Jump Force Recension

Det enormt stora mangatidningen Shonen Jump fyller hela 50 år och det firas med dunder och brak med ett massivt fightingspel där drygt 40 stycken av mangavärldens största hjältar möts. Med hjältar som Son-Goku från Dragon Ball, Deku från My Hero Academia och Luffy från One Piece, för att nämna några, lovar Jump Force oss ett crossoverspel utan dess like.

Jag har läst manga sedan jag var liten. Både Dragon Ball och One Piece har fortfarande givna platser i min bokhylla och även om mitt intresse inte alls är lika stort idag finns det fortfarande en och annan animeserie som jag följer. Det går nog därför utan att säga att jag vart väldigt taggad när trailern till Jump Force avslöjades under E3 2018. Ett crossoverspel med mangafigurer är kanske inte helt nytt, men aldrig förr har det gjorts i denna stora skala! Hur skulle detta kunna bli något annat än tokhäftigt?

Tja… efter drygt 20 timmars speltid kan jag nog säga det. Jump Force är inte tokhäftigt. Inte ens lite.

Sura miner. Hela tiden.

Döden biter inte på mig!

Vi måste ha en anledning till att alla dessa härliga mangafigurer hamnat på ett och samma ställe. Därför har Jump Force ett story och vår huvudperson är ingen mindre än… du! Ja just det, du! Du får själva designa och forma din karaktär till den spelstil som passar dig bäst och kan lära dig ikoniska attacker och tekniker från de andra Shonen Jump-karaktärerna i spelet. Du kan skjuta en Kame-Hame-Ha-stråle som Son-Goku eller slå en Detroit Smash som Deku. Valet är ditt!

Såhär fräsig kan du se ut i Jump Force!

Spelet börjar med att du hamnar i skottlinjen i en intensiv strid. När du ligger där vid dödens dörrkarm blir du plötsligt återupplivad med hjälp av en mystisk kub. Inte nog med att du får ett liv på nytt, du får också superkrafter! Det dröjer inte länge innan du blir rekryterad till Jump Force, en slags elitgrupp bestående av alla dina mangahjältar som kämpar mot skurkar som vill förgöra världen.

Berättelsen är alltså inte direkt Shakespeare, utan påminner mer om en 13-årings första fanfiction. Det gör dock inte så mycket, för det är riktigt kul att se alla dessa färgstarka karaktärer tillsammans och det är faktiskt spännande att slåss sida vid sida med mina barndomshjältar!

Energistrålar, ninjatricks och gummiarmar!

Låt oss börja med de goda nyheterna. Striderna i Jump Force är hyfsat roliga och ser för det mesta grymt bra ut! De flyter på helt okej även om det kanske är lite väl enkelt och alla karaktärer är genomarbetade med unika animationer och attacker. Grafiken är märkbart bättre under striderna och även i de mest intensiva och extremt förvirrande stunderna (för tro mig, det är svårt att hålla koll på allt i striderna) glänser detaljerna genom.

Ljudeffekter och små detaljer i animationerna är ofta baserade på karaktärernas ursprungliga serier. Tar du skada under striden visas det på karaktärsmodellerna och det hjälper verkligen med att höja känslan av att du deltar i en extremt fartfylld kamp! Jag önskar bara att denna detaljrikedom hade funnits i resten av spelet.

Passa dig! Du vill inte bli träffad av Dekus specialattacker!

Roligast är att möta andra spelare online, vilket till stor del beror på den urbota korkade fiende-AI:n. Här finns dock problemet att spelets nätverksfunktioner inte är helt stabila. Jag blev utsparkad från flertalet matcher på grund av “inaktivitet”…. vilket är helt orimligt då jag bara sekunderna innan knappat loss på handkontrollen som en dåre. När detta dessutom händer under spelets berättelseläge och gör att jag får spela om uppdraget jag precis blivit klar med går jag i taket! När det funkar så funkar det bra och jag upplever inte mycket lagg, men när det strular så strular det också rejält!

Stridssystemet är som tidigare nämnt enkelt. Du blockar på en knapp, gör tunga eller lätta attacker på två andra och beroende på hur du lutar spaken rör du dig runt på banan. Ja, okej, det är lite djupare än så med speciella attacker och mätare för specialattacker och power ups, men det hela är väldigt enkelt att utföra, vilket kan vara både bra och dåligt. I Jump Force fall tycker jag att det är något positivt och det gör spelet väldigt lättillgängligt. Striderna är redan lite röriga och de enkla kontrollerna gör att det ändå känns som om du har någon form av koll på vad du gör. Däremot är spelet inte alltid speciellt bra på att förklara vad du ska göra eller varför du ska göra det. Detta gäller både i och utanför striderna och leder till en hel del frustration och letande i menyer efter förklaringar.

