Nyligen släppta spel
Copycat Recension
Copycat utvecklades av ukrainsk-australiensiska duon Kostia Liakhov och Samantha Cable. Tillsammans bildar de studion Spoonful of Wonder, och Copycat är deras debutspel. Titeln distribueras av Neverland Entertainment i samarbete med Nuuvem Publishing, vilka båda har relativt blygsamma (men intressanta) Steam-kataloger. Vem kopierar vem? Copycat, icke att förväxla med CopyCat eller Copy Kitty, är ett spel med berättelsen i fokus. Gameplay tar ofta ett intressant passagerarperspektiv jag kommer att återkomma till senare. Berättelsen ifråga handlar om åldringen Olive och hennes katt, Dawn. Olive ...
Unknown 9: Awakening Recension
Unknown 9: Awakening är spelkomponenten i ett tvärmedialt projekt med bland annat serietidning, radioteater och romaner involverade. Spelkomponenten är kanske inte den starkaste stjärnan på den himlen, men det är inte av de anledningar man skulle kunna tro. Bakom Unknown 9-initiativet står studion Reflector Entertainment. Projektet utannonserades under Gamescom 2020 och studion köptes kort därefter upp av Bandai Namco, varpå det var relativt tyst under flera år. Romanen Unknown 9: Revelation (av Layton Green) hann komma ut redan 2021, då spelet var tänkt att också släppas. Det är med andra ord...
Super Mario Party Jamboree recension
Höstmörkret har nu definitivt fallit, men som ett brev på posten dimper Super Mario Party Jamboree ned i min lilla låda en regnig och ruskig torsdag efter jobbet. Min relation till spelserien går tillbaka till gymnasiet, då jag och mina vänner Jimmie, Joppe, Cassandra, Frasse, Jonas, Erik och Gille brukade samlas mer eller mindre varje helg för en långkväll med Pizza, öl och dueller i Mario Kart Double Dash och Mario Party 4, när vi inte dammade av min gamla N64 för Golden Eye och Diddy Kong Racing. Jag var först i gänget med både storbilds-TV och hemmabiosystem, så att mitt gamla pojkrum på H...
Until Dawn PS5 Remaster Recension
Du kan inte återvända till samma plats två gånger Hösten var 2015 och jag hade precis fått hem mitt nya Playstation 4 som kom i en bundle med Until Dawn. Köpet var lite av en present till mig själv, då jag precis hade förrättat en begravning av en nära vän som hade valt att avsluta sitt liv. Ett gemensamt intresse vi delade utöver politiken och att gå på konserter tillsammans var att stänga in oss framför min hemmabio med antingen Buffy the Vampire Slayer eller ett long-play av något TV-spel. Premiären för en ny konsol är ju alltid lite speciellt. Alla förväntningar inför en ny generation och ...
Gori: Cuddly Carnage Recension
Det är faktiskt inte med några höga förväntningar jag startar Gori: Cuddly Carnage. Även om en enhörningsspya i neonfärger rattad av en katt på hoverbräda låter som en rätt kul företeelse, låter det än mer som en hisspitch som kanske kommit ett steg för långt. Här visar det sig dock att jag har helt fel. Ty Gori: Cuddly Carnage är ett hacka-slå-spel som tävlar i samma heat som Ghostrunner eller Dynasty Warriors. Eller varför inte nyligen åter relevanta Lolipop Chainsaw. Utvecklaren bakom Gori: Cuddly Carnage är den svenska studion Angry Demon Studio, som även ligger bakom skräckspelen Apsulov:...
Alruna and the Necro-Industrialists Recension
Det finns få saker jag tycker visar på gott hantverk så mycket som ett välstrukturerat spel i metroidvania-genren – och Alruna and the Necro-Industrialists är utan tvekan ett av dessa. Det är dock inte utan ett par ställen där skon klämmer mitt i allt plattformshoppande. Finurliga firman Alruna and the Necro-Industrialists kommer från mångsysslaren Niklas Hallin och hans enmansstudio Neckbolt, samt punk- och metalmusikerna Max Malmquist och Karl Rosqvist (Burning Planet). Namnen är kanske bekanta; det är samma hjärnor som gav oss Molly Medusa: Queen of Spit. Hallin har sedan tidigare gett oss ...
Iron Meat Recension
Det finns så mycket att gilla med Iron Meat att det nästan är lättare att lista det jag absolut inte gillar. Men det skulle ju bli en rätt torftig recension. Här ska ära den som äras bör, för Iron Meat är nog baske mig det tajtaste springa-skjuta-liret jag spelat på moderna maskiner sedan Blazing Chrome. Livet i 8 bitar Retroware lever onekligen upp till sitt namn. Bland de tio titlar som studion har på Steam, utgör hälften av dem förtjusande hyllningar till gammaldags grafik. Bland dessa finner vi Angry Video Game Nerd-spelen och Prison City. Iron Meat påminner kanske framför allt om den graf...
The Legend of Zelda: Echoes of Wisdom Recension
…ni vet vad jag menar, eller hur? Zelda: Echoes of Wisdom famlar. Sist jag hade en sådan här lång startsträcka in i ett Zelda-spel var med Breath of the Wild. Jag hade laddat i veckor med att spela om Wii U-versionerna av både Twillight Princess, Wind Waker samt Skyward Sword – så när Breath of the Wild väl damp ned i brevlådan var jag övertänd, med fel förväntningar. Det tog mig ca 15–20 timmar att komma in i äventyret, som ändå aldrig slutfördes. Jag köpte ändå Tears of the Kingdom på releasedagen och efter att ha fastnat för denna fullpoängare, startade jag om Breath of the Wild med rätt fö...
Mortal Kombat 1: Khaos Reigns recension
Mortal Kombat var banbrytande när det släpptes till SNES under tidigt 90-tal. Fajterna var blodigare än vi någonsin sett tidigare och mängden gömda hemligheter var enorm. Sedan dess har mitt intresse för serien sakta svalnat av. Titlarna har avlöst varandra och det som utmärkt varje ny utgåva har varit den ökande graden av brutala attacker med grafiska närbilder av ben som knäcks och blod som sprutar. Förra åter ”startade serien om” i och med NetherRealm Studios release av Mortal Kombat 1, en release som överlag togs emot bra av kritiker. Nu är det dags för spelets första expansion...