kronor (via Nintendo eShop). Fysiska utgåvor är i görningen. Denna recension är möjlig tack vare en recensionskod.

0 Delningar
Summering
Rugrats: Adventures in Gameland är ett kort spel, men har gott återspelningsvärde – inte minst för att det helt enkelt är förbaskat roligt att spela.
Bra
  • Liten OCH naggande god
  • Jättefin grafik – dubbelt upp!
  • Rätt bra soundtrack (också dubbelt upp!)
Sämre
  • Jag vill ha mer
9
Grymt
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.