Overwatch. Den mängd hype Blizzard har byggt upp för sin nya IP under senaste året är allt annat än diskret. Detta kärleksbarn mellan ett FPS och en animerad film är deras svar på den klassbaserade shootergenren och Varvat har med många andra fått ta sig en titt bakom dörrarna till den stängda betan.
Föreställ dig en animerad film i stil med Pixar eller Dreamworks. Släng sedan in en ohemul mängd vapen burna av en färgglatt och varierat galleri med karaktärer så får du en bra bild av hur Overwatch ser ut. Redan i sin första trailer var det tydligt att detta var vad Blizzard var ute efter och de gör ett bra jobb med att fånga estetiken.
Även banorna håller samma mått och med miljöer som Ryssland, Egypten och Mexiko så är det klart mer variation än i många andra spel i genren. Banorna, likt karaktärerna, är extremt färgglada och har kreativa inslag av cyberpunk utan att ta ifrån det ikoniska utseendet från platserna de är baserade på.
Framtidens Mexiko ser mysigt ut
Man kan inte nämna Overwatch utan att någon jämför det med Team Fortress 2, en jämförelse som har en stark bas. När en ny titel dyker upp så är det naturligt att man frågar hur det står sig emot den nuvarande herren på täppan inom genren och när det kommer till klassbaserade shooters är Valve’s legosoldater de som håller kontrollpunkten.
Så vad gör Overwatch annorlunda?
Istället för att ha flera alternativa vapen för varje karaktär i ett relativt litet stall med klasser så kör Overwatch på modellen att ha en karaktär per vapen, men istället har långt fler av dessa. Det finns exempelvis två prickskyttar, en med båge och en med mer klassiskt precisiongevär. Båda är olika tolkningar på samma roll, men spelar väldigt annourlunda utan att någon är nämnvärt starkare än den andra så det mesta faller på hur du föredrar att spela. När det kommer till balans klasserna emellan så kör Overwatch som många andra inom genren på en ”sten, sax, påse”-filosofi där varje karaktär kontrar något men i sin tur kontras av något annat. Under första veckan i betan saknades det något solitt för att hantera den camping som förekommer i vissa flaskhalsar på banorna; det är lätt att helt låsa ner en position med turrets och välplacerade lagmedlemmar. Som svar har Blizzard precis släppt karaktärerna Mei, D’va och Genji som alla har sätt att hantera detta på och det ser det ut som spelet kommer ha en bra grundbalans trots sitt stora karaktärsgalleri.
Ibland är allt man behöver en stor rosa robotrustning
När det kommer till spellägen så är det till stor del samma skåpmat man hittar i andra spel i genren. Det är i skrivande stund payloadeskort och/eller övertagandet av kontrollpunkter som gäller och beroende på bana kan kombinationer förekomma. Klassisk deathmatch förekommer för närvarande inte som eget spelläge, men dyker upp i nerbantad form som ett provisoriskt väntrum medan man väntar på folk.
Leveldesignen är ganska linjär i grund men har många alternativa vägar så fort man lär sig vara kreativ med de olika förflyttningsförmågor karaktärerna har. I de ovan nämnda flaskhalssituationerna är man oftast bara ett karaktärsbyte ifrån en lösning då nya vägar öppnas för flankering eller annat kontringsspel.
Ett ordentligt gevär skadar såklart inte vinstchanserna heller
Ett återkommande problem är dock balans mellan individuella spelare. Ofta hamnar man i matcher där ena sidan dominerar utan nämnvärt motstånd och oavsett hur länge man stannar så verkar spelarna aldrig omfördelas så att lagen blir jämnbra. Om detta är en slarvigt skriven algoritm eller helt enkelt på grund av att systemet för att läsa av spelarkompetens inte är inlagt återstår att se.
I korthet gillar vi det vi ser och väntar med spänning på den färdiga produkten.
Overwatch är planerat att släppas våren 2016 till PC, Xbox One och Playstation 4.
