Spelmode, del 23: Lootin’ & Shootin’ (Warframe)

När det där spelet jag inte minns namnet på släpptes såg jag fram emot att få spela med vänner och farma saker. Ägna en session åt att försöka få tag på nya saker och klara diverse sidouppdrag. Efter en totalflopp och en spark i skrevet med spelets DLC gav jag upp. Den enda ”ursäkten” löd: ”Men vänta, vi tänkte såhär när vi krossade familjejuveler och blygdben!” på Bungies officiella blogg. Känns överflödigt att säga att jag totalt tappade all respekt och tillit för de här människorna. Deras ”curlingspel” dog för mig. Det är första gången jag genuint ångrat att jag lagt tid och pengar på ett spel. Särskilt när något så otroligt mycket bättre har funnits där hela tiden.

Klädesplagg: T-shirt
Spel: Warframe
Motiv: Excaliburs hjälm
Köpt: Officiell merch (Warframe Store)

Warframe är utvecklat av Digital Extremes och är en spel med originell design, snygg musik. Det ger även mer innehåll än vad Bungie någonsin kan föreställa sig. Där deras lilla projekt är en villa är Warframe en stadsdel i jämförelse. Jag är inte bitter, men Bungies spel var flickvännen som lovade guld och gröna skogar, bara för att blåsa mig med tomma löften och lögner i slutändan. Warframe blev min rebound och oväntade nya kärlek. Jag ville ha ett grindspel där jag fick farma och ha möjlighet att slöspela med ett syfte. Warframe ger mig precis just det. Om och om igen.

Så vad är Warframe?

Warframe är ett free-to-play spel,dvs det är helt gratis att ladda ned från Steam eller t.ex. Playstation Store. Du tar rollen som diverse olika warframes och utför diverse olika uppdrag på en mängd olika planeter i vårt solsystem. Uppdragen är indelade i olika kategorier, med survival (överlev och samla tid), defence (skydda en kryotank mot vågor av fiender), exterminate (döda ett visst antal fiender), capture (fånga ett viktigt mål) med mera.

Allteftersom du spelar får du en massa material och olika blueprints som du kan använda för att bygga nya frames och nya vapen. Blueprints för vapen behöver vanligtvis olika material som du kan farma på de olika himlakreopparna, men frames kräver att du bygger de tre delarna – neuroptics, chassis och systems – separat. När dessa delar är byggda kan du sätta ihop en ny frame. Detta tar dock tre dagar att färdigställas. Detta låter kanske tradigt, men det har skapat en särskild typ av tillfredsställelse när det kommer till att bygga nytt och utöka sin arsenal. När du väl får nägot nytt känns det riktigt bra, för du har fått slita lite för det.

Du kan även få förfinade varianter av en del vapen och frames som får suffixet Prime. Dessa delar följer samma mall som tidigare, men du har bara chans att få dem från ett särskilt event som kallas Void Fissures. Där använder du olika nycklar för att ha en chans på någon av de sex saker som reliken kan innehålla. Du låser upp dem under själva uppdraget och får då chans att välja mellan de saker som de maximalt fyra spelarna har fått.

Det låter kanske komplicerat, men det är det inte. Det är mycket att lära sig – ja – men det är ett otroligt välfungerande system och själva nyckelmekaniken i spelet. Om en inte tycker om grind och farmning är det här inte intressant, kan tilläggas. Dock har spelet en väldigt tillfredsställande gameplay, så trots att det är stort fokus på just grind så har Digital Extremes lyckats skapa ett otroligt roligt spel att bara spela också.

Fashion Frame

Om det är något jag tycker om i spel är det att designa mina karaktärer. Warframe erbjuder det i överflöd och det är frustrerande roligt. Jag bestämde mig tidigt att gå på en grundläggande design, där mina frames skulle gå i svartvitt, med en hint av en mer karaktäristisk färg. När jag hittade frames med direkta element var det svårt att inte leka Pokémon och göra det väldigt tydligt vad de hade för element. Alla frames får samma typ av design, men vissa sticker jag iväg med och kladdar sönder ordentligt. Hydroid är ju spelets ”vattenpokémon” men med sina ansiktstentakler var det svårt att inte leka lite Cthulhu med honom istället. Oberon har en mer vegetativ design, så kan fick bli gängets Groot istället.

