Taito Milestones 3 Recension

Turen har kommit till den tredje milstolpskompileringen från Taito, och den här gången är det inte ens (mil)stolpe in – den träffar rakt i krysset.

Precis som med tidigare Taito-samlingar står en sak klart med Taito Milestones 3: Det är en hejdundrande färd. Det är nog inte många spelföretag som kan sägas ha en så mångsidig meritförteckning – framför allt inte med kvalitetsindex i rena berg-och-dal-banan. Men en samling som innehåller både Bubble Bobble och Rainbow Islands har redan en rejält hög högsta-nivå. Så hur är då den lägsta?

Bubbel och regnbågar

Taito Milestone 3 innehåller tio spel. Som sagt ovan är två av dem klassiker: Bubble Bobble och dess uppföljare Rainbow Islands. De är båda helt fantastiska titlar i sin egen rätt, och dessa versionerna är (så klart) arkadoriginalen. Mellan Bubble Bobble:s fan(t)astiska öronmask till titellåt och lika beroendeframkallande gameplay är det svårt att säga ett bättre spel i genrebeskrivningen ”arkad”. Och då tycker ändå undertecknad att Rainbow Islands är just ett av dem.


Enkelheten bakom att bara få röra sig på en skärm, helt utan skrollning, är ett gediget hantverk i sig. På det är Bubble Bobble ett ypperligt bevis och paradexempel. Men det går ändå inte upp emot en vertikalt skrollande bandesign som känns både rättvis och dessutom bjuder på precis samma typ av dolda extrautmaningar så som sin förlaga. Rainbow Islands har mycket att gilla, även om musiken inte alls når upp i sin föregångares storhet.

Dessvärre måste jag konstatera något som Taito Milestones 3 gjort väldigt klart för mig: arkadoriginalen är inte de bästa versionerna av de här spelen. Det spelar dock rätt lite roll; bara att de är här är ändå en statushöjare. De är dessutom spelbara med två spelare – även om de i fallet Rainbow Islands inte spelar samtidigt.

Rastan Banditen?

Rastan är en annan hyfsat klassisk spelserie från Taito som återfinns på en hel del maskiner (bland annat Master System). Arkadoriginalen av de tre spelen Rastan Saga, Rastan Saga II samt Warrior Blade (Rastan Saga III) ingår i denna kompilering. Det första spelet är en blodig actionplattformare med en rätt styv, ändock rättvis svårighetsgrad, som du med lite ihärdighet nöter ner och bemästrar. Del två är en parodi i jämförelse.

Kvalitetsskillnaden mellan Rastan-titlarna är helt enkelt natt och dag. Tvåan är samma genre, men utförandena kunde inte varit vidare skilda. Glöm allt jag sade om ettan ovan och fäst dina ögon på galleriet undertill i stället. Alla sprites är lika gigantiska som deras precision är minimal. Kontrollen är genomgående usel, med reaktionsmåner som gör att du lika bra kan mala genom allt via storleken på din pung. Pengapung, alltså – mata in de där digitala krediterna på löpande band och du får snart se sluttexterna. Om du orkar med de urbota dumma plattformssektionerna, vill säga.


Rastan Saga III, alltså Warrior Blade, är ännu ett kvalitetshopp, fast åt andra hållet. Det är mer av ett Dungeons & Dragons-aktigt spel där du väljer en av tre karaktärer (Rastan [banditen], Dewey [den mutbare ninjan] eller Sophia [tjuven]) och hackar sönder motståndet ”brawler-style”. Det går dessutom utmärkt att spela tillsammans med en vän samtidigt. Med andra ord kan ni vara två som njuter av det till största del tyska (!) röstskådespelet, vilket objektivt gör Rastan Saga III till det bästa spelet i serien.

Det här vill jag spela på en ultrabred skärm!

En trillingskjutare

Runark, Dead Connection och Thunder Fox är alla springa-skjuta-spel, men med lite annorlunda utförande. Dead Connection utspelar sig på en icke-skrollande skärm där du ikläder dig rollen som en av fyra gangsters som ska utföra ett gäng hämnduppdrag genom att ta livet av x antal fiender på varje bana. Det går att spela med en vän och blir ungefär lika kaotiskt som klassikern Smash T.V. Musiken, i den mån du hinner höra den, är rätt trevlig.


Taito Milestones 3 recension: Runark, med Hulh Hogan.

