Doraemon Story of Seasons Recension

Doraemon Story of Seasons slår samman den japanska ikonen och klassiska spelserien till en upplevelse som är både mysig och frustrerande.

Doraemon är inte direkt någon känd figur här i norden. Den obskyra katten utan öron är däremot en stor kultfigur i hemlandet Japan. Doraemon har av någon anledning också en nivå av ryktbarhet i Spanien. På grund av figurens anonymitet i Sverige är det extra svårt för en person utan kunskap eller erfarenhet av Doraemon att riktigt uppskatta nyanserna i Doraemon Story of Seasons. Spelet är i sin kärna ett Harvets Moon-spel, numera känt som Story of Seasons, men det är färgat genom ett glas av klassisk Doraemon.

Inför den här recensionen var jag tvungen att studera figuren som lånar sitt namn till spelet. Även om jag har svaga minnen av Doraemon från semestrarna i Spanien under min barndom gav några timmar på tuben insikt i seriens jargong och tematik. Det blir helt klart lättare att uppskatta Doreamon Story of Seasons när man är bekant med serien.

Fångad av en stormvind

Doraemon Story of Seasons börjar med en vackert animerad filmsekvens i vilket huvudpersonen Noby, Doraemon och deras vänner transporteras till en annan dimension tillsammans med ett magiskt träd. I den nya världen får de ta på sig arbetskläder och hjälpa till – trots att de är barn. De möter och lär känna bybor samt får nysta i de mystiska omständigheterna som tog dem dit. Det är en vrickad story som efter inledningen sakta bleknar i förhållande till mikroberättelserna i byn Natura.

Världen i sig är vacker och påminner om en interaktiv vattenmålning. Miljöerna är rika i detaljer som får dem att kännas bebodda och gamla som ett rustikt samhälle ur en sagobok. Stilen på karaktärerna lever upp till mangan och de senaste årens anime. Både karaktärsporträtt i dialoger och animationer gestaltar figurerna från serien, även om deras karaktäristiska drag är något nedtonade för att passa spelets stil. Till exempel är Giant en mobbare som konstant slår och hotar Noby i serierna, men som i Doraemon Story of Season enbart har ett vilt temperament. Fans av serien kommer dock känna igen vännerna.

Som du sår får du skörda

Lägger vi allt förknippat med Doraemon åt sidan finner vi ett traditionellt japanskt bondespel situerat i en sömnig by med ett galleri av personligheter att bekanta sig med. Du sår, vattnar, skördar och uppgraderar dina verktyg, samlar, fiskar och gräver för att sakta men säkert nå toppen av bondelivet. Kossor och höns finns också. Doraemon Story of Seasons behåller många av de mekaniska strukturer som föregående spel i serien. Till exempel har du en stamina-mätare som dikterar hur mycket du kan arbeta innan du behöver äta och vila, byborna har egna preferenser när det kommer till gåvor och kalendern har festivaler och andra händelser att se fram emot.

Noby är en latmask och odåga som ändå lyckas bli bonde.

Utan att gå in på detaljer har Doreamon Story of Seasons många system som tillsammans skapar ett balanserat utbud av aktiviteter. Däremot är det ytterst viktigt att anpassa sig till spelets (och genrens) grindiga natur. Att uppgradera huset första gången kostade mig timmar i resurssamlande och då hade jag egentligen bara skrapat på ytan av vad spelet har att erbjuda i form av uppgraderingar. Doraemon är en figur med många uppfinningar i sin ficka och var och en (när du hittar dem) underlättar vissa moment i det dagliga arbetet på gården. Till exempel möjligheten att vattna fler rutor eller springa fortare. Men här hade spelutvecklaren istället kunnat låta kapa vissa mer monotona moment helt från ekvationen. Jag hade till exempel föredragit en manick som vattnade mina grödor åt mig.

Doraemon Story of Seasons är i spelmekaniken väldigt traditionellt, där varje syssla är ett knapptryck och varje mål genomsyras av ett rigoröst samlande av resurser. För vissa är detta terapeutiskt och erbjuder en stunds lugn från vardagsstressen. Andra tittar på det och ser inget annat än monoton och enformig speldesign. Av den anledningen riktar sig Doraemon Story of Seasons mot en nischad målgrupp, även om anpassningen av Doraemon ger sken av att tilltala en bredare marknad.