Men sedan har vi den där fruktansvärda AI:n som får mig att vilja kasta min handkontroll över Östersjön. Oavsett svårighetsgrad blockerar de konstant, men det är absolut värst i början av spelet. Anledningen att det blir lite bättre längre fram är att AI:n blir lite mer aggressiv, vilket också lämnar öppningar för oss spelare att slå tillbaka. Det känns helt felbalanserat.

Den bittra sanningen

Nu när jag berättat om spelets bra delar är det bara bita i det sura äpplet och erkänna det: Jump Force är en jäkla katastrof.

Jag vet inte om krutet lagts på striderna, som bara är okej, eller om de lagts på att försöka få in så många karaktärer som möjligt, men Jump Force känns extremt ofärdigt och stressat. Utanför striderna är allt stelt och livlöst. Spelarna får röra sig runt i Jump Force-basen mellan striderna och i princip alla NPC-karaktärer du möter har mer eller mindre samma kläder (Nej, det är inte en uniform) och hela basen känns bara…. tom. Inte ens den halvporriga 70-tals discolåten som spelas i bakgrunden gör det roligare. Det ser i alla fall hyfsat ut, om vi bortser från den plastiga glansen som alla karaktärer har. Det gör att de påminner lite om plastiga actionfigurer med polerade ögon och skulpterade perfekta frillor.

Fullt ös!

Sedan måste vi prata om animationerna utanför striderna. De är stela, ryckiga och uttryckslösa. Det är nästan en bedrift att de lyckats få alla dessa extremt färgstarka och expressiva karaktärer att se helt själlösa ut! Alla karaktärer ser konstant förbannade ut även när de låter överlyckliga och det är sällan något annat än munnarna rör sig i deras plastiga ansikten.

Allt detta märks som värst (eller bäst) under spelets berättelseläge. Inte för att ge ut några spoilers, men vid flera tidpunkter i spelet spöar du en och annan skurk från välkända mangaserier. Striderna slutar med att skurken flyr… eller ja, extremt långsamt går eller flyter ut ur bild, följt av våra hjältars chockerade flämt över hur snabbt skurken lyckades fly. De där hala rackarna! Sedan vet jag inte om det är tanken eller om det är en bugg, men det finns en karaktär i spelet som är med i filmsekvenser som inte ens har en röstskådespelare (och jo, han pratar under dessa scener).

För ett spel med så mycket innehåll och potential är det inte acceptabelt att det enda som egentligen lyckas i spelet är ett “Okej” stridssytem.

Besviken är bara förnamnet

En stor del av min frustration med spelet är att med enkla medel hade det kunnat blivit så bättre. Låt oss få justera färgen på vår karaktärs kläder, justera fiendens AI så att den inte blockar konstant, gör det klart för spelarna hur ert system fungerar. “Bara” sådana saker hade gjort att det varit helt annat ljud i skällan!

Jag har hoppats att varje patch ska kunna fixa något av alla problem spelen har, men blir gång på gång bara besviken. Laddningstiderna var vid release extremt långa och många, men med patcharna har det blivit lite bättre… dock är de fortfarande skrämmande många. Striderna lider fortfarande av en värdelös fiende AI, men av vad jag har sett och läst så verkar det verkligen som om utvecklarna lyssnar på sina spelare och försöker att släcka eldsvådan som Jump Force är så gott det går. Frågan är om det redan är försent.

Jag vill att Jump Force ska vara ett bra spel. Men jag kan inte blunda för det spel vi fått. Det är därför med ett tungt hjärta jag säger de orden ingen vill höra: Jag är inte arg. Bara besviken.

0 Delningar
Bra
  • Helt okej och detaljrika strider!
  • Kul att spela med vänner eller online
  • Ser ganska bra
Sämre
  • Stela och fula animationer utanför striderna
  • Den dummaste AI:n på år och dagar
  • Många laddningstider
4
Dåligt
Louise heter jag och jag bor någonstans söder om Stockholm med en vild katt och spenderar dagarna med jobb, kaffedrickande och en massa twittrande. Spel har varit ett intresse för mig så länge jag kan minnas och det har bara fortsatt att växa. Spel med stora världar, levande karaktärer och spännande historier är favoriterna. Bioware är för alltid min stora kärlek, men även Zelda, Tales of-serien och Persona-serien ligger mig varmt om hjärtat. Förutom spel så är jag en stor konst- och filmnörd. Seriöst, få mig inte att prata om film eller konst. Eller Biowares spel. Jag rabblar på i timmar.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.