Den här recensionen hade kommit ut betydligt tidigare om det inte vore för att jag godtroget inväntade patchen som skulle lösa många buggar och förbättra optimeringen. Även om patch 1.03 var ett kliv i rätt riktning, var det inte tillräckligt. Dessvärre lider Sword Art Online: Alicization Lycoris fortfarande av förödande fallgropar i bilduppdatering och långa laddningstider. Bakom den dåliga poleringen gömmer sig ett underhållande japanska rollspel entusiaster av genren kan uppskatta.
Den här recensionen är baserad på Playstation 4-versionen.
Ner i kaninhålet
Sword Art Online: Alicization Lycoris är ett actionbetonat japanskt rollspel baserat på den tredje och pågående säsongen av animen. Serien i sig har sitt ursprung i Reki Kawaharas light novels som rönte stora framgångar 2012. I den följer vi Kiritos äventyr i diverse onlinerollspel och de mystiska händelser som försiggår i spelen. Genretypiskt för animebaserade spel som Alicization Lycoris är att det förutsätter att spelaren har förkunskaper i källmaterialet. Även om du kan komma undan med att aldrig ha sett eller läst Sword Art Online, går du miste om en del värdefull bakgrundshistoria.
Alicization Lycoris börjar med att huvudpersonen Kirito vaknar upp i en skog i ett virtual reality onlinerollspel, utan några minnen av hur han hamnade där. Av någon anledning kan han inte logga ut och börjar således att utforska sin omgivning. Det dröjer inte länge innan han möter ynglingen Eugeo och de både ingår i en för seriens ovanlighet bromance. Därefter följer ett storslaget äventyr som trotsar spelets regler och syfte.
Alicization Lycoris följer berättelsen i källmaterialet relativt troget fram till mötet med Administrator, då spelet går sin egen väg, vilket enligt mig är en perfekt avvägning. Under upptrappningen till striden mot Administrator möter vi också en för spelet originell karaktär, Medina, med sin egna berättelse som tar fart i spelets senare delar. Här kan det finnas skäl för konflikt bland fans och antingen uppskattar du avvikelsen från canon eller så är det skäl för irritation. Personligen föredrar jag nya berättelser i samma universum, något som var styrkan i Sword Art Online: Fatal Bullet. Avvägningen mellan trogen återgivning och fräscht innehåll är något Alicization Lycoris gör bra. Jag är dessutom överraskad hur välavvägt det narrativa tempot är. Storyn blir sällan tråkig.
Alicization Lycoris stidssystem är spelets stora styrka
Vad vore ett rollspel utan hutlöst mycket strider? En visual novel troligtvis – vilket Alicization Lycoris också är, men mer om det senare. En stor behållning i Lycoris är det avancerade stridssystemet som ligger till grund för den centrala mekaniken. Spektakulära attacker kedjar och bygger upp dödliga kombinationer av attacker som snabbt sänker motståndarens livmätare. Vägen till svärdsmästare är dessvärre en lång och brokig sådan, men som tur är börjar spelet snällt.
Under loppet av cirka tolv timmar får du gradvis lära dig stridssystemets intrikata aspekter. Från vanliga attacker och pareringar, till svärdstekniker och magiska besvärjelser. Du får till och med snickra ihop drivrutiner för dina AI-styrda medhjälpare. Allt för att i slutändan kunna ta dig an spelets svårare monster.
Bästa vänner tvingas möta varandra. Medina är en mäktig krigare.
Att beskriva funktionerna här skulle sluta med en hundra sidor lång avhandling. Vad som är värt att veta är att systemet har ett tempo och visuell stil som vid första anblick kan avskräcka nybörjare (särskilt inledningen som inte alls representerar en bra tutorial). Men grunden i stridssystemet är egentligen enkelt att komma in i. Spelet gör ett slående jobb med gradvis introducera funktioner till striderna, utan att för den delen göra dem till eldprövningar. Stridsmekaniken är också full av visuella signaler som hjälper dig hitta tempot. När du väl når berättelsens vändpunkt kan du allt du behöver veta för börja experimentera fritt med nya vapentyper, följeslagare och magiska besvärjelser. Det är då som Alicization Lycoris börjar glänsa.
Bred karaktärsutveckling som begränsar initial variation
I Sword Art Online: Alicization Lycoris förbättrar du dina karaktärer enligt traditionella metoder. Du erhåller erfarenhetspoäng, stiger i nivå och kvitterar färdigheter och förmågor att använda i strid. Lycoris har väldigt många sådana färdigheter att låsa upp, fördelade i vapenkategorier och yrken. Inget ovanligt. Lycoris har såpass många valmöjligheter att du kan konstruera någorlunda distinkta spelstilar, med kompletterande följeslagare och synergier mellan karaktärer. När du har kontroll över karaktärsutvecklingen är det riktigt kul att anpassa din grupp.