Temposkiftningar sviktar

Mitt största problem med Doraemon Story of Seasons är inte spelmekaniskt, jag kan uppskatta grind. Doraemon Story of Seasons har däremot ett tempo som ger ett fruktansvärt dåligt intryck. Det tar nämligen över en timme att komma igång med spelet och ytterligare flera timmar för allting att börja rulla. I jämförelse går varje enskild dag för fort och lämnar bara utrymme för ett par aktiviteter. Parat med ett staminasystem beroende av vila och mat, får du en trög inledning som riskerar att tråka ut spelaren snarare än underhålla.

Den här känslan färgar av sig på hela spelet och ger ett dåligt första intryck. Mycket av det som drar ut på tiden är långa tutorials tänkta att introducera spelaren för livet på gården. Men när spelet förklarar vartenda handling i långa dialoger kan en enkel sak som tre knapptryck ta fem minuter. Och när allt i spelet blir presenterat på samma sätt är det farligt nära att du dör av tristess.

När inledningen är ur vägen och alla utdragna tutorials avklarade övergår Doraemon Story of Seasons till ett mer behagligt lunk. Men släpper du inte på den initiala känslan går det inte att njuta av det som faktiskt är bra i Story of Seasons: grafiken, interaktionerna och spelupplägget.

Mysfaktor med några brister

Generna från Harvest Moon är ändå starka i Doreamon Story of Seasons. Det har en inneboende mysfaktor som gör dig alldeles varm på insidan, på samma sätt som en kopp gott te. Även om humorn inte är lika accentuerad här som i serien spänner sig smilbanden ändå mellan varven. Spelet har till och med några vemodiga ögonblick. Men för det mesta är Doraemon Story of Seasons trallvänligt och mysigt.

Mycket är tack vare de fantastiskt vackra miljöerna. Likt handmålade landskap i akvarell gör de ett ypperligt jobb med att få dig att slappna av. Övergångarna mellan årstiderna är förtjusande förvandlingar som sker precis när du börjar tröttna på omgivningarna. Musiken är tyvärr inte lika slående som det visuella och låter mest generiskt i sammanhanget.

Doraemon Story of Seasons, utkiksplats.
Det är något mystiskt med det där trädet… men vad?

I längden kan mysfaktorn dock spricka. Doraemon Story of Seasons har ett par ojämnheter som skär i spelkvaliteten. Till exempel kan du inte se din stamina utan att behöva gå in i en meny. Noby säger visserligen att han är trött vid vissa intervall, men du har ingen översikt på hans välmående. På samma sätt kan du inte se vad resurser är värda utan att gå ända till borgmästaren och kolla bokföringen på hans kontor. Uppdrag får du hålla koll på själv, utan loggbok eller markörer. Och varje gång du ska plocka upp en resurs behöver du röra karaktären, även om flera föremål är inom räckhåll. Dessa och andra små egenheter är inget som du direkt märker förrän du avverkat ett par tiotal timmar med spelet. Men då är det också svårt att ignorera dem.

För de med specifik smak

Det är min uppfattning att Doraemon Story of Seasons inte lämpar sig för den generella gamern. Hen som vill plocka upp det här spelet behöver gilla japansk design, långsamt tempo, tidskrävande investeringar och mysig grafik. Är du en person som gillar Stardew Valley kan Story of Seasons vara en chansning, med risk för att du finner spelmekaniken föråldrad. Doraemon Story of Seasons lämpar sig bäst för fans av spelserien som växte upp med Harvest Moon-spelen och som uppskattar de senaste titlarna från Story of Seasons.

Summering
Doraemon Story of Seasons är ett gediget bondgårdsspel där mysfaktorn är mycket hög. En frustrerande långsam inledning och ojämnt tempo gör upplevelsen lite onödigt jobbig dock. Ett spel för fans.
Bra
  • Vackra miljöer
  • Interaktionerna med karaktärerna
Sämre
  • Introduktionen
  • Små skavanker
7
Gillar
Jag är en gamer av den gamla skolan och uppskattar både spel som utmanar mitt tålamod och spel som jag kan fly in i. Mina bästa minnen kommer från Super Mario Bros. 3, Mega Man, The Legend of Zelda och Final Fantasy. Nu finner jag mina kickar i Destiny, Bloodborne och Shovel Knight och gömmer mig i Bethesda och BioWares världar.

Vad tycker du?

0 0

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.