Det var en gång…

Spelet sträcker sig över en lång period och den tidigaste på tidslinjen är Orokineran.

För länge sedan styrdes Originsystemet av en ras som kallades Orokin. De var den dominerande, humanoida civilisationen på den tiden. Under en lång period styrde de och koloniserade sig flitigt och effektivt. De ägnade mycket tid åt genetiska experiment med olika DNA som de hittade på bl.a. Jorden. Orokin skapade till slut en ras av syntetiska varelser som kom att kallas Sentients. Detta var en del av deras expansion utanför Originsystemet och vidare till Tausystemet.

Det gamla kriget

När det ”gamla kriget” utbröt stod Orokin mot Sentients. Med deras förmåga att bryta ned väldigt avancerad teknologi lyckades Sentents överrumpla Orokin. Med insikten att de skulle förlora kriget försökte de med en ny approach. De ville skapa något som kunde duplicera sig och slåss autonomt. Mycket lutar åt att detta är the Infested, en muterad, organisk livsform som kan föröka sig genom att ta över sina offer. Orokin släppte ut dem bland utvalda befolkningar för att bygga en armé, men de tappade kontrollen över dem. Med denna massiva expansion utvecklade Infested ett eget medvetande. Detta hjälpte dock inte mot Sentents. Istället byggdes det vapen av den information som Infested gett, då Sentients inte kunde anpassa sig till mutationerna.

Orokin var nu desperata och började experimentera med voidenergi istället. Efter en olycka på skeppet Zariman Ten-Zero utvecklade några barn (Tenno) voidkrafter och speciella förmågor. De tog då kontroll över Transference-programmet. Istället för att bota barnen, skyndade på projektet för att forma dem till vapen. Warframes var en parallell teknologi de jobbade på samtidigt. En synergi upptäcktes, där Tenno kunde använda Warframes som ledare för voidenergi. Det sägs att Excalibur var den första frame som skapades vid den här tiden.

Tenno var ofta tvingade att länka sig med dessa frames utan restriktioner, vilket ofta ledde till att Wrframes gock bärsärk eller att barnen totalt tappade förståndet av smärta och förvirring. Efter att processen med transference var mer eller mindre färdigställd lyckades de slå tillbaka mot Sentients och nästan vinna kriget. Sentients var dock inte besegrade. De skickade då sin sista agent – Natah.

Kollapsen

Natah var en reseervplan, en Sentient som skapats enbart för att ta över Tenno. En infiltratör. Hon infiltrerade Originsystemet men kunde inte stoppa Orikin när de slog tillbaka. Orokin må ha varit segrare till en början, men Tenno bestämde sig för att förråda Orokin. Detta ledde till vad som skulle komma att kallas Kollapsen i historieböckerna.

Kriget var över, med Sentents borta och Orokin förintade. Allt Natah behövde göra var att avsluta sitt uppdrag och förgöra Tenno. Det fanns dock en risk för att datan kunde bli korrupt när en Sentient tar sig in i Originsystemet. Detta gjorde att hon inte kunde avsluta sitt uppdrag och istället utvecklade empati för Tenno. Hon förrådde Sentients och tog till sig Tenno som sina egna barn.

Grineer

De var tidigare arbetare och/eller slavar åt Orokin. De utnyttjade tillfället i kaoset och startade uppror runtom systemet. De stal Orokinskepp, vapen och den kloningsteknologi som skapad dem innan de flydde. Under denna period utmätte Orokintvillingarna hämnd och började bygga en armé av lojala Grineers. Med tiden blev de enväldiga härskare över dem, och fick titlarna drottning. Den äldsta av dem är drivkraften och är en kraftfull och våldsam natur. Trots att hennes kropp är Grineer är hennes medvetande Orokin. Orokin överförde medvetanden till ett otal kroppar genom en metod som kallades Continuity. Med denna kunskap försöker hon skaffa en ny värd och fly sin gamla, döende kropp. Den yngre tvillingen kallas för Worm. Hon är den mer ungdomliga av dem. Med sina sadistiska sidor hotar hon att äta de Grineer som inte klarar av att utföra sina uppdrag.