Thunder Fox är väldigt likt Green Beret, eller Rush ’n Attack. Du spelar som en barbröstad snubbe (eller två om du har med dig en vän!) med blott en rättskaffenhetens kniv vid din sida. Här finns i och för sig en hel del vapen att plocka upp också, men de är precis lika effektiva som eggen och hoppsparken. Den enda riktiga utmaningen här är slutbossen som måste tas med tre liv, annars får du slåss mot honom om från början.

Runark är nog min favorit på hela den här samlingen. Här spelar du som en av fyra nästan barbröstade snubbar som ska förhindra tjuvskyttar från att skjuta eller tillfångata olika djur. Det är våldsamt, blodigt och låter dig hämnas å djurens vägnar på såväl vita som färgade dudes och dudettes, medelst allt från knivar till granater och piskor. Det är ett rätt klassiskt beat ’em up-lir, och som sådant har det givetvis också stöd för två spelare. De fyra olika spelarkaraktärerna är roliga att experimentera med, men mitt val faller på Hulk Hogan-liknelsen.


Rollspel och fribrottning

Taito Milestones 3 recension: vinstskärmen på Championship Wrestler.

De två sista titlarna i Taito Milestones 3 är Champion Wrestler och Cadash. Båda förvånar och imponerar, men på helt olika vis.

Cadash är så nära ett hacka-slå-rollspel du kan komma på en arkadmaskin från sin tid (1990). Du väljer en av fyra karaktärer med olika förmågor och beger dig ut på ett uppdrag att rädda kungadömet. Det tar förvånansvärt lång tid att klara, och har i och med de olika karaktärerna ett hyfsat omspelningsvärde. Det har också en tidstypiskt underbar ”japangelska” att avnjuta. Och det bästa av allt: Fyra spelare kan spela samtidigt!

Championship Wrestler är något så udda som ett friborttningsspel jag tycker om att spela. Det var grymt roligt att piska ut lite bestraffningar i ringen – inte minst när en kan spela som Rastan själv! Slagsmålen är enkla, men kan bli desto mer hektiska av den anledningen. De kryddas dessutom av ett gäng tillfälliga vapen som arrangörerna kan dumpa på arenan, och sagd arena kan dessutom bli inburad emellanåt. Buren fungerar så klart lite annorlunda än ringen och kräver ofta en lite annan strategi. Inte för att det hindrar mig från att mest strategiskt toktrycka på knapparna som ett glatt barn.

Här snackar vi milstolpe

Taito Milestones 3 är verkligen vad det utger sig för att vara. Att Bubble Bobble är ett bra spel råder det ingen tvekan om, men att vi sedan får både dess uppföljare och åtta andra spel som håller riktigt hög medelnivå får det här att bli ett fantastiskt paket. Det enda bottenskrapet är Rastan Saga II, men det hade ju också sett rätt dumt ut att skippa det. Övriga spel är fruktansvärt roliga och riktigt kompetent emulerade för dessa recenserande ögon och öron.

Presentationen är hyfsat sparsmakad, men går hand-i-hand med övriga Milestones-kompileringar. Här finns en sparfil per spel, en hel del inställningar för svårighetsgrad, ljud och bild (med ett krattfilter, så klart!) och en knapphändig, men mycket tydlig manual för varje titel. Att få välja funktion för varje knapp är dock fortfarande bland det bästa vad inställningarna anbelangar.

B-knappen är alltid hoppets knapp.

Här finns helt enkelt inte mycket att klaga på. Taito Milestones 3 är med råge den bästa arkadspelskompileringen från Taito jag någonsin har spelat. Det kompletterar de tidigare två delarna med pompa, ståt och knorr. Kommer där en fjärde är det jag som hänger på låset!

0 Delningar
Summering
Taito Milestones 3 är ett signifikant steg upp från sina föregångare och visar mycket av den rika historia Taito bygger på – eller i varje fall de bra delarna av den. Det är fortfarande ett rätt konkret paket där det bara ska vara tuta och köra – inga inskannade manualer, arkadfotografier/-illustrationer eller annat lull-lull. När var titel (minus Rastan II!) dessutom spelar så väl, är det inte mycket att klaga på.
Bra
  • Till största del fenomenalt urval
  • Fortfarande robusta valmöjligheter
  • Multiplayer i samtliga spel
Sämre
  • Fortfarande sparsmakad presentation
  • Rastan Saga II
8
Bra
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.