Jag ska här och nu erkänna att jag inte har mycket till övers för slumpgenererade spel som är designade för att du ska dö gång på gång på gång. Men när jag fick höra att Everspace: Stellar Edition på Switch delar mycket med Star Wars: Rogue Squadron-spelen så kunde jag bara inte låta bli att ge det ett försök. Det var inte den bästa idé jag haft – framför allt inte på Nintendo Switch – men det kunde faktiskt ha varit mycket värre.
Galaxer i mina braxer
Någonstans i rymden har två raser blivit något kopiöst förbannade på varandra och nyligen krigat. En osäker fred har förhandlats fram och mellan deras områden har en avmilitariserad zon etablerats. Men regler är till för att brytas. Här slåss nu laglösa, gruvföretag, människor och Okkar (ett slags reptilvarelse) med eller mot varandra. Mitt i denna osäkra rymd spelar vi som Adam Rosling. Eller ja, den trettionionde klonen av honom i skrivande stund, åtminstone.
Alla kloner av Adam är speciella. Medan kloner normalt är fria från minnen har dessa ärvt delar av grundpersonens minne i rakt nedstigande led – och var och en vill nyfiket veta mer. För varje hopp genom hyperrymden till en ny sektor blir minnesbilderna allt klarare och fler. I takt med att denna utportionerade berättelse ansamlas möter du även på en handfull unika karaktärer som hjälper dig på din resa. Eller ska vi säga ”dina resor”.
En spjuver i rymden
Everspace: Stellar Edition är ett spel med slumpgenererade miljöer, resurshantering, permadöd (tills nästa Adam-klon, det vill säga) och flera mer eller mindre komplexa system under huven. Spelaren drivs av lusten att utforska och uppmuntras till att bruka explosivt våld medelst sci-fi-vapen på allt som det kan brukas våld på. Det är med andra ord ett väldigt spjuveraktigt spel; det har många så kallade rogue-like-element. Och på tal om rogue …
Skjutardelarna i Everspace påminner inte så lite om Star Wars: Rogue Squadron-spelens hektiskt ”arkadiga” action. Medan Rogue Squadron är ett typexempel på hur repetition ger perfektion, är tanken bakom Everspace i stället att ständigt kasta nya överraskningar på spelaren. Med ett sådant upplägg saknar Everspace den finess som utmärker Rogue Squadron-spelen, men kan i gengäld ta ut svängarna lite mer, bokstavligt talat.
Förutom rymdbataljer och sabotage går en stor del av Everspace ut på att samla och hantera resurser. Vissa behövs för att bygga ditt skepp starkare (skit i det; du dör ändå snart), medan andra kan bytas eller lämnas in som en del av ett uppdrag. När du sedan möter ditt oundvikliga, obarmhärtiga slut förlorar du allt utom pengarna. För dessa kan du köpa uppgraderingar som hjälper dig komma längre nästa gång – bland annat möjligheten att hitta och tömma ditt senaste vrak på godsaker.
I rymden kan ingen höra dig gnälla
Everspace är den typen av spel som nästan ständigt motarbetar spelaren. Det bjuder med dig på en rymdvals – och ser till att trampa dig på tårna var chans det får. Nu är jag inte så värst duktig på spelet heller, men det blir verkligen inte lättare av att kontrollen är väldigt motig att vänja sig vid. Efter snart 40 dödsfall har jag nu äntligen lyckats vänja mig något sånär vid det inverterade siktet (det hör ju trots allt flygfarkoster till, även om man kan ändra den här inställningen). Jag tycker dock att ROCKFISH kunde ha gett spelaren fler möjligheter att ändra om i kontrollerna, till exempel vilken knapp som gör vad. De kunde även varit något mer ambitiösa och låtit en sikta med gyron.
Förutom kontrollen är Everspace i största allmänhet inte det stabilaste av spel – åtminstone inte på Nintendo Switch. Det gör vad det ska med ett bitvis imponerande resultat. Så fort det börjar hända lite för mycket på skärmen får man dock vara beredd på ett glapp i upplösning och/eller bildrutor per sekund. Med take på hur väl motorerna Snowdrop och Havok fick Ubisofts Starlink att röra sig känns det som ett rejält nedköp att inte Unreal Engine 4 kan leverera samma silkeslena upplevelse på samma hårdvara.
Jag får dock ära den som äras bör; ROCKFISH Games står som ensamma utvecklare och utgivare till samtliga versioner av Everspace sedan dess första iteration 2016. Det är en rätt cool ärobrosch. Men det ursäktar inte den här halvdana porten och gör inte min frustration mycket lättare.
