Det är underligt hur universum fungerar. Delar utav gårdagen spenderas i en hetlevrad diskussion med en vän om World of Warcaft. Dåtiden, nutiden, nostalgi och längtan. Min ståndpunkt innefattade en längtan efter att få återbesöka Blizzards MMO i forna dagar medan vännen bara såg blind nostalgi i mina ögon. Ingen sida gav sig då ingen varken hade rätt eller fel. Det som gick att ta med sig är att World of Warcrafts historia är ett delat ämne.
För några veckor sedan stängde Blizzard ner Nostalrius, en privat server baserat på spelets första inkarnation, det som i folkmun går under namnet Vanilla. Detta sporrade åter upp de gamla konversationerna om gammal mot nytt. Nostalgijunkarna mot modernisterna. Det uppgav även ilska och upprördhet mot Blizzard, som stängde ner en folkkär server vars enda fokus var att bevara en bit historia. Idag bryter man tystnaden.
Det långa forum-inlägget är förvånansvärt ödmjukt och känns väldigt genuint, vilket kan inge en viss känsla utav förvåning, med tanke på Blizzards tidigare nedlåtande synsätt mot folks vilja att återuppleva historia. Man understryker även sin anledning till nedtagningen på ett väldigt diplomatiskt vis. Privata servrar är trots allt inte lagliga och önskan att skydda sina immateriella egendomar understryks tydligt. Man påpekar dock att samtal med folket bakom Nostalrius har hållits samt att de ska fortsätta under kommande veckor. Vad detta egentligen innebär är svårt att säga i nuläget.
Majoriteten utav inlägget innefattar däremot en tydlig tråd. Blizzard är inte ovilliga att kompromissa längre när det gäller möjligheten av nostalgiska upplever. J Allen Brack, författaren utav forum-inlägget, menar att många och långa diskussioner har hållits gällandes möjligheter att införa legacy-servrar (servrar byggda på tidigare content). Han understryker de massiva svårigheterna som detta skulle innebära men avisar aldrig idéerna helt och hållet. Möjligheten med något som kallas ett ”Pristine-realm” tas också upp. En server där saker som Heriloom-gear, leveling-acceleration m.m. skulle vara borttaget och på så vis ge spelare delar utav en forna spelupplevelse. Vad lämnar det allt? Det är svårt att säga, men faktumet att Blizzard faktiskt överväger dessa frågor (istället för att arrogant avvisa dem) är ett steg i rätt riktning.
Modernisterna kommer fortfarande att stå fast vi sin punkt. Viljan att uppleva gammalt innehåll grundar sig i blind nostalgi. I mångt och mycket är detta inte fel, men frågan man också får ställa sig, är nostalgi nödvändigtvis fel? Jag kan fortfarande idag sätta igång en emulator och spela samma gamla Super Mario Bros. Vill jag uppleva tidigare versioner av Minecraft går även detta bra men när det kommer till World of Warcraft är det en smärre omöjlighet. Jag är en individ som finner WoW att vara bättre idag än var det var då. Det är dessutom bättre anpassat till individer med mindre tid och jag kan utan problem uppleva all handling utan att behöva avsäga mig mitt sociala liv. Det innebär dock inte att tidigare versioner ska förkastas. Historia är viktigt, kulturell historia lika så och vad man än tycker om Blizzards MMO såg går det ej att förneka dess oerhörda kulturella inverkan.
Vill du läsa helt uttalandet, gör du det här.
