För några år sedan visade en studie som Hörselskadades Riksförbund genomfört att mer än hälften av landets 1,4 miljoner hörselskadade är i behov av hörapparat. Antalet människor i Sverige med hörselnedsättning är alltså stor. Nu har svenska och japanska forskare hittat ett roligt och engagerande sätt för alla med gravt nedsatt hörsel att bli duktigare på att urskilja ljud, vilket kan leda till högre livskvalitet genom större förmåga att höra. Det skriver KTH i ett pressmeddelande.
– Att bära en hörapparat är inte alltid helt problemfritt. De som bär sådana måste träna sig på att höra med dem. Hörapparaten återger nämligen inte ljud på samma sätt som normal hörsel gör. Alltså måste hjärnan lära sig att tolka och uppskatta hörselintryck på nytt, vilket särskilt gäller för de människor som inte har haft hörsel men nu fått moderna, avancerade hörapparater, säger Kjetil Falkenberg Hansen, universitetslektor på KTH.
Det är han som tillsammans med professor Rumi Hiraga från National Technical University i Tsukuba i Japan, som gjort studien. Kjetil berättar att människor sällan har hörapparaten påslagen hela tiden. Den kan skava och vara obekväm, men bärarna har också vant sig vid ett liv utan ljud.
– Vi som hör bra hörseltränar hjärnan i princip 24 timmar om dygnet. Ja, vi hör ju även när vi sover, och kan vakna av ljud. Därmed får vi gratisträning konstant. Det ska jämföras med ett barn med grav hörselnedsättning som tränar som mest kanske fyra-fem timmar per dag.
Träning med ljudpusselspel
Förutom bristen på mängdträning har Kjetil Falkenberg Hansen och Rumi Hiraga funnit att dagens studiematerial vid hörselträning inte är så bra. Materialet består av mycket tal och toner som inte är särskilt engagerande.
– Vi introducerade ett ljudpusselspel i hörselträningen som testades av tre olika grupper. Det vi kunde se var att detta var en träningsform som var mycket engagerande. Mer engagerande än annan hörselträning. Detta är en av de viktigaste slutsatserna, och det var här vi såg att vi kunde göra skillnad. Att hålla på mycket med hörselträningen och ett aktivt lyssnade är de komponenter som krävs för att de hörselskadade ska bli bättre på att särskilja olika ljud.
Kjetil tillägger att en del människor som deltog i studien fortfarande använder ljudpusselspelet även efter det att forskningsprojektet är avslutat. Så roligt tycker de att det är.
Studien är utförd i Japan. Finns det anledning att tro att studiens resultat även gäller för exempelvis Sverige. Att exempelvis inte olika kulturella faktorer har en inverkan?
– Absolut. Det finns stora likheter när det kommer till spel som används i Japan och i Sverige.
Han tillägger att man räknar med att en av tio personer i Sverige har en betydande hörselnedsättning och är i stort behov av en hörapparat.
– Fler och fler med tiden lär därtill hamna i en situation där de kommer av vilja använda hörapparat. Förr i tiden var hörseln inte fullt lika nöjesbetonad som den är idag, med den stora tillgången till tjänster som erbjuder exempel strömmande musik och film. En allt större del av de som idag drabbas av en hörselnedsättning har haft ett aktivt hörande sedan födseln.
Tre grupper ingick i studien; en bestående av döva människor, en grupp med hörande som lyssnar mycket på musik och en grupp hörande som lyssnar lite på musik. I ett tillägg testades spelet även med svenska studenter.
