Wingspan: Oceania Expansion – Recension

Årets julklapp 2023 är enligt uppgift sällskapsspel, så det passar ju som fisken i vanten att recensera en nysläppt expansionsmodul till den digitala varianten av ett på många sätt unikt spel. Wingspan har vunnit högvis med priser, både i fysisk utgåva och digital variant, och med Oceanien-expansionen tar den digitala utgåvan åter ett steg närmare originalet.

Wingspan: Oceania Expansion har världen för sina fötter och det faller på min lott som redaktionens meste (och troligen ende) fågelskådare (292 sedda arter i Sverige) att knappra ihop en recension så här i adventstider.

Wingspan lanserades i kortbaserat brädspelsformat 2019 och kom ut i Steam-kostym under 2020. Genom att samla och spendera ägg och olika sorters mat som fåglar äter gäller det att spela ut olika fågelkort i de tre olika biotoperna skog, gräs och vatten. Korten, representerade olika fågelarter, och deras egenskaper, genererar på olika sätt poäng av vilka den spelare som vid slutet fått mest förstås blir spelets vinnare.

Jag har själv inte spelat det fysiska brädspelet ännu, men erhöll för något år sen steam-spelet. Det får sägas att vårt första intryck av varandra inte var nåt vidare och efter mindre än en spelomgång gav jag upp och gjorde nåt mer actionbetonat. Spelets regelsystem är inte så farligt invecklat, men inte alls bara tuta-och-köra-intuitivt som jag hade hoppats på. Att spela i tutorial-läge först underlättar mycket. Att tutorial tar runt en halvtimme att tröska igenom ger en fingervisning om att det inte är fia med knuff precis. Fördel då med det digitala formatet så en massa saker händer automagiskt istället för manuellt.

Fåglar från södra halvklotet

Oceania Expansion är spelets andra expansion efter den europeiska, vilket också följer det analoga spelets expansioner. Expansionerna innehåller föga förvånande en bunt fåglar från olika platser i världen att addera till originalets nordamerikanska. I det aktuella fallet handlar det om fåglar från framför allt Australien och Nya Zeeland, såsom undulat, kea, kookaburra, emu och kiwi.

 Dessutom introduceras nya mekaniker och i Oceanias fall det nya födoämnet nektar som fungerar på ett annat sätt än de övriga. Och det är ju Oceaniaexpansionen som skall recenseras, även om spelet i sig och kan tänkas få en liten släng av sleven. Vi kan ju alltid ta något kort om grafik och ljud till exempel.

Grafiskt är det en behaglig representation av det verkliga spelets material. Inte exakt fotografiskt naturtroget men lite mjukare. Likaså är soundtracket en exposé i mindfulnessdoftande indie-singer/songwriter-musik. Lågaffektivt. Avslappnande.

Uppbyggnaden av gränssnittet med spel på flera skärmar som det skall bläddras fram och tillbaka mellan är mindre avslappnande, men det handlar kanske om att bibehålla någon form av överskådlighet där den finns, jämfört med att mosa ihop det hela på en skärms höjd och få ett betydligt grötigare om än tekniskt sett överskådligt resultat.

Krånglig spelmekanik

Expansionernas uppgift är ju att tillföra mer volym och variation, men det medför ju tyvärr också mer invecklade spelmekaniker. Den som inte redan är en initierad spelare kan mycket väl avskräckas. Tur då att datorspelet inte förlitar sig på att mänskliga spelare ska hålla ordning på allt själva. En bieffekt av att vara mindre insatt i regelsystemet är att jag även om jag tror att jag har en sund strategi, faktiskt inte har en aning om ifall jag vinner förrän den slutgiltiga poängräkningen skramlar upp på skärmen. Det glunkas också i buskarna om att införandet av nektar helt förkastar tidigare typer av strategi och spelstilar. Ett paradigmskifte således, vilket ju kan vara både bra och dåligt.

För att runda av, så var jag utifrån tidigare erfarenhet ypperligt skeptisk till Wingspan, men det är uppklarat nu. Vi är kompisar. Oceania-expansionen som det ju egentligen handlar om här komplicerar relationen såtillvida att en optimal strategi för de nya mekanikerna som införs är mer mentalt ansträngande, men det kan också vara en vanesak.

Den stora nackdelen med att spela brädspel över internet på detta vis är att man går miste om samkvämet. Den som gillar spel men inte önskar mänsklig interaktion ser det antagligen som en fördel, men för den som liksom undertecknad likställer spelkväll med göt tjöt blir det mindre skoj, även om det finns möjlighet för flera spelare att turas om vid samma dator eller för den delen snacka via t.ex. Discord, men samma sak är det ju inte.

Wingspan: Oceania Expansion lanserades för Steam, iOS och Android den 12 december 2023

Bra
  • Som alltid med digitala brädspel bra med automatisering av t.ex. turagning och poängräkning
  • Väl fungerande digital representation av fysiskt spel
  • Kookaburra
Sämre
  • Grötigt gränssnitt automatisering till trots
  • Nya mekaniker som radikalt förändrar spelstrategin jämfört med grundspelet.
  • Ytterligare komplicering av ett redan esoteriskt spel, vilket lär försvåra för nya spelare.
7
Gillar
Jag gillar mest av allt de gamla spelen, och tidiga konsoler i all ära, men textbaserat och ASCII-grafik ligger också högt på listan. Moderna spel med retrokänsla går också bra om det kniper, och egentligen är det nog innovativitet med enkla medel som fascinerar.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.