När New Pokémon Snap släpptes tidigare i år nämnde jag i Varvats recension att en specialversion av fotoskrivaren Fujifilm Instax Mini Link kom ut samma dag. Ingen butik hade den då, men efter lite om och men hittade jag den på Webhallen. Med sin prislapp på 1500 SEK finns en hel del att säga om den. Vi kan börja med det uppenbara: Paketet.
Paketet
I den fina lilla kartongen hittar du skrivaren, ett silikonskydd i självaste Pikachus avbild, en USB-kabel för laddning samt manualer. Att inte ens en kassett (10 fotopapper) medföljer i paketet är skrattretande. En förpackning med två 10-bildskassetter kostar drygt ytterligare 180 kronor, vilket gör Fujifilm Instax Mini Link till en absolut lyxvara. Rent fysiskt är skrivaren verkligen liten. Den går ner i en normal mansficka eller handväska med god marginal. Silikonskyddet är så klart alldeles urgulligt och gör paketet oemotståndligt.
Skrivaren kopplas till valfri smartphone via Blåtand och är så när som på vid laddningstillfällen helt trådlös. Du kan söka upp enheten direkt via någon av apparna. Själv använder jag Instax for Nintendo Switch, eftersom man där kan välja bland de fina Nintendo-temade ramarna. Du kan hämta bilderna från telefonens minne eller från din Nintendo Switch via bilddelningsprogrammet (det som ger dig en QR-kod). I appen kan du sedan justera bildens orientering, färg- kontrast- och ljusvärden samt lägga på filter. Tämligen vanliga och rudimentära funktioner för bildredigering, helt enkelt.
Ett väsentligt klagomål med bildjusteringarna i appen är att kontrollen är något klumpig. Ett tips är att bara ladda in färdigredigerade bilder i appen så att du använder appen minimalt. Det gäller framför bildorientering och inzoomning, som undertecknad upplever som alltför okänslig och oflexibel.
Bilderna
Fotona som Fujifilm Instax Mini skriver ut mäter 8,6 x 5,4 cm, vilket är ungefär som ett kreditkort. Bildytan i sig är dock bara 6,2 x 4,6 cm, vilket verkligen känns som att det är i minsta laget. Här tycker jag att samarbetet med Nintendo kunde ha resulterat i en Square-modell. Fujifilm producerar dock inga skrivare i formatet – bara kameror.
Fotopappret följer standarden ISO 800 med en färgtemperatur på 5 000 K. Det innebär att bilderna som skrivs ut tenderar att bli något ljusare och kallare än förväntat. Tyvärr är skärpan inte heller något att prisa. På det stora hela ger Fujifilm Instax Mini Link fotoutskrifter som påminner om 90-talets kameror med film – innan digitalkamerans stora genombrott. Man kommer delvis runt problemet genom att sänka ljus och/eller höja kontrasten, men det blir inte helt idealiskt ändå. Det är inte utan att man påminns om när man som barn försökte fotografera TV-skärmen och skicka in till High-Score-tävlningar.
Vad saknas (mer)?
Som jag nämnde ovan borde åtminstone ett bildmagasin följt med i paketet. Man hade också kunnat kosta på sig ett album i fickformat med utrymme för ett 20-tal bilder. Det kanske är för mycket begärt, men det vore en fin gest likväl. Varför säljs det för övrigt inte ett album i full storlek med ett Pokémon-tema? Jag menar, vi samlar ju redan på Pokémon-kort.
På det stora hela är Fujifilm Instax Mini ett överflödigt köp, som jag mestadels gjorde pga nyhetens behag. Tillbehör så som film och album är både dyrt och icke-imponerande. Silikonskyddet på vara sött som socker, men allt annat i paketet smakar snarare stevia. Eller aspartam.
