Titanfall var en frisk fläkt i FPS-träsket och konstigt nog fick spelet aldrig min uppmärksamhet när det släpptes för tre år sen. Med Titanfall 2 försöker jag kompensera det bortfallet och slungas rakt in i en futuristisk värld där stora robotar – Titans – blivit människans förlängda arm på slagfältet. Helt osökt kommer jag tänka på Mechwarrior-serien som hade ett liknande upplägg med att ratta tungt beväpnade plåtskrällen inifrån ett minimalt utrymme. Skillnaden är dock hur mycket friare rörelse- och stridsförmågan denna serie innehåller.
Kampanjen – startläget inför onlinekriget
Storyn börjar med en traditionell tutorial där jag får lära mig hantera kontrollerna samt får en kort lektion i hur mekaniken är uppbyggd. Utöver konsten att bekanta mig med vapnen får jag en lektion i den inbyggda jetmotorn som bokstavligen tillåter mig att klättra på väggarna (eller snarare göra ett dubbelhopp). Känslan av luftakrobatik infinner sig snabbt och efter lite om och men är jag snart varm i kläderna. Jag kan lufthoppa fram och tillbaka med elegans. När detta moment är avklarat är det dags att pröva sina vingar och då syftar jag på solokampanjen som är startläget innan jag ger mig på flerspelarläget.
Säg hej till BT-7274 – ni ska jobba ihop spelet ut.
Jag antar rollen som Jack Cooper, en soldat som får uppdraget att stoppa företaget Interstellar Manufacturing Corporations planer att använda ett supervapen mot Coopers hemplanet Harmony. För att klara sin mission länkas Cooper ihop med titanroboten BT-7274, vars artificiella intelligens tillåter roboten att ha en egen personlighet. Personligheten i sin tur formas efter dialogen med Cooper i form av meddelanden på skärmen. Beroende på vilket svarsalternativ jag väljer så växer Jacks relation med BT ju mer handlingen fortskrider. Tillsammans slåss vi mot IMC:s soldater, aggressiva monster och diverse minibossar som dyker upp med jämna mellanrum. Avrundningen sker i slutet när den avgörande striden står mot en armé titaner. Det är först då kampanjen lyser upp till sin fulla potential.
Under spelets gång varvas momenten med enbart Cooper på fältet för att, under de mer våldsamma delarna, ta fart i BT:s regi. Då och då erövrar BT ett nytt vapenslag som tillför en ny strategi för en viss situation. Ett exempel kan vara ett prickskyttegevär som tillåter BT att skjuta från distans eller ett raketgevär som pumpar ut målsökande missiler till höger och vänster. Vapenarsenalen kan väljas från en lista och användas efter behov beroende på vad som passar för stunden. Min personliga favorit blev Scorch, vars eldsköld snabbt sopar skärmen ren från illvilliga fiender.
Multiplayer – the real deal
Efter att kampanjen är avslutad vågar jag ge mig ut på slagfältet för att möta andra spelare. Titanfall 2 är i grunden byggt för episka multiplayer-slag. Direkt känner jag hur spelet öppnar upp sig och hur atmosfären vibrerar av liv. Dynamiken skapas genom väggklättringen och den änterhake som bokstavligt talat för mig till nya höjder. Speciellt när det gäller navigation mellan byggnader och öppna platser. Här kommer upplägget till sin fulla rätt och det gäller att vara på alerten med snabba rörelser för att inte bli genskjuten av fienden. Att konstant hålla sig i rörelse är ett tips för framgång.
Istället för att skräddarsy sin egen titan som föregångaren erbjöd har utvecklaren Respawn Entertainment lanserat sex titanklasser som spelaren får välja bland. Antingen spelar du solo med titanen tätt bakom i hälarna eller direkt i cockpiten som pilot. Blir striden lite för intensiv kan titanen kallas in och dra till sig det mesta av storstryket medan du håller dig i bakgrunden och slår ut fienden från flanken. Taktiskt tänkande skapar också utrymme för lagarbete med dina kamrater. Kom överens om hur ni bäst kan ta itu med motståndarlaget när kulorna viner som allra värst.
Att klättra på väggarna är ett hett tips på framgång.
Är du riktigt våghalsig kan du direkt slå ut en titan genom att änterhaka roboten och dra ut dess batteri. Batteriet kan i sin tur använda till att läka din egen eller allierade titaner. När en runda är avslutad ges chanser att uppgradera utrustningen med nya vapenklasser, utsmyckningar och stridsförmågor. Som brukligt finns traditionella lägen som Team Deathmatch och Capture the Flag men även nya inslag som Bounty Hunt och Last Titan Standing som i korthet går ut på att säkerställa sin egen titans existens som den sista på arenan. Totalt finns åtta spellägen att leka med i Titanfall 2. Alla har något att erbjuda som garanterat sysselsätter dig för timmar framöver.
Multishootern du har letat efter
Titanfall 2 är en klar förbättring från föregångaren med nyheter som förstärker spelupplevelsen på olika håll. Singelkampanjen är en hygglig sextimmars enmansshow av pussel, hoppande och skjutande som dock kunde ha varit mer utvecklad vad det gäller story och innehåll. Men det är MP-delen som får spelet att lysa upp. Det märks med råge när jag stormar fram i cyberrymden. Det är ytterst sällan jag får beskåda lagspel i ett liknande tempo där människa och maskin kombineras till fungerande helhet. Bandesignen hade kunnat varit lite fylligare men i övrigt har jag inte speciellt mycket att klaga på. Att det är snyggt och förbaskat roligt gör inte saken sämre.
Letar du efter en tajt multiplayer så rekommenderar jag varmt Titanfall 2 som årets kandidat i genren när spelåret 2016 snart ska sammanfattas. Gör dig själv en tjänst och kliv in i framtidens stridsvagn på två ben. Du kommer inte att bli besviken.
Läs mer om vår betygsskala >>
