Spelmode, del 11: Ghost pånyttföds (Destiny 2)

Som ni märker blev veckans artikel lite sen, särskilt med tanke på att det är nästa vecka nu. Jag var på tjejkväll och födelsedagskalas på fredagen och lördagen, så tiden försvann i samma takt som mitt förstånd då det var alkohol inblandat. Att det inte dök upp något på söndagen beror helt enkelt på att jag befann mig i zombieläge och halvkoma. Jag tyckte det var en fantastisk idé att dricka äppelpaj (inte Varm&Kall) under tillställningen. Att jag rasade i säng runt sex på morgonen, full som en kastrull gjorde inte saken bättre. Men bättre sent än aldrig! Nu kör vi.

Klädesplagg: T-shirt
Spel: Destiny 2
Motiv: Ghost
Köpt: Loot Crate Gaming

När Destiny släpptes fick vi erfara helt fantastiska kommentarer från Peter Dinklage, även känd som Tyrion Lannister i Game of Thrones. I Destiny hade han en annorlunda roll som var svår att sätta fingret på. Att han var vår artificiella kompanjon och rådgivare under spelets gång förstod vi, men hur var hans karaktär? Vad för typ av AI skulle han föreställa?

Jag gillade hans röst enormt mycket och med den mix som den fick passade han otroligt bra som Ghost. Att Peter inte var särskilt taggad på att spela sin karaktär återspeglades i hans repliker. Jag gillade hur han var den där stela, monotona figuren som på sin höjd visade lite fascination och förbryllelse emellanåt. Han var inte en campy sidekick utan en seriös och monoton AI som helt enkelt inte skulle känna för mycket. Ibland lyste skådespelarinsatsen igenom och det gick då att höra hur Bungie egentligen ville att Ghost skulle spelas. En campy sidekick.

I förhållande till rollens karaktär gjorde Peter ett dåligt jobb, vilket inte är så mycket en åsikt som fakta idag. Ghost skulle vara mer levande, mer nyanserad, men det var inte vad Peter gav oss i sitt framförande. Som spelare visste en inte det här (till en början) och sättet han levererade replikerna på var ändå bra. Eftersom Destiny-serien är EGG-spel (ja, jag tänker fortsätta kalla dem för End Game Grinders!) gjorde du samma sak om och om igen, så vissa repliker satte sig lite extra starkt. “Fallen…AND Hive. I hope we can avoid the cross fire” var en kommentar som en hörde varje gång en sprang ned i Cosmodromens underjordiska gångar. Det var inget dramatiskt, inget märkvärdigt, men ett av de där starkaste minnena från första spelet. Och det är ett fint minne – nostalgi i sin renaste form.

Destiny 2 – Ghost 2.0

Nolan North (Nathan Drake – Uncharted-serien, Dr. Edward Richtofen – Call of Duty: Black Ops III) tog över rollen som Ghost i första spelets tredje expansion, The Taken King. Bytet var oväntat för många, för att inte tala om ovant, men han har fyllt rollen alldeles utmärkt. När Nolan tog över blev Ghost plötsligt en person, med personlighet och nyans. Språket blev mer målande och i Destiny 2 får vi ta del av en helt ny typ av Ghost. Inte bara spelet har fått en rejäl uppsving, men den mest närvarande karaktären i spelet har äntligen hittat hem.

Efter öppningsuppdraget får vi ta del av en prestation som får det att göra ont i hjärtat när en hör honom prata med dig. Han vill hjälpa och försvara dig, men han vet att han inte kan. Det tär på honom och han lägger skulden på sig själv på ett subtilt och trovärdigt sätt. Tillsammans med en mix som får hans röst att låta glitchig, hackig och skrotfärdig blir det perfekt. Med tanke på vilket tillstånd både du och Ghost är i är det inte konstigt, men han känner fortfarande skuld över att han inte kan göra mer. Vi vill inte att han ska göra det och det är fantastiskt och riktigt snyggt.

När döden inte är slutet längre

Ghosts är skapelser av Traveller. Denna stora, vita sfär ses som essensen av ljuset. I Destinys värld är polariseringarna väldigt distinkta och ljus och mörker är de två urkrafterna. Mörkret representeras av Hive och de uråldriga drakarna. De tar. De måste ta. Att ge bort sin kraft är inte en del av svärdlogiken som de följer. Traveller följer dock en annan väg, med guardians som sina tjänare. Ljuset ger och kan inte tas, det måste fås som en gåva om en ska kunna använda det. Med Ghosts har Traveller skapat en massa små sonder som med ljusets hjälp kan väcka döda till liv.

Det låter kanske som en morbid process, men med ljuset ges essensen tillbaka till kroppen och det är så du tar din roll i världen. Ljuset är det som ger guardians förmågan att använda sina olika förmågor och sina superattacker. Med hjälp av ljuset kan guardians behärska de tre elementen och det är med Ghosts hjälp som återuppståndelse blir en vardagssak. Utan ljuset är du bara en människa. Dör du så dör du. Det finns ingen Ghost som kan återuppväcka dig längre.

Självmordsattacker blev en stor del för guardians i deras kamp mot sina fiender, med en helt ny betydelse.Det finns berättelser om hur guardians har kastat varandra in i motståndares krabbtankar från hundratals meters höjd, bara för att de skulle riva av en superattack som fullkomligt tillintetgör motståndet. Och sig själva. Med Ghosts hjälp är de tillbaka på benen oskadda sekunderna efteråt. Denna typ av krigföring var inte möjlig innan Traveller och dennes Ghosts.

Från opersonlig assistent till wacky sidekick

Ghost började som en ganska passiv figur i spelet, ett verktyg för att kunna ge den nästintill stumma spelaren en talan. Det var Ghost som kommunicerade med alla karaktärer i spelet och spelaren stod mest där som en saltstod och lyssnade. Med tiden har Ghost fått en mer prominent roll. Från och med the Taken King, då Nolan tog över, har fokuset legat på att ge Ghost en karaktär. Sakta men säkert har hans dialog utvecklats och karaktären har fått mer personlighet att jobba med. Till en början ville jag inte se en campy sidekick som fjantar runt vid sidan av storyn, men de har skrivit in Ghost och Nolan på ett riktigt bra sätt i tvåan.

Senare i spelet kommer Ghost samspela med en karaktär som kallas Failsafe. Jag vill så otroligt gärna se en spinoff-serie eller kortfilm med de två! De har en fantastiskt kemi och hör till de roligaste dialogerna du får ta del av i spelet. Att Nathan Fillion är fantastisk som Cayde-6 visste vi redan. Om du kastar in honom tillsammans med Ghost och Failsafe har vi en serie som aldrig behöver ta slut. Är det något som är viktigt i spel så är det personkemi och när två karaktärer liksom hittar varandra är det svårt att blunda för det. Ghost och Failsafe är ett underbart par och jag hoppas vi får se mer av dem i expansionerna som kommer.

Uppfostrad av NES och SNES, med en förkärlek till pixlar och chipmusik. Fastnar för de små detaljerna och fingertoppkänsla i spel. Skriver 8-bitsmusik som ViperofVic på youtube.

Vad tycker du?

0 0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.