Karaktärsutvecklingen i Alicization Lycoris skiljer sig dock från traditionella rollspel då egenskaper i uppgraderingsträdet är dolda. Innan du låser upp en specialiserad yrkesinriktning kan du inte se vilka egenskaper förgreningen erbjuder. Yrkesinriktningar öppnar du genom att köpa föregående noder och uppfylla specifika krav. Detta gör å ena sidan att du inte kan gå loss i diverse specialiseringar från början, men å andra sidan hinner du lära dig grunderna innan du avancerar. En balansgång som jag i efterhand uppskattar då spelupplevelsen inte blev överväldigande.
En annan ovanlig funktion med karaktärsutvecklingen i Lycoris är att egenskaperna är universella för alla karaktärer. Egenskaperna du köper loss är inte per karaktär utan för alla dina karaktärer. Även om detta i längden är väldigt gynnsamt för dig som spelare, eftersom alla kan kapitalisera på uppgraderingarna, gör detta att alla dina karaktärer är homogena under en lång period. Till exempel kan du inte köpa egenskaper för en healer innan du uppfyller kriterierna, även om en karaktär från början är tilldelad yrket healer.
Dolda egenskaper gömmer sig i dimman. Grundinställningar i Record som du sedan kan skräddarsy.
På samma sätt är dina valmöjligheter i AI-styrningen (kallat Records) kraftigt begränsade innan du stärkt dina relationer med karaktärerna. Detta innefattar att du strider tillsammans med dem och tar dig tid att lära känna dem i den sociala mekaniken heart-to-heart – som har en sliskigt romantisk inramning. Dessa interaktioner låser också upp möjligheten att hålla karaktären i handen och bära hen bridal style till sängkammaren för lite pillow talk.
Moving on!
Jag tycker trots allt detta att karaktärsutvecklingen i Alicization Lycoris är kul. Särskilt när du senare har möjlighet att finjustera varje karaktärs beteende och på riktigt uppleva spelets fulla stridspotential. När varje karaktär har en specifik roll och agerar enligt dina instruktioner blir din grupp en väloljad stridsmaskin. Och välsmord behöver den vara om du ska tackla spelets svårare innehåll. Du behöver bara investera många, många timmar innan du når dit.
Utöver det har du din sedvanliga utrustning som går att crafta och uppgradera för att maximera din potential.
Väldigt mycket en visual novel
Alicization Lycoris förlitar sig på två typer av berättande, dialog och monolog, som vid ett fåtal kritiska scener har utökade filmsekvenser. Majoriteten sker via dialoger i så kallad visual novel-stil med karaktärsporträtt som representerar interaktionen och text som förmedlar utbytet. Dessa kan vara med eller utan röstskådespel och är antingen storydrivna eller karaktärsdrivna. Väldigt lite av berättelsen är förmedlat genom detaljer i miljön eller händelser i omgivningen. NPC:s och fiender är statiska, med simpla patrulleringsområden och reagerar först när du interagerar med dem. Världen är väldigt livlös på det sättet.
När det vankas dialoger dock, då glappar munlädret så det går härliga till. Vissa dialoger sträcker sig över flera scener och kan vara uppemot två timmar (i normal takt)! Och när du vant dig vid berättarformen blir Alicization Lycoris lite som en tonårsroman med intriger, känslor, drama och sliskig humor. Det är underhållande och stundvis engagerande, men kittlar inte direkt några sofistikerade celler i hjärncentret.
Den visuella kvaliteten i dialogerna är top notch. Den typiska dialogen i Alicization Lycoris.
Vad jag uppskattar med Lycoris berättande är att det har ett bra tempo och inte undviker att prata känslor när det behövs. Karaktärer visar uppgivenhet och stöttar varandra till höger och vänster på ett sätt som gör dig pyttelite varm inombords. Och för en gångs skull får manliga karaktärer visa lite sårbarhet – även om spelet för det mesta håller sig till gamla normer och stereotyper. Som att använda kvinnliga karaktärer som plot devices.
Tyvärr vågar sig Lycoris inte riktigt ut på samma djupa hav av psykologisk diskurs som källmaterialet en gång var känd för. Ibland vadar spelet ut och utforskar mental påverkan av ensamhet och utsatthet, men det når inte fram alla gånger.