Corpus

Ingen vet exakt hur urpsrunget till de tidigare Corpus ser ut. Var de tjänare för Orokin eller var de bara dyrkande kolonisatörer? Med tiden lyckades de etablera sig i systemet, strax efter att Grineer fått makten. De ockuperade diverse ruiner och vrak på olika planeter. De samlar olika teknologi för att växa i styrka och antal. När de blivit tillräckligt mäktiga utfärdades ett handelsavtal med Grineer. De fick teknologi av dem, i utbyte av råmaterial och valutor.

Warframeeran

Osagda århundraden senare är Corpus den styrande kraften när det kommer till ekonomin och forskning. Grineer har ett tvehövdat förhållande med dem, då de både strider mot dem, men även för handel med dem för att uppdatera sina konstant sönderfallande kroppar. Infested har knuffats tillbaka och med undantag för diverse infesteringar på vissa planeter har de sitt hem i Orokin Derelicts, en avlägsen plats som glömts bort i tiden. Det enda undantaget är Eris, där de har mer kontroll.Det enda som finns kvar av Orokin är deras Primeteknologi i form av vapen och Warframes. De få som fortfarande finns kvar har bosatt sig i Void.

Tenno har återuppväckt, men minns inte något av deras förflutna. Många Tenno har legat i kryosömn, redan kopplade till en Warframe. Corpus har börjat försöka återuppbygga Outer Terminus och Grineer har, ledda av Tyl Regor, upptäckt en Sentient. Genom Originsystemt upptäcks Oculystdrönare av Tenno och Sentients misstänks komma tillbaka. Det är fullt möjligt att de kommer återvända till systemet för att avsluta det de en gång påbörjade.

När det bästa av det bästa förenas

Jag testade Warframe när det släpptes. Jag blev intresserad av den extremt originella designen på alla Warframes, men avskräcktes då jag trodde att spelet skulle vara starkt fokuserat på onlineläget. Då ville jag spela själv och göra mitt, men idag är jag mycket mer angelägen att spela med andra. Moerda kan intyga det i diverse spel.

Dels har spelet ett fantastiskt gameplay som känns väldigt naturligt med tangentbord och mus. Jag skulle nog påstå att det höga tempo och vansinniga mobilitet som spelet har nästan kräver det för bästa upplevelse. Det känns som jag spelar ett Platinum Games-spel, mer specifikt Vanquish, fast med ännu högre tempo!

Den story som spelet hittills gett mig är fantastisk och det är bland det bästa röstskådespelet jag har hört. Inte så mycket för själva insatserna – som är riktigt bra – men för hur de har mixat ljud och de små detaljerna i hur de uttalar vissa ord. Det skapar en så otroligt mycket mer genuin och stark känsla och jag är galet imponerad över hur bra och autentiskt allt känns. Jag kommer till exempel aldrig kunna säga ”Rap. Tap. Tap.” utan att få rysningar. Där har ni ett praktexempel på hur du skapar en obehaglig och skrämmande känsla, med en fantastisk ljuddesign för talet.

Utöver en otroligt tillfredsställande gameplay och story har du även ett lootsystem som är det bästa jag har sett. Du behöver material för att bygga allt. Vissa saker är sällsyntare än andra. När du väl har de material du behöver kan du bygga komponenter till nya frames och när du väl har alla delar klara tolv timmar senare kan du bygga din Warframe. Det tar tre dagar och att hålla koll på sin foundry och se hur mycket det är kvar på diverse saker får det att kännas som en liten julafton varje gång du kan plocka ut något. Du kan skynda på produktionen, men det förstör bara förväntningarna. Att få vänta på sakerna är en del av upplevelsen. Att samla material och farma är spelets nyckelmekanik och de får det att kännas oförskämt roligt.

Det här blev nästan en recension, nej – en hyllning, till spelet ifråga och jag är helt medveten om det. Det erbjuder snygg design, bra musik, fantastiskt röstskådespel, tonvis av innehåll, bra gameplay och en bra story. Efter 300+ timmar är det fortfarande förbluffande att det här spelet konstant uppdateras och är gratis efter så många år. Jag bugar mig för er, Digital Extremes. Vissa hjältar bär inte syandanas.