Surviving Mars Recension

Surviving Mars är ett robust strategispel som framgångsrikt sätter den betitlade planeten i centrum och där dess karaktäristiska drag blir utmaningar för dig att hantera. Det är ett underhållande spel där du riskerar att få en emotionell relation till din koloni.

Jag har älskat science fiction, ända sedan barnsben. Min uppväxt bestod av filmer som Terminator, Total RecallAlien, Star Wars (de bra filmerna) och inte minst Blade Runner. Vad man än tycker om filmerna i dag har de fostrat en fascination för det okända. Rymden. Däremot har jag aldrig riktigt gillat komplexa strategispel. Visst spelade jag mycket Sim City när det var populärt och StarCraft när det begav sig. Men det gick alltid åt pipsvängen för mig. Jag var mycket mer talangfull i action- och äventyrsspel.

Därför närmade jag mig Surviving Mars med skeptisk optimism. Jag introducerade till och med spelet för min hustru, som är en skicklig planerare och strateg, så att jag kunde sitta och titta på. Hon fattade tycke för spelet och blev engagerad i vår lilla koloni. Men det blev jag också. Innan jag visste ordet av det satt jag där och pillade och planerade – och hade jättekul.

Recensionen är baserad på PC-versionen.

En ny inramning

Surviving Mars är bulgariska utvecklaren Haemimont Games sjuttonde spel. Studion är känd för deras romerska strategispel och Tropico-serien. Från en studio som nästan enbart gjort historiska strategispel känns Surviving Mars väldigt science fiction. Estetiken blandar gammal space age-design med modernare influenser och det ser riktigt trevligt ut. Surviving Mars är nog också Haemimont Games första spel som inte kretsar kring konflikt.

Huvudrollsinnehavaren i spelet är Mars själv, som med sina karga vidder och aggressiva naturkrafter ständigt rycker dig från din dvala. Något så harmlöst som damm sliter konstant ner dina byggnader och påminner dig om att Mars är närvarande. Om hennes sandstormar och köldvågor inte håller dig på din vakt, gör nog meteorerna hon släpper in det. Men Mars är inte bara ondsint och rå, hon är även givmild och förser dig med nödvändiga resurser. Kartan har visserligen bara ett klimat, dock blir den röda sanden aldrig riktigt tråkig. Och när glaskupoler med grönt inuti sticker upp här och där med ett myller av små människor, ja då blir Mars levande. Vacker.

Nätterna på Mars är särskilt mysiga.

Bland sand och drönare

Innan du kan påbörja en koloni måste du först välja uppdragssponsor, befälhavarprofil, kolonilogotyp och ett mysterium. Alla dessa förutom logotypen adderar till din svårighetsgrad. Sponsorer förser kolonin med en startsumma pengar och varierade resurser, teknologier och andra tillgångar. Befälhavaren förser dig med passiva egenskaper i olika fält samt en teknologi. Utan att avslöja för mycket är mysteriet något som kommer påverka din koloni längre fram och har stor inverkan på din framgång. Därefter bär det av mot den Röda planeten. I omloppsbanan till Mars får du välja landningsplats, bland flera utvalda områden av varierade svårighetsgrad, eller där du själv behagar med en beräknad svårighetsgrad.

Väl på marken börjar det roliga. I början handlar det om att få ett fotfäste på Mars och skapa livsförhållanden för dina kolonister; samla grundläggande resurser; och bygga grunden i stadsnätet. Det är också ditt första möte med Surviving Mars automatiska arbetsstyrka: drönarna. Dessa små maskiner är ryggraden av din koloni och när alla deras förutsättningar är uppfyllda är de gudasända, men om något i deras funktioner är ur fas fallerar deras AI och de blir lika användbara som husgeråd.

Det tog mig flera timmar att förstå drönarna och kunna använda dem fullt ut. Innan dess jag blev flera gånger frustrerad över att de inte lagade läckor eller svarade på kommandon. Drönarna är nämligen inte frigående på samma sätt som andra enheter, de är länkade med en hub och det är hubbens räckvidd som styr drönarnas arbetsyta. För att de sedan ska kunna utföra sina arbetsuppgifter behöver de, inom sin arbetsyta, ha tillgång till nödvändiga resurser. I början sker det per automatik, men i samband med att din koloni växer och breder ut sig blir det ett allt större logistikarbete att skyffla runt resurser och drönare – placeringen av hubbar är därför a och o i din stadsplanering.

Spionera på dina invånare.

Efter att du fått ordning på drönarna, skapat livshållande system, och byggt små prydliga hem åt dina kolonister, rekryterar du den första expeditionen. När de landar märker du att de består av en blandad kompott människor. Varje kolonist har en kombination av personlighetsdrag och egenskaper som gör dem unika, älskvärda och jobbiga. Precis som excentriska simmar, måste behoven hos dina nybyggare tillfredsställas om du vill undvika laglöshet. De vill gärna jobba inom sitt utbildningsområde, ha tillgång till affärer, sociala platser och underhållning. Orkar du inte med sådant trams, kan du alltid hjärntvätta dem. Hanteringen av invånarna i Surviving Mars är mångsidig och med satiriska undertoner.

