Octodad: The Dadliest Catch

[gameinfo title=”Spelinfo” game_name=”Octodad: Dadliest Catch” developers=”Young Horses” publishers=”Young Horses” platforms=”PS4, PC” genres=”Äventyr” release_date=”22 april, 2014 (PS4)”]

Pappan i familjen bär på en hemlighet som han har hållit väl dold från sin familj och vänner i flera år. Han är nämligen en bläckfisk. Trots att hans tentakler sticker ut till höger och vänster, hans talförmåga endast består av sluddriga ljud och hans kroppsrörelser mest påminner om gravitationslös pasta, är det ingenting som har avslöjat honom – ännu. Hans fru älskar honom och hans barn ser upp till honom. Han är vår hjälte Octodad.

Men nu hotas hela hans liv av den onde kocken som sedan en gammal fejd svurit att göra restaurangmat av honom. Hur skulle Octodads familj reagera om de fick reda på hans rätta jag? När hans fru en vacker dag bestämmer sig för att ta med hela familjen till det lokala akvarielandet, fyllt med stora bassänger av exotiska fiskar, hotas hans identitet att avslöjas för gott när kocken försöker sätta käppar i hjulen.

9384318d0a97c650bc2732ede032b5083df0cd9f.jpg__0x529_q85_upscale

Min uppgift som spelare är att guida Octodad genom sina vardagsäventyr, undkomma den hämndlystne kocken som lurar bakom varje hörn och bevara hans identitet som bläckfisk in i det sista.

Vad som gör Octodad unikt är att man styr hans tentaklar (läs: ben och armar) separat med hjälp av styrspakarna, vilket gör kontrollerna svåra att bemästra. Vardera styrspak styr bredd och höjd på armar vilket gör att man med viss behärskning kan sträcka sig efter föremål i sin omgivning, dörrhandtag eller liknande. Håller man in axelknapparna på kontrollen styr man istället hans ben med styrspakarna.

Det är galet komplicerat i början, men jag kom snabbt in i gunget. I övrigt är omgivningarna i spelet fyllda med fysiska objekt som man på olika sätt måste plocka upp eller interagera med genom ovannämnda kontrollschema. Vilket är horribelt komiskt. När man på första banan får uppdraget att ta sig ut i familjens kök och sätta på kaffe, vilket innebär att man måste plocka upp ett paket kaffe och hälla det i en kaffebryggare, slutade med att jag rev ned köksbord, porslin, cornflakes, glas, mjölkpaket och allting i min närhet innan jag slutligen lyckades få kaffet i maskinen.

wda

När jag därefter blir ombedd att plocka fram ett mjölkpaket och hälla upp ett glas mjölk åt familjens dotter fortsätter kaoset. Octodads ben, som är ungefär lika lättstyrda som ett gummiband med sugkoppar i ena änden, svingar runt och river ned halva huset, och när jag slutligen håller i mjölkpaketet och skall hälla upp mjölken i glaset är det bara att vispa runt styrspakarna så mjölken flyger åt alla håll, och hoppas att några droppar träffar rätt.

I samma andra fortsätter hela spelet. Varje vardagssyssla är ett äventyr som man måste leda Octodad genom. Det kan vara sådana simpla sysslor som att klippa gräset eller rikta en strålkastare rätt, men med endast ett par sladdriga tentaklar att arbeta med blir varje minsta handling en prövning i precision och tålamod. Samtidigt måste man akta sig för att stöka ned för mycket, annars kommer folk bli misstänksamma och slutligen förstå att man är en bläckfisk.

26f92248c1148823c684b745014eb97cafe4c227.jpg__0x529_q85_upscale

Octodad: The Dadliest Catch är ett intressant spel. Å ena sidan är det fruktansvärt komiskt, både i sin handling och berättande men även i gameplay samt hur man lyckas lösa de problem som man ställs inför. Hela spelet känns som en lekpark och påminner mig osökt om Nobi Nobi Boy. Men genom komiken lyser ett sorts melankoliskt dramaspel som gör att man faktiskt börjar bry sig om Octodad och hans familj, och utan att avslöja för mycket av handlingen skall jag erkänna att en tår rullade nedför min kind när jag klarade ut spelet.

Jag är en snubbe som ser känslomässiga reaktioner som kvalitetsstämplar, och Octodad kommer med ett spektra av sådana utlösare: komik och dramatik dansar tillsammans på ett sätt som känns både barnsligt och vuxet på samma gång. Att spela det är hysteriskt roligt och även om spelet är relativt kort med bara ett par timmars speltid är det en upplevelse man bär med sig för livet. En stark rekommendation för alla som uppskattar originellt gameplay och humor i mängder.

Läs mer om vår betygsskala >>

[youtube id=”AJKtJG7bDME” width=”600″ height=”350″]

[recension titel=”Octodad: The Dadliest Catch” betyg=”7″ skribent=”Kim Jonsson” datum=”2014-06-02″][/recension]

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att synas. Obligatoriska fält är märkta med *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Glömt lösenord

Ange ditt användarnamn eller din e-postadress. Du kommer att få en länk för att återskapa ditt lösenord via e-post.