Jag hade verkligen ingen aning om vad jag kunde förvänta mig när jag först startade upp Subway Midnight. Jag mindes inte ens att jag på något sett bett om att få recensera det (om i så fall: awesome marknadsföringsstrategi, Aggro Crab!). Men nu sitter jag här hur som helst. Och nöjd är jag väl inte nödvändigtvis med det.
Subway Midnight utspelar sig till största del ombord på ett tåg där du som spelare går rundor och löser enkla pussel medan du flyr från en Morran-liknande antagonist. Vad spelet mer än så går ut på är lite uppe för tolkning, eftersom det i princip helt saknar text. Ett som står klart är dock att något inte står rätt till, och du bör inte stanna på ett ställe länge nog för att få veta vad.
Vandringssimulator
För en handfull år sedan slängde många spelare sig med termer som ”walking simulator” som en beskrivning av spel som Gone Home, Firewatch och The Stanley Parable. Dessa spel (och många fler) visar på en stor mångsidighet i något så enkelt som att vandra ikring. Måhända har subgenrens storhetstid dock nu förflutit.
Midnight Subway är i allt väsentligt att beskriva som en sådan vandringssimulator. Det lyckas dock inte vara det på ett särskilt bra sätt. Karaktären du spelar som rör sig långsamt och gärna genom helt identiska eller semi-identiska rum. Det är när rummen skiljer sig från varandra som magi kan uppstå. Då är det en rik variation av visuella egenheter som utspelar sig framför dig – en del läskiga och skräckinjagande; andra mest ett nonsenshinder.
Går inte som tåget
Vore det inte för det långsamma gångtempot och många upprepningar av temat ”tågvagn” hade antagligen Subway Midnight varit hälften så långt. Och det hade nog varit bättre så. Många scener spelet presenterar stannar verkligen med en (särskilt klockan två på som ensam vaken i huset), men de förtunnas av alla dröjsmål.
Du kan klappa vovven!
Den värsta synden Subway Midnight begår är dock den av så kallade jump-scares. Något hoppar mot dig på skärmen samtidigt som ett avgrundsvrål örfilar dina trumhinnor. Det är i bästa fall irriterande och i sämsta fall irriterande och klyschigt. Nåja, så när som på ett tillfälle som nästan fick mig att väcka min fru mitt i natten. Undantaget som bekräftar regeln och allt det där.
Bad end
Jag avslutade Midnight Subway med det dåliga slutet, tydligen. Jag har ingen aning om hur man får ett bra slut, men jag tänker inte ta reda på det i första taget heller. Midnight Subway var ändå ett helt okej sätt att avsluta en lång dag på och ett alldeles lagom spel med skräcktema. Dock väl långsamt och därav en fyra.
Midnight Subway släpptes den 28 oktober 2021 på PC (via Steam, Epic Game Store). Prislappen är cirka 80 kronor (med en 10 % rea i skrivande stund). Denna recension är möjlig tack vare en recensionskod.
