Årets indie 2022

Internet har varit helt begeistrade i Sifu, OlliOlli World och nu senast i Neon White. Det har skrivits spaltmeter och producerats timtals med YouTube-material kring deras storhet. Säkerligen är de med i många personers bakkataloger. Men det utan tvekan största spelet som behöver nämnas här är STRAY, alltså ”kattspelet”. STRAY har fått allt från bästa indiespel på årets TGA (där det också nominerades i fem andra kategorier) till något slags Seal of Approval av PETA, som berömde spelet för sin träffsäkerhet. STRAY förtjänar att vara i alla gamers medvetande.

Det vore även vanskligt att låta en artikel med namnet ”årets indie” slutas utan att nämna Cult of the Lamb. Kombinationen mellan det Animal Crossing-eska och The Binding of Isaac tilltalade många när det kom ut. Ultrasött övervåld säljer, helt enkelt. Nightmare Reaper, som såg sin fulla release tidigare i år efter en lång period i Early Access, förtjänar också en nick här. Också bland resultatet av en lång tid i ovisshet har vi Ghost Song. Detta extremt försenade lilla indiespel kom från en Kickstarter-kampanj med en ensam person vid rodret: Matt White. Kampanjen nådde sitt slut i september 2013 och Ghost Song hann således med nio år i utveckling. Efter dessa nio år, 76 uppdateringar, motorbyten, och vad man bara kan föreställa sig för blandning av ångest och ihärdighet släpptes Ghost Song den 2 november i år. Det är en sjukt häftig bedrift, men det går tyvärr inte upp mot vinnaren, som är …

Vinnare: Gerda: A Flame in Winter

Det är allvarligt talat riktigt svårt att välja något över det andra bland årets många totala vinnarskott av indie-spel. Men efter lite övervägande måste jag ändå ge med mig. Är något bättre än de andra, så är det Gerda: A Flame in Winter. Inte nog med att det förtäljer en historia från ett perspektiv vi så sällan ser i spelmediet – det gör det med ett extremt väl implementerat balanssystem mellan alla aktörer, från besättningmakten till motståndsrörelsen och alla karaktärer inklämda mellan dem. Gerda: A Flame in Winter är den sortens spel jag vill rekommendera till icke-spelare och framför allt till tvivlare (om det nu ens finns några sådana kvar). Och varifrån skulle jag annars ha lärt mig den livsviktiga kunskapen som är ett sydjutskt kakbord?

0 Delningar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Written by
En glad skånepåg bosatt i huvudstaden med ett särskilt intresse för språk. Talar bland annat japanska och tyska flytande (melass är också flytande). De första spelminnena är trånandes bakom storasyster framför Mega Man 2, Wrecking Crew och Super Mario Bros. Första gången som hållare av handkontrollen var det Zelda 2: Adventure of Link som spelades – än idag kvar i backloggen.

Lost Password

Please enter your username or email address. You will receive a link to create a new password via email.