Spelvärlden börjar sakta men säkert anamma 4K som ett slags standard, även för mindre releaser. Den extra detaljrikedomen 3840 x 2160 pixlar ger över 1920 x 1080 börjar faktiskt på allvar utnyttjas, och det märks. För spel med högre krav på precision och silkeslen bilduppdatering kommer 1080p antagligen att vara hållbart ett tag till, men för ren och skär grafisk njutning är det 4K och HDR som gäller. Det får till och med denne luttrade skribent erkänna. Men det är en djungel av skärmar att välja mellan vad gäller spelande, inte minst på PC. Den här recensionen behandlar ett av många val, nämligen skärmen Philips Momentum 32M1N5800A.
Kärt återseende
Philips Momentum-serie är min hemavdelning. Jag har använt märket regelbundet sedan 2016 och blev lite smått kär i serien när den släpptes som en gigantisk skärm för cirka två år sedan. Dessa är skärmar som används flitigt varje dag i undertecknads hushåll och de har mellan få och inga kvalitetsproblem under resan så här långt. Det känns svårslaget i ett klimat där den planerade livslängden för en produkt gör att fem års tjänst känns som en veterantid. Philips Momentum 32M1N5800A är med andra ord ett kärt återseende. Det sagt är det också ett gyllne tillfälle att ta sig en ordentlig titt på nyheterna som tillkommit.
Fysik
Foten är tro det eller ej det första jag lägger märke till vid uppackningen. Den är fortfarande svart-och-svår till vibbarna, men har en form som är både bra ur balanssynpunkt och estetiskt tilltalande. Som vanligt är fästanordningen dessutom föredömligt enkel och skärmen rätt så lätt för en 4K-panel på 32 tum. Kanske är det på grund av denna lätthet som skärmen är vridbar 90 grader åt både höger och vänster för lite fantastisk TATE-mode (de flesta skärmar är bara vridbara 90 grader åt vänster ELLER höger).
Kontakterna på Philips Momentum 32M1N5800A förblir dock placerade på undersidan. Trots en bra kabelsamlande anordning där bak är det svårt att rotera skärmen och fortfarande ha kontroll över härvan. Att USB-portarna också är förvisade till undersidan är olyckligt; de är riktigt dryga att försöka komma åt. Det är ett designproblem (om du frågar mig) som alla moderna skärmar delar. Som en spelare som ofta byter USB-attiraljer för att ladda dem, köra trådat eller vad som, skulle jag uppskatta en lättillgängligare USB-hubb.
Philips Momentum 32M1N5800A är med sina 32 tum annars aningen för stor för mig. Den står i skrivande stund mindre än en meter från ansiktet och blästrar sina 400-500 nits rakt in i mina ögonglober. Dess fysiska dimensioner gör helt klart att jag hade velat avnjuta den på litet större avstånd. Fram till dess får lågt blåljus-läget stå mig bi.
Prestation
Philips Momentum 32M1N5800A är som sagt ett litet monster på 32 tum med möjlighet till allt från 800 x 600 till 4K-upplösning. Panelen är en IPS-skärm som på de allra flesta monitorer med grafik i fokus i dag. Den är helt enkelt stor och färgglad. Tyvärr belyses den med traditionell LED (som Philips gärna kallar W-LED). Kontrasten är med andra ord föga imponerande, framför allt på nära håll. Den här skärmen kommer alltså knappast att ersätta din TV (fast det trodde du nog inte heller).
Skärmen uppdateras i 60, 120 eller 144 bilder i sekunden, och är således god för de flesta sorters spelande. Den har stöd för Nividia G-Sync (i DisplayPort-kontakterna) och AMD FreeSync Premium för att underlätta kommunikationen med grafikkortet och ge dig en lenare bilduppdatering. HDMI-portarna är 2.1-standard och DP är 1.4 – där finns två av varje, vilket är mer än du lär behöva. USB-portarna är 3.2 och fyra till antalet, varav hälften är snabbladdande. De kopplas in enligt konstens alla regler via den sista kontakten, en uppströms USB-B.
Den sista utgången är en ljudutgång. Philips Momentum 32M1N5800A har två egna högtalare som kan plocka ljudet direkt via DP- eller HDMI-portarna. De har i och för sig hela 5 watt i effekt vardera, men du vill nog ändå använda separat ljud. För det finns denna traditionella 3,5 mm-port.
HDR-inställningarna utgår från HDR400-certifiering, vilket ger en helt okej HDR-upplevelse. Själv använder jag inget annat än DisplayHDR 400-inställningen. Alla andra inställningar lämnar något i övrigt att önska – framför allt gällande färgerna gul och röd samt skärpan. DisplayHDR 400 ger ett skarpt och ljust utgångsläge som du sedan kan finjustera i Windows, Nvidia:s kontrollpanel eller rentutav i det spel du vill spela.
| Storlek | 32′ (80 cm), 10,55 kg (med stativ) |
| Panel | IPS-LCD, (W)LED-belyst (ljusstyrka 500 nits) |
| Upplösning | 4K (3840 x 2160), DisplayHDR 400 |
| Uppdateringsfrekvens | 144 Hz (DP), 120 Hz (HDMI); G Sync (DP), FreeSync Premium, 1 ms fördröjning (grå-till-grå) |
| Anslutningar | 2 x HDMI 2.1 2 x DP 1.4 4 x USB 3.2 (2 snabbladdande) (kopplas in via USB-B uppströms) 1 x ljudutgång (3,5 mm) |
| Övrigt | Högtalare (2 x 5W), Bild-i-bild (2 enheter) |
| Energiklass | G (64 W) |
Annat smått och (mindre?) gott
Philips-skärmar har ett responsivt menysystem (OSD) som jag verkligen gillar. Till Philips Momentum 32M1N5800A får du dock ingen fjärrkontroll att komma åt det med, utan förvisas till en styrvårta på skärmens baksida. Denna är dock, oavsett vad marknadsföringen säger, lite bökig att komma åt, och kräver lite fingerfärdighet för att manövrera ordentligt. Lyckligtvis är det sällan en behöver pilla med den.
Som de flesta 4K-skärmar har Philips Momentum 32M1N5800A stöd för bild-i-bild (PiP) om du vill kika på två enheter samtidigt. Du kan också välja vilken av dessa enheter du vill ska ljuda ur högtalarna.
Som pricken över i:et måste jag nämna den söta kroken att sätta på hållarmen, så du kan låta eventuella lurar eller ett headset vila bakom skärmen – out of sight; out of mind. På precis samma sätt är AC/DC-enheten helt intern, så du slipper behöva gömma en halvstor strömdosa.
På tal om ström så är det här ingen snålis enligt dagens mått. Med sina 64 W i förbrukning är den på G-skalan i energiförbrukning. Den är dock rätt kylig i driften; här finns ingen restvärme att tala om. Alla watten verkar med andra ord användas med förnuft.
Det är svårt att inte bli lite betagen av den färgkavalkad som Philips Momentum 32M1N5800A levererar rakt in i mina ögon. Det är dock inte utan att man börjar tycka att LED (eller W-LED) som belysningsteknologi är hopplöst föråldrad. Det hindrar skärmar som denna från att nå sin fulla potential, som antagligen ligger i miniLED eller OLED/QLED. Varken 4K eller en okej HDR-inställning är nog för helt och hållet att väga upp den tråkiga svärtan. Jag kommer dock att få sjukt svårt att gå tillbaka till Full HD/1080p efter den här testkörningen. Det är nog dags även för mig att uppgradera till 4K. Men det blir inte en Philips Momentum 32M1N5800A. Kanske blir det en Evnia?
