Rune Factory: Guardinas of Azuma Recension

Vissa saker får en att inse att man har en typ, i det här fallet en spelgenre. För mig tog det två separata titlar med sammanlagt över 200 timmar i speltid för att inse det.

Rune Factory: Guardians of Azuma var på förhand redan oerhört likt Harvestella, ett spel jag vill ge en retroaktiv tia för hur fantastiskt kul jag haft med det även efter recensionstiden och storyn var slut. Upplägget de två emellan är så pass lika att jag redan nu kan lova att om du gillar det ena, så lär du gilla det andra. Och med det kan vi fokusera på lite olikheter.

Vad är Rune Factory?

Rune Factory: Guardians of Azuma: landskapsbygge

Guardians of Azuma är min första rodeo med Rune Factory-serien. Jag är dock inte främmande för dess historia, som kan sammanfattas med att i princip vara Harvest Moon eller Story of Seasons med ett rollspelsfilter. Det handlar inte bara om att planera din bondgård med allt vad utsäde och skördetider innebär, utan även att bege dig ut i fält och samla resurser, rekrytera folk till din by och – självfallet – dräpa varenda boss du kan hitta.

I Rune Factory: Guardians of Azuma rår du om inte mindre än fyra byar döpta efter de fyra årstiderna. De är vitt skilda i utseende och planering; deras gemensamma nämnare är en helt oerhört snygg landskapsarkitektur som är en fröjd för öga och själ. Du låser gradvis upp fler områden inom dem för exploatering och bebyggelse i takt med att berättelsen fortgår.

Fyra gudabilder

Rune Factory: Guardians of Azuma: Introduktionsdialog.

Landet Azuma råkade för en tid sedan ut för ett meteornedslag som splittrade hela världen i små öar. Detta kom att kallas Himlens kollaps. Kollapsen gjorde att världens runkrafter (tänk: mana) har stagnerat och gudomarna som rår över Azumas fyra byar Vår, Sommar, Höst och Vinter håller på att mista sina krafter.

Mitt i tumultet vaknar du i Vårbyn, utan något minne om hur du kom dit. Det enda du minns är en dröm där du duellerade mot en drakryttare från ryggen på din egen drake. Har du ens en drake? Du vet inte, men en talande Wooly övertygar dig om att se är fallet, och det är hen som är din drake. Tillsammans måste ni återställa inte bara Woolys form, utan hela världens runflöde. Din resa börjar här i Vårbyn.


Chans till romans

Givetvis finns fler små extrauppdrag med diverse skumma typer involverade.

Förutom stadsplanering, rekrytering och utforskande ägnar sig Rune Factory: Guardians of Azuma en hel del åt romans. Utgivaren Marvelous Inc publicerade till med med en trailer vardera för alla ungkarlar och ungmör som är singlar och sökande. Genom spelets gång får du gott om tillfällen att vinna deras tillit och affektion. De flesta av dem kommer dessutom vilja komma med dig ut i strid och offrar gladeligen liv och lem för att du ska … kunna plocka svamp (bland oerhört mycket annat).

Tar du fram monstertjusaren i dig kan du till och med charma monster att domesticera och – viktigast av allt – rida på! Tack och lov är det aldrig fråga om något pokemon-upplägg, utan en rolig extradel som kommer en bit in i spelet.

Balansera checklistor

Som med mycket i den här specifika subgenren finns en lång checklista på saker du kanske eller kanske inte bör göra – eller måste göra. För en hundraprocentssträvare är det egentligen rena mardrömmen, men Rune Factory: Guardians of Azuma balanserar och delar in denna checklista extremt väl. Till exempel får du ofta kritiska ingredienser via lättillgängliga uppdrag som dyker upp automatiskt; du behöver bara anta dem. Där finns dessutom ytterst få tidsbaserade inlägg. Det innebär att du slipper riskera att missa en viktig vårspecifik utmaning och tvingas vänta ett in-game-år på nästa chans (jag tittar på DIG, Harvestella!).

Hela upplägget luktar ändå s.k. feature creep. Någon gillade sitt jobb lite väl mycket, och har överdesignat och överimplementerat ett antal mekaniker och funktioner. Här finns så ofantligt mycket att bygga och konstruera: byggnader, dekorationer, landskapstyper, träd- och fröväxter, vapen, utrustning och verktyg. Det är inte alltid lätt att hålla i sär, och framför allt är det lätt hänt att bara hålla sig till en grej som funkar. Alternativen är ett tiotal huvudvapen och sidovapen, alla med sina separata färdighetsträd – OVANPÅ alla andra färdighetsträd inom exempelvis matlagning, självutveckling och byggnation.

Nåja, alla nivåsystem har åtminstone både en specifik pool erfarenhetspoäng och en gemensam, och de fylls på med olika metoder. För matlagning lagar du helt enkelt mer mat; för konstruktion skapar du helt enkelt byggnader. I slutet av dagen får du dock allmänna erfarenhetspoäng att sätta ut hur du vill, och du får dem av allt från att hålla festivaler, till att bara gå(!). Se dock upp med att vara vaken för länge. Det ger många straff så som att långsamt sno din hälsa och ge dig mindre erfarenhetsbonus i slutet på dagen. Vad är det med ”Bonde söker Gud”-spel och deras hat för nattugglor!?


Skämt åsido: Jag älskar Rune Factory: Guardians of Azuma och kommer att spela det länge än. Kanske kommer det till och med att toppa Harvestella med sina 135 spelade timmar, även om jag tvivlar. Det gör alla sina beståndsdelar åtminstone riktigt bra och ger ständig mersmak av typen ”bara en dag till”. Mitt största problem är den missade chansen att ha med lite Vivaldi i soundtracken. Det som är här gör jobbet, men inte med någon guldstjärna direkt. En genomlyssning av vinterlandskapets mysiga toner (som är den enda musik jag minns från spelet) får sätta knorr på den här recensionen.

0 Delningar
Summering
Ett fenomenalt Bonde söker Gud-spel med väldigt mycket innehåll. Alla system är väl sammanvävda, men ger en checklista som lätt kan kännas överväldigande, trots att den segmenteras snyggt. Har det genretypiska begäret att bara vilja köra genom en dag till, inte minst för att charma någon av spelets många fina animeflickor och -pojkar.
Bra
  • Timern står stilla medan du planerar och bygger
  • Oerhört vacker landskapsarkitektur (varav du står för en del!)
Sämre
  • Lite överrumplande många system ibland
8
Bra
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.