G-LOC Air Battle AGES Recension

G-LOC Air Battle må ha SEGA:s bästa sinnen bakom sig, men är i slutänden en relik som bevisar att även solen har sina fläckar och att allt inte var bättre förr.

G-LOC är en omstoppad förkortning för Loss of Conciousness by G-Force. Detta flygspel utvecklades och släpptes av SEGA själva i arkadhallarna 1990. Själva arkadmaskinen utgjordes av en rörlig cockpit som antagligen var spelets största dragningskraft när det begav sig. Nyhetens behag har dock avtagit aningen sedan dess och kvar är bara en bitter påminnelse om att allt inte var bättre förr.

G-schlock

G-LOC Air Battle är en stickling i SEGA:s After Burner-serie och delar många av dess nyckelpersoner. Det är till exempel Yu Suzuki (Hang-On, Shenmue) som står för designen och Hiroshi Kawaguchi (OutRun, Space Harrier) som står för musiken. Spelet drivs av ett moderkort i den så kallade Super Scaler-serien som gjorde spel som just After Burner, OutRun och Space Harrier till riktiga ögonstenar i 80-talets arkadhallar. Därför är det så förvånande att G-LOC Air Battle är så fruktansvärt intetsägande och tråkigt. När man tittar på vad teknologin och människorna bakom den lyckats med tidigare skaver det här.

Precis som andra Super Scaler-spel är G-LOC Air Battle en uppvisning i 3D-spel genom spritemanipulation. Alla sprite-objekt (i princip allt som inte är för- och bakgrunder) i spelet förstoras, förminskas och roteras för att ge illusionen av ett tredimensionellt spelfält. Det hela förstärks av stolen i cockpiten, som responderar på vad som händer på skärmen. I G-LOC Air Battle AGES emuleras denna stol till en föga imponerade grad och gör i princip bara frustrationen och åksjukan värre.

Top “Fun”

Kanske borde stoppat in en PTSD-varning här.

G-LOC Air Battle är stridsflygsarkad ut i fingerspetsarna. Uppdragen går ut på att utrota ett förutbestämt antal fiender innan tiden går ut och du förlorar. Har du extraliv kvar sätts du direkt där du var med en nystartad nedräkning. När du vinner får du mer tid och kan således hålla dig vid liv längre. Att bli nedskjuten kostar dig alltså enbart tid och är inget som i sig själv kan ge dig en Game Over. Till din hjälp har du en rejäl puffra med oändligt med ammunition (och långsamhet) samt ett begränsat antal missiler. Precis som i tidigare nämnda After Burner kan du reglera hastigheten på ditt plan eller till och med dra på den karakteristiska efterbrännaren för att komma ikapp eller fly från fiender.

Det spelmässigt närmsta till G-LOC Air Battle är dock inte After Burner, utan snarare Top Gun på Nintendo Entertainemnt System. G-LOC har till och med ett landa-på-hangarfartyget-uppdrag i slutet av svårighetsgraderna Beginner och Medium, samt en extra gång i mitten av Expert Mode. Det gör dock inte mycket för att krydda spelsätten (och är dessutom busenkelt). Faktum med att Top Gun på NES är ett bättre spel än G-LOC Air Battle. Det har bättre kontroll, intressantare uppdrag och bättre musik, för att nämna några aspekter.


Kontrollerna i G-LOC är löjeväckande bångstyriga i sitt tafatta försök att bete sig som faktiska jaktplanskontroller. Under vissa banor färdas du genom kanjoner och ska skjuta ner antingen marknära fiender eller andra plan (aldrig bådadera). Under dessa banor är dock kontrollerna din värsta fiende; det är ofta du ofrivilligt hälsar på bergväggen med huvudet före. Uppdragen i sig handlar aldrig om något annat än ”förstör x antal fiender” – tidigare nämnda hangarfartyg borträknat. Denna enformighet kommer många samtida spel undan med, men G-LOC Air Battle har inte det tajta gameplayet att kompensera med. Allt detta hade dock kunnat slätas över lite om bara musiken hade varit i klass med SEGA:s tidigare alster. Det är den inte, och det är kanske det största sveket av alla.

AGES-lyftet

Denna AGES-utgåva lyfter inte G-LOC Air Battle något nämnvärt. Här finns ett nytt spelläge: AGES Mode. Det är ett maraton-läge låst på Beginner Mode där du på ett liv och större antal missiler ska ta dig genom 16 banor. Det är det minst tråkiga sättet att avnjuta spelet, inte minst tack vare att dina missiler nu låser blixtsnabbt på målet. Denna funktion går att slå på även för arkadläget som då blir det absolut lättaste spelläget i G-LOC Air Battle.

I övrigt bjuder Options-menyerna på precis samma innehåll som andra AGES-släpp på Switchen: bildinställningar, kontrollinställningar, svårighetsgrad, Japansk/Internationell version samt en musikspelare. Här finns också online-rankning för den som vill mäta sig med andra.

Jag tycker inte om G-LOC Air Battle, AGES-utgåva eller ej. Det är utan tvekan det mest föråldrade av Super Scaler-spelen och har inte mycket att komma med utan nyhetens behag. SEGA verkar inte ha slagit riktigt lika hårt på hajptrumman inför detta AGES-släpp. Det är inte särskilt svårt att se varför.

G-LOC Air Battle släpptes på Nintendo Switch via eShopen den 30 april 2020 och kostar 70 kr. Denna recension är möjlig tack vare en recensionskod.

Summering
G-LOC Air Battle är stridsflygsarkad när den är som sämst. En för tiden imponerande teknik förledde nog spelare effektivt då, men i dagens spellandskap är det här en arkadrelik de allra flesta bör låta bli.
Bra
  • Kort
  • Bra möjligheter att välja svårighetsgrad
  • Bitvis skön fartkänsla
Sämre
  • Kontrollerna
  • Musiken
  • Enformigt utförande
4
Dåligt
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Vad tycker du?

0 0

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.