En nackdel med de långa dialogerna är att du inte har någon möjlighet att spara och avsluta spelet, vilket kan vara ett stort problem i vissa sektioner där strider och dialoger avlöser varandra i flera timmar utan uppehåll.
Alicization Lycoris är en fin men opolerad upplevelse
UPPDATERAD
Bandai Namco har sedan release släppt flera omfattande uppdateringar för Sword Art Online: Alicization Lycoris som förbättrar stabilitet, styrning och laddningstider. Framförallt har uppdateringarna sett implementeringen av flertalet kvalitetsförbättringar som gör spelet mer tillgängligt. Bland annat ett spelläge som snabbspolar spelets inledning, automatiserar dialoger för en mer jämn berättelse och lättare svårighetsgrader i strid.
Med så pass stora förbättringar har vi beslutat att öka spelets betyg för att motsvara dess nuvarande tillstånd. Fans som återvänder till spelet kan också se fram emot flera DLC som förlänger spelets livslängd och innehåll.
På många sätt är Sword Art Online: Alicization Lycoris det bästa Sword Art Online-spelet hittills. Det har en starkare grafisk kvalitet än tidigare spel från samma generation, har ett engagerande och kul stridssystem som förstärks av mekaniker för karaktärsutveckling och AI-styrning. Det har också en lång och välskriven berättelse som trots en del kontroversiella händelser i storyn ändå överträffar sina föregångare i tempo och handling. Dessutom har det ett multiplayerläge som låter spelare slå sig samman och ta sig an raider. Till råga på det ska Lycoris ha en långsiktig plan av aktiviteter och belöningar samt DLC.
Mycket av det är anledningar till varför jag tycker om Alicization Lycoris. Jag gillar växlingarna mellan visuell berättelse och actionfyllt äventyrande i en pseudo-öppen värld. Att investera och uppgradera de många karaktärerna är ett mysigt underhållsarbete som senare belönar mig i strid. Men Sword Art Online: Alicization Lycoris bär med sig så väldigt många tillkortakommanden att det är svårt att berömma spelet.
Till att börja med har vi optimeringen. För ett spel som Lycoris, som inte ser ut att vara så tekniskt krävande, är det ofattbart hur dålig prestanda det har. Min Playstation 4 går på högvarv när jag spelar det, bilduppdateringen hackar nästan konstant och grafiska detaljer poppar i bakgrunden. Dessutom är renderingen av grafik ojämn. Alicization Lycoris är ett fint spel, men det borde inte ha sådan förödande prestanda. Även PC-spelare rapporterar dålig optimering trots hårdvara som överstiger rekommendationerna.
Sedan har vi laddningstiderna. Även om laddningstider är något jag som konsolspelare kommit att leva med har Alicization Lycoris massor av laddningstider. Inte bara när du rör dig mellan 3D-miljöer, utan även när dialoger med stillbilder växlar scener. När jag flyttade spelet till en SSD blev laddningarna betydligt kortare, men de är av ett betydande antal som ändå väcker irritation.
Mitt största problem med Alicization Lycoris bortsett från skärmuppdateringen är att världen är ihålig på ett sätt som konstant sabbar min inlevelse. Bänkar, bybor, träd och buskar i stadsmiljöer har inga fysiska kroppar, utan står som spöklika dekorationer. När jag av ett misstag upptäckte att jag kunde springa genom inte bara en enskild bänk, utan alla bänkar i en stad, samt handelsstånd, skyltar och NPC:s, blev jag genuint ledsen. Den ihåliga världen blev droppen som fick min bägare att rinna över.
Sword Art Online: Alicization Lycoris har en bra design men är fullständigt underminerad av vad jag antar varit en jäktad utvecklingsperiod. Dålig optimering och bristande kvalitetskontroller har resulterat i en halvfärdig produkt full av buggar. Alicization Lycoris klarar sig inte med den enskilda patch den fick för en vecka sedan. Det är i behov av mycket efterarbete innan det når sin fulla potential.
Bandai Namco har redan släppt en omfattande uppdatering till Alicization Lycoris som åtgärdar en del av problemen, med lovord om fler prestandaförbättringar i framtida uppdateringar. Vi kan bara hoppas att de kommer snart. Jag önskar att jag kunde ge Sword Art Online: Alicization Lycoris ett snäppet högre betyg – det är trots allt ett spel jag tycker väldigt mycket om – men innan prestandan är förbättrad går det inte att motivera ett högre betyg än 6.