Jättepotatis

Surviving Mars har flera sammanhängande system, men inget har ett riktigt avancerat djup. Den som letar efter ett komplext strategispel med flera lager av sammanlänkade system kommer inte känna sig stimulerad av Surviving Mars. Det här är ett lagom komplicerat strategispel som är lätt att komma in i och som ökar i svårighetsgrad allteftersom. Visserligen finns möjligheten att öka svårighetsgraden men de rör utomstående variabler och inte själva spelmekaniken.

Surviving Mars håller sig ofta på den nivå att din vision känns uppnåelig, trots att naturkatastrofer titt som tätt kastar om din planering. Resurshanteringen sitter som hand i handske med kolonins tillväxt och varje utveckling känns överkomlig. Att hålla invånarna lyckliga kan vara utmanande, men handplockar du dina blivande medborgare innan de lämnar Jorden kan du generellt styra situationen. Surviving Mars känns alldeles lagom, iallafall till en början.

Forska fram olika grödor. Ingen Matt Damon-diet är nödvändig med Jättepotatisar.

Utmaningen ökar självklart desto större din koloni blir och hur du väljer att utforma den. Surviving Mars har också små, halvdolda, mekaniker som uppenbarar sig när kolonin är på bristningsgränsen, eller när du expanderar för fort och som tvingar dig att anpassa dig. Till exempel byggde jag ett sjukhus på den sista lediga markytan i min första kupol, i förebyggande syfte. Inte var jag beredd på att mina kolonister gick och blev gravida direkt efter att sjukhuset öppnade sina dörrar och en förlossning blev tillgänglig. Utan lekparker eller ett utbildningscentrum för barn började ungarnas moral (deras generella trivsel och välmående) att dala. Snabbt som attan byggde jag en till kupol med ett barnhem och skola. Men deras misär fortsatte – de svälte tydligen. De behövde en restaurang för att få mat. När allt var färdigbyggt var min första marsian redan vuxen. Hans dåliga uppväxt hade resulterat i att han inte fick några positiva egenskaper. Jag hade tur att DustDevil (ja hans föräldrar döpte honom till det) inte blev laglös.

Surviving Mars är full av liknande små historier som gör kolonin och dess invånare personlig. I andra stadsbyggarspel är invånarna alltid en ansiktslös massa. Men i Surviving Mars har alla namn och personligheter. Därför blir man engagerande att se över deras behov och göra dem lyckliga.

Huston, everything is a O.K.

Mystiska fenomen garanterat.

Surviving Mars är ett stabilt strategispel som lyckas förmedla känslan av bosättning på en ny och främmande plats. Mars har nästan en egen identitet och farorna hon hotar med gör att man aldrig riktigt känner sig säker. Spelmekaniken tar inte genren till nästa evolutionära tillstånd, men inriktningen på individer i kolonin etablerar ett mycket mer emotionellt engagemang än andra strategispel. Tack vare mod-stöd har Surviving Mars potentialen att erbjuda många spelupplevelser och bli ett spel som är värt att återvända till.

Har jag någon kritik mot Surviving Mars skulle det vara att spelet överlag är otydlig i sina informationstexter. Till exempel står det inget om hur barn fungerar, eller hur arbetsskift kan organiseras, om invånare kan pendla mellan kupoler och så vidare. Många gånger handlar det om att testa sig fram och lära av sina misstag, vilket i stunden är irriterande.

Betyget reflekterar vad någon med ett intresse i science fiction och strategi skulle tänka sig finna underhållande.

Surviving Mars finns ute nu till PC, Mac, Playstation 4 och Xbox One.

Läs mer om våra betyg här >>

 

Summering
Surviving Mars är tack vare dess placering på Mars och lättbegripliga system ett underhållande strategispel där varje beslut har betydelse för din koloni och dess invånare. Trots vissa otydligheter i några av spelets beskrivningar och en inte alltid så självgående arbetsstyrka, lämnar ändå Surviving Mars en övergripande positiv känsla. Dessutom stödjer Surviving Mars mods, vilket kommer hålla spelet intressant länge.
Bra
  • Mars
  • Musiken
  • Befolkningen är individer
  • Photo mode
Sämre
  • Viss otydlighet
  • Bångstyriga drönare
8.5
Bra
Jag är en gamer av den gamla skolan och uppskattar både spel som utmanar mitt tålamod och spel som jag kan fly in i. Mina bästa minnen kommer från Super Mario Bros. 3, Mega Man, The Legend of Zelda och Final Fantasy. Nu finner jag mina kickar i Destiny, Bloodborne och Shovel Knight och gömmer mig i Bethesda och BioWares världar.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.