[gameinfo title=”Spelinfo” game_name=”Sacred 3″ developers=”Keen Games” publishers=”Deep Silver” platforms=”PS3, Xbox 360, Windows” genres=”Hack ’n’ slash” release_date=”2014-08-01″]
Hack ’n’ slash-spel har alltid varit något av en favorit för mig; att kunna demolera monster, demoner och skurkar ger ro i själen. Dessvärre krävs det mer än så för att lyfta ett spel till perfektion. Sacred 3 är det där spelet man inte riktigt har några känslor för och lätt glömmer bort på en dammig hylla någonstans. Sacred 3 är det tredje spelet i serien och det första från den nya utvecklaren Keen Games. Sacred 3 skilljer sig enormt från sina föregångare.
Snygga effekter ger spelet ett plus i kanten.
Sacred 3 skulle kunna vara ett spel med grym potential, ifall det hade utvecklats på rätt sätt. I min värld ska ett spel ge mig det där suget så att man inte vill sluta spela om mamma ropar ner en till middag, eller när det är dags att få sin skönhetssömn. Men i mitt fall fanns inte det suget under spelets gång, man kunde gärna spara och stänga av utan något problem.
Avsaknaden av en story
Ett spel som Sacred 3 behöver en välformad histora och story för att ge spelaren det där suget jag tidigare nämnde. Redan efter första minutens spelande så kände man sig vilse i spelets story. Man kastas in i en stor strid och spelet är igång. Samtidigt som man ivrigt försöker begripa sig på vad som händer uppstår nästa problem. Man har gjort ett tappert försök i att blanda hack ’n’ slash med humor. Det har bevisligen fungerat tidigare, men inte här. Det är svårt att ta en okänd röst på allvar varje gång man avslutar ett monsters liv, som helt plötsligt skriker ut meningar och ord som: ’’Sexy’’ och ’’Mhhmm I like’’. Det känns först och främst en aning perverst och väldigt oklart i vad för publik det ska locka. Men man ska inte enbart klaga och rata en story – givetvis finns det små ljusglimtar i spelet. Det finns vissa karaktärer som sticker ut ur mängden under spelets gång, och som faktiskt ger en typ av story där det behövs.
Grafiken skulle behöva putsas till
Grafiken är helt okej för ett spel som detta, man kräver inte lika mycket av ett hack ’n’ slash som ett FPS eller stealth-spel exempelvis. Dock finns det ytor som behöver putsas till. Världen man spelar i är lagom detaljrik för ett spel som Sacred 3. Träd, gräs och annat grönt saknar den där verklighetskänslan man ofta letar efter i ett spel. Det är kantigt och man har valt att använda samma modeller genomgående under spelets gång. Det blir lätt tjatigt efter en stund om man inte får se något nytt.
Karaktärerna är jag mest besviken på. Det känns som att det utvecklaren bör fokusera absolut mest på är de spelbara karaktärerna. De saknar det där lilla extra som får dem att sticka ut.
Ingets trams med loot
Något som man sett tidigare både i hack ’n’ slash-genren och de tidigare Sacred-spelen är hanteringen av loot. Det är helt slopat i Sacred 3 och ersatt av ett poängsystem där du sedan köper uppgraderingar inför ett uppdrag för att göra din karaktär starkare. Man slipper problemet av att tömma väskor vid varje tillfälle som ges, och istället enbart behöva fokusera på att döda monster och plocka upp guld. Guldet plockas dessutom upp automatiskt när man går på det.
För att summera Sacred 3 så är det ett ganska tråkigt spel, tyvärr. Det känns väldigt snabbt ihopklistrat utan någon riktigt röd tråd genom spelet. Grafikens brister kan man leva med, men det faktum att det inte finns någon direkt story förstör spelandet rejält. Jag är inte ute efter att enbart döda monster och rädda världen, utan jag vill veta hur, var och varför jag gör det.
[youtube id=”TFCURzNgCYo” width=”600″ height=”350″]
[recension titel=”Sacred 3″ betyg=”5″ skribent=”Tim Olivendal” datum=”2014-08-22″][/recension]