[gameinfo title=”Spelinfo” game_name=”Killer is Dead” developers=”Grasshopper Manufacture” publishers=”Deep Silver” platforms=”Xbox 360, PlayStation 3″ genres=”Action, Hack & Slash” release_date=”30 augusti”]
I en mörk men inte öde gränd vandrar en man med ett mystiskt utseende. Han är förföljd och likaså medveten om det. Så snart hans förföljare ger sig till känna drar han sitt vapen och skjuter. Förföljaren slår enkelt undan skotten med sin katana och jakten i gränderna tar vid. Till slut lämnar de gränden men den mystiske mannen är nu borta i cirka fem sekunder innan han på nytt dyker upp och blåser skallen av mannen med katanan. Den mystiske mannen vandrar sedan långsamt iväg men i bakgrunden reser sig den skjutne mannen och drar sitt svärd för att snabbt hugga ned den andra mannen innan han försvinner ut i natten.
Killer is Dead känns som en ny mix av smaker för munnen och det är osäkert om jag vill spotta ut dem eller ta en ny tugga.
”Mannen som valde månen”
Så heter det första kapitlet i Grasshopper Manufactures nya actionspel, Killer is Dead. Verkställande chef för projektet är Goichi Suda, även nämnd som Suda51 och känd för sina konstiga, vridna spel. Huvudkaraktären är bödeln Mondo Zappa som arbetar för Bryan Execution Firm. Detta företag drivs av en cyborg vid namn Bryan Roses och han tilldelar Mondo dennas uppdrag; att avrätta farliga brottslingar och mördare över hela världen. Mondo svingar sitt trogna svärd med sin högra hand medan hans vänstra, cybernetiska arm kan omvandlas till många olika vapen såsom pistoler och borrar.
Killer is Dead har beskrivits som en mörk version av Ian Flemmings James Bond. Mondo målas upp som en kvinnokarl vilket påvisas väldigt tydligt då några av minispelen, eller ”Gigolo missions” som de också kallas, går ut på att plocka upp kvinnor från olika barer. Detta gör spelaren genom att ge kvinnorna gåvor efter att ha tittat på dem med sin ”sexiga” blick. Stirrar du kvinnan i ögonen ger det poäng och ju lägre du sänker blicken, desto fler poäng får du.
I baren sitter kvinnorna och väntar på att bli uppvaktade av Mondo
Överlag känns spelet väldigt otydligt och jag satt största delen av tiden och undrade vad som hände. Storyn kändes inte det minsta sammanhängande då uppdragen spelaren tilldelas saknar förklaring och sammanlänkning med den övergripande historien. Dessutom är uppdragen snarlika och ger känslan av ett upprepande. Det är alltså svårt att som spelare hitta en röd tråd.
Någonting som spelar en viktig roll i Killer is Dead är blodet som utgjuts från fiender då detta är vad Mondo till viss del livnär sig på. Ett plus i kanten är att blodet som spills stannar kvar på plats mycket längre i jämförelse med andra spel. När Mondos blodmätare är hög finns möjligheten att spendera blodet på den speciella egenskapen ”Adrenaline Rush” vilket får Mondo att bli snabbare än blixten och snabbt hugga ned flertalet fiender på bara någon sekund.
Killer is Dead platsar i Hack & Slash-genren
Grafiskt sett imponerar Killer is Dead enbart vid enstaka tillfällen. De första trettio minuterna gick cell-shading en på nerverna men vid ljusare sektioner av spelet såg det inte så pjåkigt ut. Någonting som imponerade lite på mig var den japanska stilen som användes när ett nytt uppdrag antogs och laddningsskärmen drog igång. Det är kanske ingenting som påverkar spelet i sig – men det var trevligt med en häftig och peppande cinematic innan uppdraget. Det satte spelaren i rätt sinnesstämning.
Mondo-san!
Ljudet- och röstskådespelet i Killer is Dead innehar samma överdrivna ton som de flesta japanska filmer, vilket är uppskattat då spelet också är japanskt och språket ger den rätta känslan. En bonus är att om man eventuellt inte orkar lyssna på de japanska originalrösterna så finns möjligheten att ändra språk till engelska. Även de engelska röstskådespelarna har gjort en bra insats.
Svärdhuggens vassa och genomborrande ljud klingade fint i högtalarna. Ljudet av pistolskotten från den cybernetiska armen däremot lämnar mycket kvar att önska. Det låter mer som en droppande kran än faktiska pistolskott och efter ett tag vill man bara ringa rörmokaren.
Sammanfattning
Killer is Dead är en udda blandning av japansk stil mixad med amerikansk humor och toppad med ett skyfall av blod. Det smakar unikt till en början men detta övergår snabbt till att bli lite för surt på grund av den enformiga spelstilen. Storyn är som tidigare nämnt lite för otydlig och uppdragen är snabbt uttråkande. Spelets cell-shading tröttnar man på efter ett tag, men spelets cinematics lyfter åtminstone det hela en smula. Ljudets kvalitet är varierande men inte direkt revolutionerande. Pistolskotten och andra ljudeffekter håller inte måttet i dagens utveckling. Spelet passar gamers med ett intresse för japanska spel och tidigare produktioner av Suda51, som Killer7.
Killer is Dead var ett enkelt uttryckt ett medelmåttigt äventyr och lämnade inga direkta spår i mitt spelhjärta.
[youtube id=”8KIg7ayGz38″ width=”600″ height=”350″]